Läsvärt ur kvartaltidskriften Menorah från och om Israel Kunskap och konst 1-97 sid.32 Judarna i Indien Theodor Katz skriver här initierat om de olika judiska grupperna i Indien och deras historia. Han har tidigare, i Menorah nr 4/95, skrivit om judarna i Kina. Enligt World Jewish Congress finns det idag ca 6 000 judar kvar i Indien. Sedan 1948 har 26 536 utvandrat till Israel och bor bl.a. i Lod. Många av Cochin- judarna har bosatt sig i Beersheva. Sedan 1992 har Israel och Indien diplomatiska förbindelser och handeln mellan länderna börjar ta fart. Indien med sina 919 miljoner invånare torde kunna bli en intressant marknad för Israel. När kom de första judarna till Indien? Enligt Bibeln redan för över 2 000 år sedan - som det står i Esters bok. Fanns det antisemitism där? Inte bland indierna! Den kom dit långt senare, genom portugiserna på 1500-talet. Men engelsmännen och holländarna var inte antisemitiska i sina kolonier i Indien. Idag bor judar främst i Bombay, där det finns flera synagogor, en judisk skola och allt som hör till en judisk församling. De allra flesta judar i världen bor bland kristna och muslimer, vars religioner ju mycket starkt påverkats av judendomen. De flesta indier däremot är hinduer, vars religion är lika gammal som judendomen men som inte har påverkats av denna. Ändå finns det några märkliga likheter. En hinduisk ung student bodde hos mig några dagar. Han hade studerat i USA och där hade han ätit griskött. Han sade: "Lyckligtvis är min syster gift. Annars, om detta blev känt, skulle det vara mycket svårt för henne att få en make." Sedan sänkte han rösten som man gör när man berättar något pinsamt: "You know, pigs eat shit!" Ett annat exempel. Jag berättade för en hinduisk vän att judar inte äter kött och mjölkmat tillsammans. Han log och sade att det gjorde inte hans far heller! Sedan många år har jag varit intresserad av judarna i Kina och när jag fick veta att det bor judar i Indien som påstår sig härstamma från Kina, kontaktade jag dem. De bor i nordostligaste Indien i Manipur i provinsen Assam. Deras ledare skickade mig mycket intressant material om deras traditioner och historia. Han bad mig att hjälpa dem att få talessim och tefillim och jag vidarebefordrade hans önskan till en organisation i Israel som tar hand om sådana fall. Jag fick även en mycket hjärtlig inbjudan dit, men kunde tyvärr inte besöka dem p.g.a. byråkratiska problem. I alla fall kom jag till Indien vid årsskiftet 1980/81 och var där i fyra veckor som svensk delegat vid en internationell fredskonferens. Den ägde rum i en ashram på landsbygden. Vår konferens bevakades av poliser och deras officer bar en ring med en Magen David. "Are you Jewish?" frågade jag honom. Jo, det var han. Tigrar fanns i trakten och en natt när han åkte genom en skog i sin jeep sprang en tiger över vägen. Men han var inte rädd, han hade ju sin pistol! Fanns antisemitism i Indien? Nej, han hade flera ordnar på sin uniform och en av dem hade premiärministern, Indira Gandhi, själv överlämnat. Bofast rabbin fanns inte i Indien, men då och då besökte någon rabbin Indien och tog hand om aktuella ärenden. Härstammar judarna i Manipur från Kina? Judarna i Manipur, som jag per brev hade haft kontakt med, kunde jag ju inte besöka. Men i New Delhi var jag gäst i ett judiskt hem, där husfadern, en arkitekt, hade besökt dem. Härstammade de verkligen från Kina? Detta är en del av deras tradition, men den är svår att tro på. Herren i huset var också tveksam. Det som hade gjort starkast intryck på honom beträffande deras eventuella kinesiska härkomst var två folkvisor hos dem, vilka berättade om denna tradition. Han visade mig också ett gruppfoto av dem med honom själv på. De hade inte något kinesiskt utseende, men jag har aldrig sett en grupp som såg mera sympatisk ut! De flesta kvarvarande bor i Bombay Från New Delhi begav jag mig till Bombay, där numera de flesta av Indiens judar bor. Jag deltog i en sabbatsgudstjänst där. Den ägde rum i en synagoga, invigd 1863, ungefär lika stor som den i Stockholm, men gudstjänsten var ganska