Till förstasidan

  Arkiv
Förenade Israelinsamlingen Keren Hayesod
Reportage
Data-Forskning-
Medicin
Ekonomi
Kultur
I bokhyllan
I skivstället
Sport
Krönikor
Ståndpunkten
Israeliana
Myter och fakta
Judiska symboler
Organisationer
Länktips
Övriga rubriker

Menorah

Sport



Det finns många kända kampsporter, men endast en som utvecklats i Israel. Till skillnad från sina japanska förebilder som Jiu Jitsu och karate är Krav Maga varken en sport eller en konstform. Krav Maga är en ytterst tillämpbar gren som är avsedd att användas för att försvara sig mot angrepp i vardagssituationer.
Av Noomi Berlinger-Stahl

Krav Maga
- så att du kan gå ifred

Krav Maga är inte heller en gren man tävlar i. Krav Maga kan användas både mot en beväpnad eller en obeväpnad angripare och bygger på ett antal grundläggande principer.

  • Var försiktig, undvik att bli skadad, du behöver inte vara en hjälte - om du kan, fly hellre än att slåss
  • Anpassa styrkan i din reaktion till situationen
  • Krav Maga ska använda och utveckla kroppens naturliga reaktioner och reflexer

Krav Maga, som ursprungligen utvecklades på 1940-50-talen av Imrich (Imi) Lichtenfeld, är en kampform som ständigt utvecklas och förändras. Peter Rönnlund, ansvarig för den svenska grenen av International Krav Maga Federation (IKMF) ger ett exempel. I dag är det vanligt att man går omkring med en mobiltelefon i handen. Då finns det ett behov att anpassa Krav Magas ?verktygslåda? till en situation där man kan bli anfallen medan ena handen är upptagen. Peter, som lärde känna Krav Maga- tekniken i det militära i Sverige tycker det är värdefullt att alla, oavsett utgångspunkt, kan förbättra sina möjligheter att försvara sig. Han tycker också om att närkampens grepp och tekniker ständigt utvecklar sig och anpassas efter omständigheter och behov. Ett annat exempel som Peter ger är att kvinnor som attackeras, till skillnad från män, ofta hålls fast i håret. Det är när man är medveten om faktiska händelseförlopp som man kan lära sig att hantera situationer. Denna teknik är modern och högst användbar, menar han. I Sverige kan man lära sig närstrid för eget bruk, inom sitt yrke eller för att bli instruktör.


Imi Lichtenfeld instruerar en yngre kollega.
Huvudtränare i den israeliska armén
Krav Maga, som betyder närstrid eller kontaktstrid, utvecklades ursprungligen för israels armé men praktiseras i dag runt hela världen både i det militära, bland poliser och säkerhetspersonal samt i det civila. Speciella tekniker har utvecklats för kvinnor, för äldre och för barn, där relativt sårbara grupper lär sig utnyttja de förmågor och styrkor de har för att försvara sig mot en eventuell attack.

Imi Lichtenfeld (Sde-Or) 1910-1998, växte upp i en ungersk-judisk familj i Bratislava, Slovakien. Hans far var polismästare och f.d. cirkusartist som även drev en sportklubb där den unge Imi tränade. Imi tävlade i slovakiska mästerskapen i såväl boxning, brottning som gymnastik och blev slovakisk ungdomsmästare i brottning. När han upprepade gånger hotades eller anfölls av antisemitiska slovaker studerade han olika typer av kampsport för att kunna försvara sig och sin omgivning. Kampsporterna visade sig inte tillämpningsbara och detta blev begynnelsen till Lichtenfelds utveckling av Krav Maga. 1940 flydde Lichtenfeld från nazisterna och reste till Palestina där han fortsatte utveckla sitt system för närstrid och självförsvar. 1944 rekryterades han till försvarsorganisationen Haganah och efter staten Israels tillkomst utnämndes han till huvudtränare i den israeliska armén. Under flera år finslipade han sin unika kampsport och lärde ut den till värnpliktiga, elitförband och befäl.

Många av de som leder olika förbund och Krav Maga-klubbar i Israel i dag är Imis lärjungar. Det råder ganska stor konkurrens mellan olika Krav Maga-organisationer, men Avi Muyal, IKMFs huvudinstruktör, säger att det bara är en fördel." Resultatet av konkurrensen är att vi alla anstränger oss ännu lite mer för att vara effektiva, proffsiga och ge god service till våra elever."

Krav Maga ger inte bara verktyg, det ger också självförtroende.
- Vi konkurrerar yrkesmässigt, säger Avi, som är huvudansvarig inom IMKF, det största Krav Maga-förbundet, för att ta fram och anpassa nya tekniker för självförsvar och närkamp. Men privat är vi vänner och umgås med varandra.

- Människor har olika naturliga reflexer när de hotas eller anfalls. Det är de reflexerna vi studerar för att förfina och förstärka dem, fortsätter Avi. Krav Maga ger inte bara verktyg, det ger också självförtroende.

Avi berättar också att han på 90-talet undervisade Krav Maga i skolor, under en period då terrorister hotade att skada israeliska barn. Barnen lärde sig att försvara sig mot plötsliga anfall, men samtidigt rapporterades en markant nedgång i användandet av våld mellan barnen i dessa skolor. Det är ju inte smart att ge sig på någon man vet kan ge igen. Eller som den legendariske Imi formulerade saken: "Krav Maga - så att du kan gå i fred".


International Krav Maga Federation (IKMF) är aktiv på samtliga kontinenter och har föreningar i 62 länder runt hela världen. Sammanlagt praktiseras Krav Maga av flera hundratusen människor, militära och civila. Bland annat ger Maccabi Stockholm kurser i Krav Maga.

I Sverige har förbundet fyra avdelningar med ca 250 utövare. Sverige var ett av de första länderna som skapade ett nationellt förbund för 15 år sedan. Läs mer på www.ikmf.se

Förutom IKMF finns ännu ett antal förbund som undervisar i Krav Maga i Israel och internationellt. De olika förbundens grundare säger sig alla vara den som personligen utsågs till Imi Lichtenfelds efterträdare.

Krav Maga studeras och används internationellt i det militära och inom polisväsendet

Krav Maga finns anpassat för militärer, säkerhetstjänster, livvakter, kvinnor, barn och äldre .

Liksom judo har Krav Maga ett rankingsystem som dels markeras med sju färgade bälten, från vitt till svart, och dels med tre graderingar; Practitioner, Graduate och Master. Inom varje kategori rankas man och den högsta rangen är Master. Master-graden har aldrig delats ut utanför Israel.



Textlänkar
Till nästa artikel (i detta nummer)
Till föregående artikel (i detta nummer)
Till framsidan
Till arkivet



© Citera oss gärna - men ange källan!