Textlänkar finns längst nere på denna sida

Läsvärt ur kvartaltidskriften Menorah från och om Israel

Turistnytt

98-nr4 s10

Galiléen är Israels eget Provence

Av Nechemia Meyers

Israelerna behöver inte längre resa till Provence eller Toscana för att kunna njuta av en semester i rustika, lugna och attraktiva omgivningar. Samma lantliga miljö som man hittar på den franska eller italienska landsbygden finns faktiskt inom nära räckhåll i den lilla galileiska byn Rosh Pina.

Visserligen var jordbruk förr den huvudsakliga sysselsättningen i Rosh Pina, men numer tjänar de flesta familjerna sitt levebröd där genom att ta emot turister såväl från Israel som från utlandet. Byn kan idag erbjuda ett femtiotal olika övernattningsställen, och ett av de mest attraktiva är Villa Tehilla.
Vartenda ett av Villa Tehillas elva rum har sin egen individuella karaktär, men alla är medvetet gammaldags med tunga trämöbler och lapptäcken av samma typ, som man är van att finna i New England.
Till den speciella atmosfären bidrar inramade familjefoton på väggarna i varje rum. Alla människorna har förevigats i stela poser, som var karakteristiska för det tidiga 1900-talet, och de flesta fotona har man säkert letat fram på loppmarknader i Europa eller Israel.
Gårdarna utanför husen är lagda med kullerstenar. Forna tiders jordbruksredskap utplacerade lite lagom nonchalant får tjäna som extra prydnader. Dessutom kan man beundra vinrankorna som klänger på murarna och en mängd vackra blomsterrabatter.
Bäst av allt är ändå att besökarna inte behöver störas av den sjukligt sliskiga skvalmusik, som ständigt hörs i de stora hotellens hissar och lobbyn. Istället får de höra ljuvliga kvittrande serenader från oräkneliga trädgårdssångare, som tycks ha valt Villa Tehilla som platsen för sin årliga sommarkonsert.
I motsats till de flesta andra gästhusvärdar i Rosh Pina betraktas Tehilla och Amichai Israeli som ganska nykomna, eftersom de flyttat dit från Tel Aviv för bara 20 år sedan. Båda makarna var journalister på den tiden och kom till Rosh Pina för att hälsa på en god vän, som bodde där.
Men efter bara ett par timmar var de hejdlöst förälskade i den här platsen och bestämde sig för att hyra sig ett ställe där. Men det blev givetvis så att de genast slog till och köpte sig ett nytt hem direkt.
Egentligen var det väl inte något riktigt hem utan snarare en övervuxen, förfallen ruin.
Men det tog inte mer än ett par år förrän de, främst med egen kraft, hade förvandlat ruinen till ett värdshus, som numer är fullbokat så gott som dagligen.
Medan de höll på med sitt idoga arbete, började också byn förvandlas. Hela dess översta kvarter, som hade förfallit förskräckligt, återfick sin forna stil, så som där sett ut för åttio år sedan. Men det fanns en stor skillnad.
Medan de gamla stenhusen förr beboddes av jordbrukare, var det nu artister och konsthantverkare, som flyttade in där. Och det betyder förstås att turister som kommer dit har chansen att hitta en intressant tavla, en bonad eller några vackra glasföremål, som lockar till köp. En trevlig sysselsättning medan de flanerar genom kullerstensgränderna, som bara är till för fotgängare och befriade från all motortrafik.

Min hustru och jag har just kommit tillbaka till vårt hem i närheten av Tel Aviv från en lång härlig weekend i Rosh Pina, och vi ser redan fram emot vårt nästa besök i Galiléens Shangri-la. Vi hoppas bara att det ska förbli orört av den så kallade utvecklingen, som har förvandlat alldeles för mycket av Israel till en stökig och högljudd asfaltdjungel.
Översättning och bearbetning N.W-B.

Hur kommer jag till Rosh Pina?
Med Arkia inrikesflyg, Egged buss eller bil. En bilresa tar från Tel Aviv ca. 2 timmar, från Jerusalem ca.3 timmar och från Tiberias ca. 25 minuter. I artikeln beskrivna Villa Tehilla har fax +972-6-6930891. I listor från Israeliska Statens Turistbyrå i Stockholm, tel.08-213386, hittar vi ett ungdomshärbärge, fax +972-6-6934312, samt 45 små värdshus med rum att hyra och privatrum med frukost.



Textlänkar
Till nästa artikel (i detta nummer)
Till föregående artikel (i detta nummer)
Till framsidan
Till arkivet



© Detta material är skyddat av lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering förbjuden.