Arkiv
Förenade Israelinsamlingen Keren Hayesod
Reportage
Data-Forskning-Medicin
Ekonomi
Kultur
I bokhyllan
I skivstället
Sport
Krönikor
Ståndpunkten
Israeliana
Myter och fakta
Judiska symboler
Organisationer
Länktips
Övriga rubriker

Förstasidan
Senaste numret

Menorah
Läsvärt ur kvartalstidskriften Menorah från och om Israel

Sport



Ett tungt vägande beslut

Pavel Kolosovky ville från början inte lyfta vikter, han var rädd att bli lika stor som tyngdlyftarna på TV. Men en titt in i styrketräningslokalen övertygade honom om att det var just det han ville göra. Den unge mannen från Sibirien är idag Israels främste tyngdlyftare och ett medaljhopp vid sommarolympiaden i Aten 2004. Av Yaniv Ofir.

Pavel Kolosovky landade på Ben Gurion den 5 mars 2000. Fylld av rädsla och tvekan inför framtiden var han ändå övertygad om att det var i Israel han skulle bo och det var i Israel han skulle nå framgång inom sin sport, tyngdlyftning. I flygplanet någonstans mitt över havet drömde han om att representera Israel i Aten 2004. Då och då tog hemlängtan tag i honom men han befallde sig själv att tänka positivt, och till sin stora glädje har det fungerat.

Kolosovky kom till Kibbutz Palmahin, nära Rishon LeTzion. Individualisten från Sibirien befann sig plötsligt på en plats där gruppen var i fokus, där alla åt och arbetade tillsammans. Något han aldrig hade sett eller känt till tidigare.

Beslutet att emigrera till Israel togs i all hast, utan speciellt mycket eftertanke. Hans tränare satte bollen i rullning.

- Jag tog mig till finalen i en mycket stor tyngdlyftningstävling i Ryssland. Tyvärr hamnade jag bara på andra plats. Efter matchen sa min tränare åt mig att jag borde ta adjö av min familj i Ryssland och emigrera till Israel för min karriärs skull. "Bara där kommer du att bli något".

Han beslöt sig därför för att flytta till ett land där han skulle bli nummer ett i sin gren och därmed kunna komma till Europamästerskapen och Olympiska Spelen. Dagen efter tävlingen tog han sig till Jewish Agency och ansökte om visum.

- Två veckor senare var jag i Israel och började på ny kula. Från det ögonblicket beslöt jag mig för att jag, Pavel Kolosovky, skulle ta mig till de Olympiska Spelen i Aten.

Efter fem månader fick Kolosovky brev från Tel Aviv University. De informerande honom om att han blivit antagen till deras förberedande program för immigranter. Han packade snabbt ihop sina saker för tredje gången på fem månader och flyttade till ett studentrum.

Efter nästan ett år beslöt han sig för att lämna studentlivet tillsammans med två vänner och hyra en lägenhet i Ramat Aviv Gimmel "ett eget ställe" som han uttrycker det.

Som israelisk mästare och rekordinnehavare kan Pavel Kolosovky kosta på sig att drömma om Aten 2004, så gott som varje tävling han deltagit i har han tagit guld. Förra maj skrev han historia genom att vinna Israels första guld i tyngdlyftning i EM. Han vet vad som förväntas av honom och hoppas innerligt att han inte kommer att göra någon besviken i framtiden.

Med tanke på alla goda resultat han presterat är det svårt att förstå att Kolosovky fram tills för ett par år sedan inte ville ha något att göra med tyngdlyftning alls.

- Jag kommer från en atletisk familj. Min pappa var maratonlöpare och min mamma var friidrottare. Så jag är uppfödd med sport och mer sport. Alla var övertygade om att även jag skulle bli atlet, frågan var bara vilken sport jag skulle välja. Jag började med judo och karate men kände mig inte riktigt hemma med det. Vid 13 års ålder bestämde jag mig för att koncentrera mig på gymnastik, berättar han.

- Efter ett par månader kom två män fram till mig och berättade att en tyngdlyftningsenhet hade bildats och att jag borde komma dit och försöka. Min första reaktion var "absolut inte!". Jag sa till dem att detta inte var något för mig och att jag inte ville se ut som jättarna jag hade sett på TV.

Två veckor senare stängde hans träningslokaler och Pavel var hemma i en månads tid utan fysisk träning. Han berättar att han höll på att bli tokig och beslöt sig därför för att söka upp tyngdlyftarna för att se vad de höll på med. Tränaren lyckades övertala honom med att börja träna och älska sporten. Efter två år blev han sibirisk mästare och fick utmärkelser för sina prestationer inom sporten.

De olympiska spelen i Aten är det stora målet, tiden kommer att visa om drömmen slår in. Under tiden kombinerar han träning med militärtjänstgöringen som dagofficer vid basen vid Kirya i Tel Aviv. Han trivs med tillvaron och saknar egentligen bara sin mamma som stannade kvar i Ryssland, konstaterar han.

- Min mamma var för gammal för att flytta. Hon skulle lämna allt hon kände till och komma hit utan någonting. Hon kan inte språket, hon har inget arbete och alla hennes vänner finns i Ryssland. Hon skulle ha lidit här, det är jag övertygad om. Även om hon saknar mig kolossalt, är jag övertygad om att det var rätt beslut.

Adi Barana är Kolosovkys tränare. Han anser att Pavel är en sportsman med utmärkta atletiska talanger; han är smidig och har bra professionell kapacitet vilket gjort honom till israelisk mästare och silvermedaljör i EM.

- Nu satsar vi på Olympiska Spelen i Aten.

Yaniv Ofir är journalist för Bamahaneh, den israeliska försvarsmaktens tidning.



Textlänkar
Till nästa artikel (i detta nummer)
Till föregående artikel (i detta nummer)
Till framsidan
Till arkivet



© Detta material är skyddat av lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering får endast ske med skriftligt tillstånd från redaktionen och med angivande av författare och källan.