Till förstasidan

  Arkiv
Förenade Israelinsamlingen Keren Hayesod
Reportage
Data-Forskning-
Medicin
Ekonomi
Kultur
I bokhyllan
I skivstället
Sport
Krönikor
Ståndpunkten
Israeliana
Myter och fakta
Judiska symboler
Organisationer
Länktips
Övriga rubriker

Menorah

Krönikor



Att förstå sionismen är att förstå Israel

Det är allvarligt när ordet sionist har blivit ett slags skällsord i den svenska debatten. Som med så många ord är det möjligt att tömma det på innehåll och fylla på med det som passar en själv. I min mening är du sionist om du anser att det judiska folket har rätt till självbestämmande i sitt historiska hemland Israel.

Sionismen, som på ett sätt nådde sitt mål i maj 1948, är en beundransvärd politisk rörelse med strävan efter judiskt självbestämmande efter tvåtusen år av exil. Den tog form i Europa under sent 1800-tal som ett svar på den nya antisemitismen, med förgrundsgestalter som Moses Hess, Leo Pinsker, Theodor Herzl, Vladimir Jabotinsky med flera. Trots att judar i Europa i och med den franska revolutionen och framåt börjat få faktiska rättigheter, den så kallade emancipationen, och trots många judars försök till assimilering, visade det europeiska samhället att judar inte var välkomna. Ärkeexemplet är den fransk-judiske generalstabsofficeren Alfred Dreyfus, som åtalades på falska grunder och sedan förnedrades på öppen gata, påhejad av en mobb som skanderade: död åt judarna!

Anledningen till att det fortfarande är relevant att kalla sig sionist är att staten Israels existens aldrig slutat ifrågasättas
Immigrationsvågorna som drog in över Israel från sent 1800-tal och framåt, grundandet av institutioner, kibbutzer, jordbruk och byggandet av städer som Tel Aviv, det hårda och målmedvetna politiska arbetet utfört under både osmanskt och brittiskt styre, och inte minst återupplivandet av det hebreiska språket, är bara några av sionismens bedrifter. Anledningen till att det fortfarande är relevant att kalla sig sionist är att staten Israels existens aldrig slutat ifrågasättas. Israels självständighet utmanas på många fronter. BDS-rörelsen (bojkott, desinvesteringar och sanktioner) som internationellt uppmanar till bojkott av Israel på alla plan, är en sådan företeelse. Uppviglade tonåringar med knivar som sprider skräck i det israeliska samhället är en annan. För att inte nämna alla fiender Israel har i sitt närområde i form av regimer och militanta rörelser som uttalat vill utrota den judiska staten.

Jag önskar att fler kände till sionismens historia. Att förstå sionismen är att förstå Israel självt. Jag tror att en av de största anledningarna till snedvridningen i debatten kring Israel är just bristande kunskaper om rörelsen som ledde fram till statens grundande.


Joel Pierrou Steinberg, Tel Aviv
På Forum Axess hemsida finns en serie vid namn ”En resa i kulturens Israel” som behandlar nutida israelisk kultur. I det första avsnittet intervjuas författaren Amos Oz, som var barn vid tiden kring självständighetskriget 1948. Han avslutar med att berätta vad han tycker är det viktigaste med Israel: ”Min far menade inte att antisemitismen skulle upphöra att existera. Han visste att det inte skulle ske, och antisemitismen upphörde heller inte. Men den stora skillnaden mellan mig, mina barn och barnbarn och mina föräldrar, och deras föräldrar, är att här i Israel blir ingen kallad ’smutsig jude’, även om personen gör något förskräckligt. Det är något nytt. Det är ett privilegium som jag och mina barn har, men som mina föräldrar inte hade. Man kallar mig för andra saker, men här i Israel kallar ingen mig för smutsig jude. Det är värt allt.”

PS: Ett boktips för att bättre förstå sionismen och Israels historia är ”Israel, A History” av Anita Shapira från Tel Avivs Universitet (ISBN 978-0-297-87158-3).

Vill du se de sex avsnitten av ”En resa i kulturens Israel”, kan du googla på ”Axess kulturens Israel” så kommer du rätt.



Textlänkar
Till nästa artikel (i detta nummer)
Till föregående artikel (i detta nummer)
Till framsidan
Till arkivet



Bankgiro 671-6609        SWISH 1234 21 8889        Förenade Israelinsamlingen

© Citera oss gärna - men ange källan!