Textlänkar finns längst nere på denna sida

Läsvärt ur kvartaltidskriften Menorah från och om Israel

Turistnytt

Menorah på Internet


Läsvärt ur kvartaltidskriften Menorah - från och om Israel

4:95s40

EILAT BYGGER OCH VÄXER


Av Paula Grossman

Eilat är en stad på 35,000 invånare, men då turisterna strömmar in fördubblas antalet invånare. Varje gång jag kommer dit ser jag nya stora hotell och nya gator och bostadsområden. Det är en av Israels snabbast växande städer, på gott och ont.

Eilat planerades av svenskutbildad stadsarkitekt
Elias Katz har bott och verkat i Eilat sedan 60-talet. Han tar mig på en rundtur i sin stad, och man kan verkligen säga att det är hans stad. Det är till stor del hans byggnadsverk som sätter prägel på staden. Han var stadsbyggnadschef under 70-talet och hans idéer och planering dominerade då. Han visar stolt hur arkitekturen förändrats till det bättre.

Eilat är byggt som en amfiteater, som vuxit till sig i sektorer. Det första bostadsområdet byggdes på norra sidan i början av 60-talet. "När jag kom hit 1960, fanns det bara två hus i hela Eilat", säger Elias, "och se hur staden ser ut nu!". Vi färdas från norr till söder genom 70-, 80- och 90-tals bebyggelsen.

Kantiga höghus - kontrast mot de rundade bergen
I början byggde man som man var van vid från norra Israel, utan att ta hänsyn till att klimatförhållandena är annorlunda i Eilat. Fula funkishus på pelare, med putsade fasader som flagar, och utanpåliggande rör, jämsides med tvättställningar utanför fönstren. Den senaste byggnationen är mer anpassad till invånarnas behov och Elias har alltid varit mån om att stadsbilden ska vara vacker. Han genomdrev att inga putsade fasader skulle få tillåtas på bostadhusen, endast sten och keramik. De nya stora höghusen som kantar staden i väster, mot Eilatbergen, är täckta av marmor. Den kantiga arkitekturen kontrasterar mot de rundade bergsformerna. "Jag vill att människans verk ska skilja sig från naturen. Det är kontrasten som är intressant", säger Elias. Vi har skilda åsikter där. Själv föredrar jag att den mänskliga bebyggelsen flyter in i naturen och inte syns så mycket. Så är det på andra sidan Eilatviken bakom Edoms röda berg i Jordanien, där den låga bebyggelsen i byarna knappt syns, förrän man närmar sig. Man använder sig av de naturmaterial som finns i närheten, sand och sten.

Men i Eilat lyser husen vita mot de brunröda bergen, förutom en del undantag. Elias bestämde att villabyggarna måste ha en grundmur av sten från Eilat. Det ger hela staden en enhetlig karaktär.

För mycket biltrafik
Till största del består staden av villor och kedjehus, som blickar ut mot vikens blå vatten och med Edoms röda berg som kuliss. Det är en vacker syn. Jag befarar bara att staden kommer att växa så pass att den lugna atmosfären av småstad kommer att brytas med den ökande befolkningen och turismen. Redan nu växer nya shoppingcentra upp med parkeringsplatser för det ökande antalet bilar. "I Sverige har ni en bra lag", säger Elias, "vi skulle behöva ha ett förbud mot tomgång här". I stadens centrum, precis som i övriga städer i Israel, får man höja rösten ordentligt för att göra sig hörd i bruset av bilarna. "Vi har försökt att begränsa den genomgående trafiken, genom att bygga återvändsgator i villaområdena, precis som man gör i Sverige".

De senaste åren anlitar man inte längre som tidigare arabisk arbetskraft från Västbanken och Gaza. Nu importerar man rumänska och thailändska byggnadsarbetare, och de bygger snabbare och bättre. "En dagslön här motsvarar en månadslön i Rumänien, så de är rika, när de ger sig iväg härifrån". Idag lördag ligger arbetet nere, eftersom det är sabbat. och de rumänska männen hänger utanför kafeer och barer och dricker öl, precis som i andra nybyggarstäder. Det är lite av amerikanska västern över stadsscenen.

Tagit intryck av svensk arkitektur
Elias har tagit djupt intryck av svensk arkitektur, eftersom han levde åtta år i Sverige tillsammans med sin familj och de tre sönerna är födda här.Under den tiden studerade han stadsbyggnad på Konsthögskolan i Stockholm och anlitades också för en hel del arkitektarbeten. Han var den förste som byggde sig ett permanent hus på Karlsudd utanför Vaxholm... "Jag saknar huset och den svenska naturen ibland." Särskilt den underbara känslan att stiga ur sitt hus direkt ut i naturen och kunna plocka svamp och bär. Vi hade 14 olika ätliga svampar på tomten.", erinrar sig Elias. Nu odlar han kaktusar och en stor del av hans lediga kvällstimmar går åt till att sköta om dem.

Han försöker avsätta två, tre veckor varje år för ett besök i Sverige, och för att åka och fiska på Åland på höstkanten. "Det är helt underbart. Jag njuter så av lugnet och naturen."

Eilat och Stockholm är verkliga kontraster. Stockholms kyliga grönska och gamla arkitektur mot Eilats torra, varma, brungula sand och berg. Det som förenar dem är bara det blå vattnet.



Textlänkar
Till framsidan
Till arkivet



© Detta material är skyddat av lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering förbjuden.