Från Bibelns Sara, Rakel och Hanna till mina nutida vänner Aida, Aliza, Frieda, Nechama och Shlomit - i alla tider har det funnits kvinnor som lidit av infertilitet och hett önskat att Gud ska välsigna dem med ett barn. Dagens israeliska kvinnor har det dock avsevärt mycket lättare än Bibelns kvinnor. Sedan 1994 har israeliska kvinnor upp till 45 års ålder enligt sjukvårdslagen rätt till ett obegränsat antal kostnadsfria fertilitetsbehandlingar tills de fött två barn.
Av Anna Veeder  Foto Flickr

Den israeliska lagen om hjälp till att få kostnadsfria fertilitetsbehandlingar gäller inte bara kvinnor som lever i heterosexuella parförhållanden, utan även singelkvinnor, lesbiska och till och med kvinnor som har biologiska barn från ett tidigare förhållande men som inte lyckats få barn med sin nye man. Kvinnorna har också rätt till betald frånvaro från arbetet för att genomgå konstbefruktning.

I ett land där åsikterna annars ofta går vitt isär är rätten till barn något som judar och araber, religiösa och sekulära, är rörande överens om. Judendomen ser positivt på barn och barnafödande, även på konstgjord väg, och rabbinerna sätter inte upp några hinder för religiösa kvinnor med fertilitetsproblem. Familjen är en central social institution i Israel, och barnafödande är för många intimt förknippat både med att bilda familj och att förverkliga sig själv som kvinna.

-Om man ser en familj med bara ett eller två barn så undrar man varför de inte har fler, säger min väninna Ann som själv har sex barn i åldrarna tre till tjugo år.

Sedan den israeliska staten grundades har även regering och samhälle lagt stor betoning på vikten av att öka Israels befolkning. Traumat från Förintelsen, Israels osäkra existens och demografiska "kapplöpning" med palestinierna har alla bidragit till ett socialt tryck att föda många barn för att säkra landets framtid. Men för de flesta kvinnor är det främst en genuin önskan att ge liv som får dem att underkasta sig den fysiska och psykiska påfrestning som fertilitetsbehandlingar och konstbefruktning innebär.

Aida invandrade från Argentina till Israel på 90-talet tillsammans med sin man. I flera år hade hon förgäves försökt att bli gravid. Hon arbetade som barnsköterska på en kibbutz och ägnade barnen all sin kärlek och omsorg, men önskade inget högre än att hålla en egen baby i famnen.

-Jag var 38 år när jag började behandlingar, berättar Aida. Det var hemskt jobbigt. Kroppen svullnade av hormonbehandlingen och relationen till min man blev ansträngd på grund av humörväxlingarna med storgråt och raseriutbrott. Sorgen varje gång jag fått besked om att behandlingen inte lyckats var närmast outhärdlig.

Trots problemen gav Aida inte upp. Efter tre års oupphörliga försök födde hon äntligen sin efterlängtade son Shaiel, "Guds gåva". Hon är väldigt tacksam mot läkarna och sjukvården som gjorde det möjligt för henne att uppfylla sin önskan.

-Utan subventionerade behandlingar hade vi aldrig haft råd att få barn, konstaterar Aida.

Subventionerade behandlingar i kombination med det israeliska samhällets positiva inställning till barn och barnafödande har gjort Israel till världsledande inom konstbefruktningen. Uppskattningsvis är 4-5 procent av de israeliska barnen provrörsbarn, jämfört med 1 procent i länder som USA och England. Med 28 000 IVF-behandlingar om året och många fertilitetskliniker har de israeliska läkarna fått stor erfarenhet och expertis på området, och Israel är numera ett eftertraktat mål för fertilitetsturism från utlandet.

Textlänkar

Till nästa artikel (i detta nummer)

Till föregående artikel (i detta nummer)

Till framsidan

Till arkivet