Till förstasidan

  Arkiv
Förenade Israelinsamlingen Keren Hayesod
Reportage
Data-Forskning-
Medicin
Ekonomi
Kultur
I bokhyllan
I skivstället
Sport
Krönikor
Ståndpunkten
Israeliana
Myter och fakta
Judiska symboler
Organisationer
Länktips
Övriga rubriker

Menorah

Reportage



Kooperativ
- att engagera sig tillsammans

Under de senaste åren har de kooperativa verksamheterna i Israel fått ett rejält uppsving. Och det är inte bara ekonomiska skäl som ligger bakom uppgången. För många människor handlar det även om ideologi och socialt ansvar.
Av Noomi Berlinger-Stahl

Under många år var kibbutzer, jordbruksbaserade kollektivsamhällen, den första tankeassociationen till den nya staten Israel. Israel var landet som inte endast mirakulöst återfötts, utan även var på väg att skapa en ny livsstil, ett bättre och mer rättvist samhälle, vars motto var "från var och en efter förmåga, till var och en efter behov". Men drömmen om en ny ordning sprack i den hårda ekonomiska verkligheten och från ett fullt fungerande socialistiskt kollektiv genomgick kibbutzrörelsen genom åren många förändringar. I dag finns det endast ett fåtal fullt fungerande kibbutzer kvar och de flesta kibbutzer är numera helt eller delvis privatiserade. Men mycket av idén bakom det kollektiva samhället lever kvar och kommer till uttryck i olika former av andra kollektiva verksamheter. Ursprungligen var det inte endast kända jordbrukssamhällen som drevs gemensamt utan även till exempel de stora bussbolagen som Egged och Dan, där busschaufförerna även var delägare i verksamheten.


Jonathan Golan tillhör kooperativet Beshutaf.
Fler kooperativ under 2000-talet
Kooperativ betyder samarbete. Ett kooperativ är per definition en gruppinsats av individer som väljer att tillsammans genomföra ett projekt som annars kunnat drivas enskilt. Under 70 och 80- talen såg Israel en kraftig nedgång i kooperativ verksamhet, men sedan 2000-talet märks återigen ett uppsving. Det finns i dag många olika kooperativa projekt i Israel som rör sig om allt från koreografi, bankväsende, brödproduktion, förnybar-energi till försäkringar. En del av motivationen bakom denna form av organisation är rent ekonomisk; om man till exempel skapar en grupp som vill köpa lägenheter i samma område kan man gemensamt sänka priset per enhet. Den centrala unionen för kooperativ verksamhet i Israel, CUI, hjälper nya initiativ, men även existerande verksamheter, med juridisk rådgivning, praktiska råd, kontakter och i vissa fall lån för att etablera sig eller expandera.

Fördelaktigare priser
Gräsrotsprotesterna mot de höga fastighetspriserna och de allt högre matpriserna sommaren 2011 har varit ytterligare en sporre för den nya vågen av kooperativa projekt. Genom att skapa större grupper av producenter eller konsumenter kan man förhandla fram mer fördelaktiga priser och bryta monopol. Men de flesta initiativ handlar inte endast om rent ekonomiska fördelar utan om ideologi och socialt ansvar. Medan världen sveps med i en våg av kommersiell globalisering är kooperativen dess motpol; medborgare som begär att personligen få ta ansvar för sin ekonomi och konsumtion.

Textilfabriken i Mitzpe Ramon blev ett högprofilexempel på lokal kooperativ verksamhet. År 2000 meddelade ägarna till den privatägda fabriken som tillverkade uniformer för IDF, att fabriken inte var lönsam och skulle stängas. Mitzpe Ramon är ett litet samhälle och fabrikens 60 sömmerskor insåg att de inte skulle kunna hitta en alternativ arbetsplats. Med hjälp av Histadrut, Israels största fackförening, köpte sömmerskorna fabriken och drev den själva fram tills den slutligen stängdes 2013. Lönerna på textilfabriken förblev låga, men sömmerskornas sociala rättigheter och deras självkänsla förbättrades radikalt. Sömmerskorna i Mitzpe Ramon blev nationella hjältar och deras agerande har inspirerat många andra kvinnokooperativ, från det indiska matlagningskooperativet i Beit Maimon till en grupp beduinkvinnors broderiproduktion.

Mer genomtänkta val

75% av jordbruksprodukterna i Israel odlas och säljs genom kooperativ.
Shira Amiel sitter i styrelsen för mat-kooperativet Beshutaf (Tillsammans) i Jerusalem. För att bli medlem i Beshutaf måste man bli delägare genom att köpa en aktie för 300 NIS. Varje medlem förbinder sig att jobba i föreningens snabbköp tre timmar i månaden. De flesta av föreningens 200 medlemmar är studenter som tillsammans driver en mataffär, vilken endast är öppen för medlemmar. Tanken bakom affären är att skapa transparens inom återförsäljning av matvaror, att minska avståndet och eliminera mellanhänder mellan matproducenter och konsumenter, att höja kvalitén men minska överkonsumtion av matvaror och att ge små producenter en chans att komma in på marknaden. Matvarubranschen kontrolleras av ett litet antal storköpskedjor som bestämmer priser och vad konsumenten hittar på hyllorna. Beshutaf och liknande ko-operativ, som Shelanu (Vår) i Tel Aviv-området, vill göra matinköpen mer etiska, hälsosamma, billigare och framför allt lättförståeligare, så att du som konsument vet vad det är du äter, vad det är du betalar för och vem som tjänar på försäljningen. Enligt Beshutaf går en alltför hög procent av matpriset i det vanliga snabbköpet till mellanhänder. Beshutafs affär har inte samma utbud som en vanlig mataffär, men som Shira Amiel, berättar:

- Man behöver faktiskt inte fyra sorters ketchup. Hos oss är det bruna riset billigare än vitt ris. Brunt ris är mindre behandlat och kostar mindre att producera, men de stora kedjorna vet att folk är beredda att betala mer för brunt ris. Hos oss reflekterar priset den verkliga produktionskostnaden. I början kompletterade jag mina inköp i andra affärer, men med tiden har jag lärt mig att anpassa mig till affärens sortiment. Jag handlar mer genomtänkt, mer hälsosamt och billigare.

I Israel finns i dag över 3 200 registrerade, kooperativt ägda, kommersiella verksamheter

75% av jordbruksprodukterna i Israel odlas och säljs genom kooperativ

30% av transportväsendet, inklusive bussbolagen som är ansvariga för lokal och kommunal trafik ägs kooperativt.

Vad får man ut av att handla kooperativt?

  • Delat ansvar
  • Delade risker
  • Demokratisering av beslutsfattandet
  • Främjar en socialt inriktad ideologi
  • Lägre kostnader
  • Kontroll



Textlänkar
Till nästa artikel (i detta nummer)
Till föregående artikel (i detta nummer)
Till framsidan
Till arkivet



© Citera oss gärna - men ange källan!