Till förstasidan

  Arkiv
Förenade Israelinsamlingen Keren Hayesod
Reportage
Data-Forskning-
Medicin
Ekonomi
Kultur
I bokhyllan
I skivstället
Sport
Krönikor
Ståndpunkten
Israeliana
Myter och fakta
Judiska symboler
Organisationer
Länktips
Övriga rubriker

Menorah

Krönikor



Paul Widen är frilansjournalist bosatt i Jerusalem. På den egna bloggen ”Nyheter från Israel” skriver han initierat om Israel ur olika perspektiv. Paul skriver, som han själv uttrycker det, ”med insikt och humor, men också helig vrede där den behövs”.

Som man frågar får man svar

“En svensk journalist”. Detta är det enda Aharon Mishnayot, före detta ordförande i Israels militära appellationsdomstol på Västbanken, känner till om mig. Sverige och svenskar åtnjuter ingen större respekt i Israel idag.

Ändå tvekar han inte att träffa mig för att diskutera administrativt frihetsberövande, Israels kontroversiella policy som innebär att misstänkta terrorister kan hållas fängslade i upp till sex månader utan rättegång. Policyn har kritiserats hårt av människorättsorganisationer, som menar att den urholkar rättssäkerheten. Kritiken avfärdas av israeliska beslutsfattare, som hävdar att den kontroversiella metoden är nödvändig för att förhindra terroristattacker.

Vi har bara en timme till vårt förfogande, men detta kompenseras av att Aharon Mishnayot pratar extremt fort. Enligt människorättsorganisationen B’tselem är för närvarande över 500 palestinier administrativt frihetsberövade i israeliska fängelser. Anledningen till att de inte ställs inför rätta är att bevisningen mot dem grundar sig på hemligstämplade uppgifter, exempelvis kommunikationsspaning eller information från hemliga uppgiftslämnare. Den israeliska lagstiftningen om administrativt frihetsberövande grundade sig ursprungligen på en brittisk undantagslag från 1945 som sedan övertogs av Israel 1948. 1979 ersattes den av en ny lag som innebar att beslut om administrativa frihetsberövanden enbart kunde utfärdas av försvarsministern, att varje fall måste granskas och godkännas av en distriktsdomare inom 48 timmar, att ytterligare en juridisk granskning måste utföras efter tre månader, samt att den frihetsberövade har rätt att överklaga beslutet, först till en appellationsdomstol och sedan till Israels högsta domstol.

Mödosamt och i detalj förklarar Aharon Mishnayot hur lagstiftningen är utformad för att garantera maktfördelning och oberoende juridisk granskning. När han får frågan om han är tillfredsställd med nivån på rättssäkerheten i den rådande situationen svarar han dock nekande utan en sekunds eftertanke.

Det är inte en rosenskimrande bild av Israel som framträder under vårt samtal om administrativt frihetsberövande, men bilden är samtidigt fjärran ifrån svartmålningen som präglar merparten av
- Men det finns inga andra alternativ, förklarar han. Samtidigt är det tydligt att Israel ställer betydligt högre krav på rättssäkerheten än andra länder som står inför samma typ av hot, fortsätter han. Jämför exempelvis med situationen i USA under den så kallade Patriot Act-lagen, där myndigheterna kan hålla misstänkta terrorister fängslade på obestämd tid utan någon oberoende juridisk granskning.

Det är inte en rosenskimrande bild av Israel som framträder under vårt samtal om administrativt frihetsberövande, men bilden är samtidigt fjärran ifrån svartmålningen som präglar merparten av den svenska nyhetsrapporteringen när ämnet kommer på tal. Ett enda litet mail krävdes det för att få till stånd mötet och därmed en faktaspäckad inblick i en viktig fråga som Israel brottas med. Så lätt är det alltså för svenska journalister att få ett nyanserat perspektiv. Om de bara har vett att fråga.



Textlänkar
Till nästa artikel (i detta nummer)
Till föregående artikel (i detta nummer)
Till framsidan
Till arkivet



Bankgiro 671-6609        SWISH 1234 21 8889        Förenade Israelinsamlingen

© Citera oss gärna - men ange källan!