Textlänkar finns längst nere på denna sida

Läsvärt ur kvartaltidskriften Menorah från och om Israel

MEDICINSKA RÖN


 
KNARKSLÄKTING - MEDICIN MOT SKALLSKADOR

Av Stefan Rokem

I mitten av 60-talet isolerade Rafael Meshulam och Yehiel Ga'oni den aktiva komponenten i Cannabis sativa - marijuana, och kunde då inte föreställa sig att 35 år senare denna kunskap skulle vara till hjälp för att behandla människor med svåra huvudskador.

Omdelbart efter en allvarlig skallskada (trauma) sker biokemiska förändringar i hjärnan som resulterar i plötsligt blodtrycksfall och svullnad av hjärnan. Dessa drastiska förändringar ger ofta upphov till bestående skador som i många fall leder till döden. Hittills fanns det inga mediciner som kunde förhindra detta förlopp. De som överlever den första "smällen" kan drabbas av följdskador p.g.a. det ökade tillflödet av neurokemikalier i flera timmar och t.o.m.dagar efter traumat.

MARIJUANA-SLÄKTING HAR MEDICINSK VERKAN
Ett marijunanaderivat, dexanabinol, som syntetiserades i professor Rafael Meshulams laboratorium vid Medicinska Högskolan, Hebreiska Universitetet i Jerusalem har vidareutvecklats av den israeliska biotekniska firman Pharmos och kliniska prövningar har påbörjats. Professor Meshulam har sedan den första upptäckten alltid hävdat att marijuanaväxten innehåller ämnen av medicinsk betydelse och att det ska gå att skilja de psykotrofiska ("påtändande") från de medicinskt verksamma. Under dessa år har 100-tals ämnen isolerats, derivat (substanser med något ändrad struktur) syntetiserats och studerats. Professor Meshulam anses vara en av världens ledande experter på detta område. Ett av de syntetiska derivaten, dexanabinol, visade sig ha positiv effekt på skallskador men saknade marijuanans psykotropiska effekt.

DEXANABINOL FÖRHINDRAR INFLÖDET AV KALCIUM I NERVCELLERNA
För att bättre karakterisera effekten av dexanabinol samarbetade professor Meshulam med två biokemister, Yoel Klug och Mordechai Sokolovsky från neurobiologiska avdelningen vid Tel Avivs Universitet. Det visade sig att dexanabinol påverkar neurotransmittorn glutamat, som normalt reglerar flödet av olika kemikalier (framförallt kalcium) in i nervcellerna. När huvudet utsätts för slag ökar glutamathalten som i sin tur möjliggör ökat inflöde av kalcium varvid nervceller dör. Den ökade glutamathalten har en kedjeffekt så att även celler som inte drabbas direkt, blir påverkade av den ökade halten av glutamat som sprider sig i hjärnan. Om man skulle kunna förhindra kalcium att penetrera nervcellerna (oavsett glutamathalten) skulle också följdeffekterna kunna stoppas. Dexanabinol gör just detta, men visar sig också ha andra positiva effekter som t.ex. att neutralisera fria radikaler (kemiska ämnen med hög reaktivitet såsom syre) vars halt ökar vid varje trauma. Med dessa förväntningar om positiva resultat utfördes experiment med möss (se bild) och råttor för att se om dexanabinol kunde förhindra sekundära effekter efter trauma mot huvudet. Dessa experiment gav mycket positiva resultat. Nästa steg var toxikologiska experiment på människor för att se ämnets eventuella biverkningar.

EN BLIVANDE STORSÄLJARE?
Begränsade kliniska prövningar (s.k. fas II) på människor har visat den positiva effekten av dexanabinol sedan patienter med skallskada fått den injicerad inom 6 timmar efter olyckan. Fler skallskadade överlevde och hade också färre biverkningar jämfört med kontrollgruppen som fick placebo (injektion utan verksam substans).
Efterfrågan på dexanabinol är svår att förutsäga då det inte finns jämförbara preparat på marknaden. Men patientunderlaget finns uppenbarligen eftersom enbart i USA ca 370 000 fall per år med svåra skallskador inlevereras till sjukhusen. De flesta av dessa är yngre män som skadats i trafikolyckor. Nu återstår större kliniska prövningar (fas III), innan registrering och försäljning kan börja. Ett annat tillämpningsområde för dexanabinol sägs vara hjärnblödningar. Kliniska försök skall enligt uppgift snart påbörjas.
Pharmos, som är ett lovande ungt bioteknikföretag, knyter stora förhoppningar till detta nya helt israeliska preparat som utvecklats i intimt samarbete med akademiska forskare.

Pharmos på Internet:www.pharmoscorp.com



Ovanliga infektionssjukdomar blir vanligare

- israeliskt program hjälper ställa rätt diagnos

I takt med att allt fler reser runt i tropiska länder, både som vanliga turister och biståndsarbetare, ökar risken för att de kommer hem med någon mystisk infektionssjukdom, som de flesta läkare inte sett förut och därför inte vet hur man behandlar.
Professor Stephen Berger vid Tel Avivs Universitet har utvecklat ett diagnostiskt hjälpmedel i form av ett dataprogram, kallad GIDEON (the Global Infectious Diseases and Epidemilogy Network), som hjälper läkare att ringa in den sannolika sjukdomen. Symptomen, vistelseorten och andra faktorer matas in, programmet ställer frågor och lämnar så småningom ett eller flera svar. Därefter kan bekräftelse sökas genom att sända prov till något av det fåtal institut för tropisk medicin som finns i Europa.
GIDEON som redan förvärvats av över 1 500 kliniker i 36 länder innehåller information på över 320 infektionssjukdomar, 1 000 sjukdomsalstrande organismer och ämnen samt 200 läkemedel och vacciner mot dessa sjukdomar. Därutöver finns där uppgifter om förekomsten av varje sådan sjukdom i alla länder. Programmet, nu i Windows Visual Basics, kostar USD 390. Det kan beställas hos Cyinformatics, e-mail: mberger@post.tau.ac.il, via website: http://www.cyinfo.com eller per fax +972 3 6132892.

Ur Tel Aviv University News, Fall 1998 sida 19.

FTC



Textlänkar
Till nästa artikel (i detta nummer)
Till föregående artikel (i detta nummer)
Till framsidan
Till arkivet



© Detta material är skyddat av lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering förbjuden.