|
![]() Läsvärt ur kvartaltidskriften Menorah från och om Israel Ekonomi 4-97 sid.14 En blunder är en blunder är en blunder… I denna krönika skriver Menorahs ekonomiske kommentator Peter Stein om följderna av Mossads misslyckade attentat mot en Hamas-ledare i Jordanien. När jag läser i tidningar och ser på TV (utländsk bör sägas eftersom svensk TV, med undantag för den kunnige Lennart Winblad, oftast är meningslös om man vill ha seriös Mellanöstern-rapportering) om Israels misslyckade försök att mörda terroriströrelsen Hamas ledare i Jordanien kommer jag att tänka på min kompanichef från militärtjänsten som efter ett mindre lämpligt uppträdande av ett par rekryter i min pluton sade till mig "Det skall Stein veta att rackartyg gjorde vi även på min tid men det skall skötas snyggt!". Självfallet har Israel rätt att jaga terrorister och vidta handlingar som på ett väl avvägt sett förenar dess säkerhetspolitiska och diplomatiska intressen. Det har sagts om denna operation att även om den lyckats skulle den ha ställt till problem i relationerna med Jordanien, det enda land i arabvärlden som öppet har varma relationer till Israel. Kung Hussein skulle under alla omständigheter ha blivit rasande över att Mossad opererat på jordansk mark och krävt ursäkter samt en del annat för att bibehålla normala relationer. Detta må vara sant men i ett sådant läge hade Israel kunnat minimera skadeverkningarna genom att bakom lyckta dörrar gå Jordanien till mötes. Som saken nu utvecklades kunde Hussein öppet förödmjuka premiärminister Netanyahu och bl.a. tvinga honom att frisläppa personer vars rättmätiga plats är bakom lås och bom. Vems var felet? Det har sagts om denna affär att det var premiärminister Netanyahu själv som tog initiativet. Vidare hävdas dels att han inte konsulterade sin regering eller det inre kabinettet, dels att han kört över säkerhetstjänsterna. Sant är att få, om ens några regeringsmedlemmar visste vad som pågick. När det gäller säkerhetstjänsternas roll är uppgifterna motstridiga. Den ansedda brittiska tidningen Sunday Times var den första som hävdade att premiärministern tvingat på dem denna operation. Denna vinkling rapporterades sedan okritiskt vidare av israeliska och utländska media. De senaste dagarna har vi kunnat läsa, bl a i Jerusalem Post, att det kanske inte var så. I en signerad artikel författad av de självständiga högerkolumnisterna Uri Dan och Dennis Eisenberg, bägge kända för sina djupa kunskaper om, och goda kontakter med, israeliska säkerhetsorgan framförs tesen att det i själva verket var Danny Yatom, chef för Mossad, som kläckte idén. Vad som här är sant eller osant får framtiden (kanske) utvisa. Hur som helst är det i sista hand upp till premiärministern att fatta beslut. Hur påverkas Israels ekonomi? En fråga som det kan finnas anledning att ställa sig efter flera månaders turbulens är hur detta påverkar Israels ekonomi. Den har efter ett flertal år av snabb tillväxt stagnerat. Somliga vill här se ett direkt samband med den "haltande fredsprocessen". Det är som jag påpekat i tidigare krönikor fel. När Netanyahu tillträdde var ekonomin överhettad varför hans regering inte hade något annat val än att slå till bromsarna. En sådan sanering innebär alltid att produktion och tillväxt till en början saktar av. Efter att saneringen värkt ut, vilket kan ta ett år eller så, borde ekonomin kunna ta fart igen. Det vill säga lagom till nästa gång det är val i Israel…Tittar vi på flödet av utländska investeringar till Israel, en variabel som många anser vara en god värdemätare på förtroendet för landets ekonomi, märks ingen avmattning. Hur påverkas turismen och exporten? En sektor som tveklöst känner av det kallare klimatet är turistnäringen. Här är det inte fredsprocessen i sig utan terrorism som oroar människor. Dessvärre vet vi sedan tidigare att Israel drabbats väl så hårt om inte hårdare av terrorism när det gjorts "stora framsteg i fredsförhandlingarna". Det finns ett negativt samband mellan turism och terrorism. Däremot tycks sambandet mellan fredsprocessens utveckling och terrorismens omfattning vara svårare att utröna. Israels export skadas knappast av vad som sker. Israeliska företag världen över konkurrerar på öppna marknader. Är de bättre än sina konkurrenter går det bra för dem och omvänt. Det är i och för sig sant att med en annan utveckling i fredsförhandlingarna hade kanske flera arabiska marknader öppnats upp för israeliska företag. Mot detta kan två reservationer anföras. För det första görs en hel del affärer bakom kulisserna oavsett vad som sägs öppet eller vad som händer med freden. För det andra är det tveksamt om israeliska företag överhuvudtaget har så mycket att hämta i arabvärldens eftersatta ekonomier. Men visst, även om detta inte påverkar ekonomin i stort, kan enskilda företag som går miste om arabiska kontrakt drabbas mycket hårt. Netanyahu saknar säker politisk färdriktning Det jag ovan sagt gäller på kort sikt. På lång sikt kan Israels ekonomi ta stor skada fast av skäl som sällan lyfts fram. Trots att ekonomin länge haft en positiv ekonomisk utveckling återstår mycket att göra. Israels ekonomi lider ( som en del andra länders…) av stela strukturer som behöver göras om. Sådant är alltid en oerhört krävande uppgift och förutsätter att landets högsta politiska ledning har kraft och makt att driva på. Så är det inte idag. Premiärminister Netanyahu saknar den inre auktoritet som företrädarna Yitzhak Shamir och Yitzhak Rabin hade. Shamir eller Rabin kunde man vara för eller mot. Men på deras tid rådde ingen tvekan, vare sig i eller utanför Israel, om vad de stod för eller vem som bestämde. De styrde sina regeringar med hyggligt fast hand och kunde baxa igenom tuffa beslut. Då var premiärministerns kansli välskött. Ingen av dem drog sig för att rekrytera medarbetare efter duglighet oavsett om de sade emot sina chefer. Det spelade dem mindre roll eftersom bägge inom sig själva var såpass starka och säkra på sin politiska färdriktning. Detta saknar Netanyahu. Blir det ingen ändring på den punkten kan det allvarligt hota det nödvändiga ekonomiska reformarbetet. Peter Stein
© Detta material är skyddat av lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering förbjuden. |