Till förstasidan

  Arkiv
Förenade Israelinsamlingen Keren Hayesod
Reportage
Data-Forskning-
Medicin
Ekonomi
Kultur
I bokhyllan
I skivstället
Sport
Krönikor
Ståndpunkten
Israeliana
Myter och fakta
Judiska symboler
Organisationer
Länktips
Övriga rubriker

Menorah

Krönikor



"Judestaten" – en gnista som tände en revolution

I år är det 120 år sedan Theodor Herzl skrev skriften ”Judestaten” - en visionär idé om en stat för det judiska folket som vi i dag har förmånen att se i landet Israel.
Av Joel Pierrou Steinberg

”Vi är ett folk. Ett folk.” Så skriver Theodor Herzl (1860-1904) i sin skrift ”Judestaten” (1896), ett manifest för upprättandet av en stat för det judiska folket. På ett hotellrum i Paris, skrev han ned sin vision för lösningen på judenhetens lidande. Född i Budapest och uppvuxen i Wien utbildade han sig till jurist, men arbetade som journalist. 1891 skickades han som korrespondent till Paris, där han kom i kontakt med den moderna antisemitismen.

Herzl upplevde den franska paradoxen, att just det republikanska och revolutionära Frankrike, som varit först att emancipera sin judiska befolkning (dvs ge de lika rättigheter) var ett av de länder som besmittades värst av antisemitismen. Rättegången mot den fransk-judiske officeren Alfred Dreyfus, som efter degradering och förnedring dömdes till straffarbete på Djävulsön i Sydamerika, falskt anklagad för spionage å Tysklands vägnar, blev för Herzl ärkeexemplet på ett mycket större problem: den europeiska emancipationens misslyckande. Assimilation, ett väl beprövat tillvägagångssätt särskilt i Västeuropa, avfärdar han som ofruktbart. ”Kanske kunde vi överallt spårlöst uppgå i de omgivande folken, om man blott under två generationer lät oss vara i fred. Man låter oss inte vara i fred.”

Theodor Herzl anses med sin skrift ”Judestaten” och sammankallandet av den första Sionistkongressen vara den politiska sionismens fader. Det är en ideologi som bottnar i en insikt att det judiska folkets öde inte längre kan lämnas åt andra. ”Furstarna kan inte skydda oss – även om vi står deras hjärtan lika nära som andra medborgare.” ”Ju längre antisemitismen låter vänta på sig, desto fruktansvärdare måste den bryta ut.”


Joel Pierrou Steinberg, Tel Aviv
Idén att judarnas lidande kräver en nationell lösning föddes inte med Theodor Herzls skrift. Drömmen att en dag återvända till Eretz Israel, genomsyrar den judiska traditionen och liturgin. Även ett årtionde innan Herzls genombrott skrev den ryske juden Leon Pinsker, skriften ”Auto-emancipation” (1882). Med eftertryck skriver han att lidandet, ojämlikheten och förnedringen måste ha en nationell lösning, ett judiskt hemland. ”Hjälp er själva, och Gud kommer att hjälpa er!”, avslutar han.

Även om idén om en stat för judarna inte var ny, fick den sitt totala genombrott tack vare Theodor Herzls personliga insats. Med sin energiska personlighet och sin brinnande målmedvetenhet lyckades Herzl få upp frågan på världspolitikens bord. Han skriver: ”Ingen är stark eller rik nog att flytta ett folk från en boplats till en annan. Det kan bara en idé åstadkomma.” Och denna idé kom att slå rot hos stora delar av det judiska folket, dess stora pluralism och politiska splittring till trots. Herzls vid första anblick banala insisterande att judarna är ett folk är därför avgörande i detta historiska skede. ”Judestaten” var en gnista som tände en revolutionens eld, vars förverkligande vi idag lever i.



Textlänkar
Till nästa artikel (i detta nummer)
Till föregående artikel (i detta nummer)
Till framsidan
Till arkivet



Bankgiro 671-6609        SWISH 1234 21 8889        Förenade Israelinsamlingen

© Citera oss gärna - men ange källan!