olik: ingen orgel eller något annat instrument förekom. Män och kvinnor satt åtskilda. I stället för en "jad", en hand som "pekare", användes en liten pekpinne, torarullen satt i en låda och även haftaran var handskriven. Birkat kohanim ingick i gudstjänsten och jag fick själv välsigna församlingen tillsammans med en indisk kohen. Indiens judar består av fyra olika grupper Indiens judar har olika bakgrund och består av fyra huvudgrupper: Bene Israel, judarna i Cochin, irakiska judar som kallas Bagdadis, samt Manipur-judar. Bagdadi-judarna flydde till Indien från Irak, Syrien och Iran i slutet av 1700-talet och senare. I Bombay har familjen Sassoon, ursprungligen från Bagdad, blivit mycket förmögen och gjort stora insatser för sina trosfränder där. Förut trodde jag att kohaniter och leviter ingick i alla större församlingar. Men det är fel! Bland Bene Israel, som lär ha kommit på 1600-talet, saknas såväl kohaniter som leviter och när de behöver en kohen hyr de en sådan mot betalning! Indiens mest berömda synagoga är den i Cochin. Den är mer än 400 år gammal. Till 400-årsjubileet trycktes ett frimärke och premiärministern Indira Gandhi deltog själv i festligheterna. Judarna i Cochin har en gammal historia De välkomnades officiellt av vicekonungen i Kranganor för ca 1 000 år sedan med en tamilsk text på kopppartavlor som finns bevarade i synagogan där. Josef Rabban, judarnas ledare, fick tillstånd att färdas på en elefant, ledsagad av musik och en härold. Och alla hans rättigheter skulle gälla " så länge världen och månen" fanns! Ju längre bort i historien om Indiens judar man kommer, desto märkligare framstår den. Och enligt vissa legender kom judarna dit redan under kung Salomos tid. Men detta kan inte alls bevisas. Bibeln belägg för tidiga kontakter Tidiga kontakter med Indien är däremot säkrade genom Bibeln och Talmud, där indiska ord förekommer - ord som betecknar kryddor och annat av indiskt ursprung. I dokument från Genizan i Kairo, samlingen av mer än 200 000 gamla handskrifter, nämns besök av judiska affärsmän från södra Europa och Mellanöstern på västkusten i Indien mellan 900- och 1100-talen. År 1498 kom de första portugiserna under Vasco da Gama till Indien och 1510 blev Goa en portugisisk koloni. Många spanska och portugisiska judar och marraner begav sig dit, men 1560 infördes inkvisitionen även här och krävde judiska offer. Nu finns inga judar kvar i Goa. Hebreiska böcker importerades från Holland Det gick mycket bättre för judarna i och nära Cochin, både under de infödda maharadjorna och under holländarna 1663-1795. Judarna här fick sina hebreiska böcker från Holland. Nu började de ostindiska kompanierna sin verksamhet i Europa och judar spelade därvid en framträdande roll. I mitten av 1700-talet invandrade många judar till Bombay, både indiska judar och judar utifrån. Många blev soldater i brittiska regementen. Även bland Indiens brittiska ämbetsmän var det flera judar som nådde höga befattningar, främst Marquis of Reading, vicekonung 1921-26. I Europa har judarna skapat två egna språk, jiddish ur medelhögtyskan och ladino ur spanskan, men judarna i Indien talar indiska språk. I Bombay och däromkring talar de marati, ett indo-europeiskt språk, och i Cochin malajam, ett dravidiskt språk, som fanns där före indoeuropéerna. Ytterligare en grupp upptäckt Alldeles nyligen fick jag höra om en ny grupp, judarna i Telegu. De konverterade för mindre än tio år sedan efter att ha varit kristna och tillhört en låg kast. Jag fick höra talas om dem genom Jason L. Francisco. Han är fotograf från Detroit och själv jude. Han fick av en slump höra om dem när han vistades i sydöstra Indien. Han träffade dem och hade intressanta samtal med sina indiska trosfränder. Theodor Katz Den som önskar fördjupa sig i ämnet kan beställa den rikt illustrerade boken The Jews of India, a story of three communities, utgiven av Israel Museum, Jerusalem 1995. ISBN 965 278 179 7. Textlänkar Till framsidan Till arkivet © Detta material är skyddat av lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering förbjuden.