Läsvärt ur kvartaltidskriften Menorah från och om Israel Sionism - 100 år 1-97 s.4 Denna Menorah ägnas sionismens hundraårsjubileum. Tillbakablickar, landvinningar och en framtidsvision kan här bara ges i fragmentarisk form på det fåtal sidor som står till förfogande. Perioden omfattar endast etthundra år av en flera tusen år lång judisk historia, vars erfarenheter dock speglas i dagens tankar. För den som vill fördjupa sig i ämnet lämnas nedan ett antal litteraturreferenser och Internet-adresser. 100 år av sionism i glädje och sorg Av Franz T Cohn, chefredaktör Med högtidligheter i Basel och Israel firas i år hundraårsjubileet av den första sionistkongressen. Sionismen som det judiska folkets befrielserörelse måste ses som judendomens största framgång i detta århundrade. Det program som 1897 antogs i Basel har förverkligats: "Sionismen eftersträvar att åt det judiska folket skapa ett folkrättsligt säkerställt hem i Palestina". Israel har skapats och utvecklats till en modern stat med ett eget språk, modern hebreiska. Theodor Herzls vision uppfylldes trots att så många judar inte trodde på den. Historien lärde dem annorlunda. I våg efter våg har judar kommit till sitt hemland Erez Israel från världens alla hörn. Från 600 000 judiska invånare vid staten Israels grundande 1948 har antalet stigit till mer än 5,7 miljoner, varav 4,6 miljoner judar. Det har därmed kommit nära den storlek som David Ben Gurion, landets förste premiärminister, siade om. Det kan numera jämföras med andra länder av liknande storlek och ekonomisk nivå i väst, exempelvis Danmark. Landet har de senare åren dragit till sig betydande utländska investeringar. Den fortsatta amerikanska hjälpen är strategiskt betingad och kan ses som motvikt till den ständigt pågående upprustningen av arabiska och andra muslimska stater. USA har också generöst stött invandringen och invandrarnas integration. Den som sedan begynnelsen följt landets ekonomiska utveckling kan särskilja ett antal steg, som tidsmässigt är överlappande. I alla dessa steg har diasporans judar spelat en stor roll. I början var kapitalinflödet av gåvomedel från diasporan avgörande för landets försvar, uppodling, ekologiska återställande och utveckling. Så småningom har Israel ekonomiskt kunnat stå på egna ben, medan diasporans insatser numera koncentreras på räddning och invandring samt på viktiga punktinsatser inom ekologi, utbildning, kultur, sjukvård och social omsorg. Pionjärerna i kibbutzer och moshaver uppodlade marken för att säkra livsmedelsförsörjningen för landets snabbt växande befolkning. Med moderna odlingsmetoder och forskning fick de så småningom fram intressanta exportprodukter som flera nya fruktsorter, bär, grönsaker, blommor, kalkonprodukter och numera till och med ädelfisk. Invandrade diamantexperter skapade en storindustri av diamantslipning för smycken och industriändamål. Landets mineralresurser vid Döda havet exploaterades för produktion av gödningsmedel, kemiska råvaror och magnesium. Sjukhus, skolor och universitet grundades och gavs högsta västerländska standard. Tack vare en högt utbildad inhemsk arbetskraft, samt välutbildade invandrare, kunde en livskraftig högteknologisk industri skapas som idag framgångsrikt konkurrerar på världsmarknaden speciellt inom data och kommunikation. Museer, teatrar, konsertsalar, operahus bildar basen för ett rikt kulturliv. Klimat, badstränder, bra hotell och landets alla arkeologiska, bibliska och religiösa sevärdheter har medfört en stor tillströmning av turister från hela världen. Motvilligt har landets arabiska grannländer idag accepterat Israels existens sedan de misslyckats att med krig, bojkott och politisk obstruktion krossa den judiska staten. Krigshotet är emellertid ej eliminerat så länge diktatoriska regimer styr i de länder som ej slutit fredsfördrag med Israel, däribland Syrien, Irak och Iran. Förhållandet till palestinierna är ansträngt, minst sagt, och den reella grunden till den förnyade konflikten synes för närvarande ligga i en allvarlig tvist om Jerusalems framtida status. Denna och andra oreglerade frågor samt terrorismen kastar en mörk skugga över hundraårsjubileet. Textlänkar Till framsidan Till arkivet © Detta material är skyddat av lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering förbjuden.