Till förstasidan   Arkiv
Förenade Israelinsamlingen Keren Hayesod
Reportage
Data-Forskning-
Medicin
Ekonomi
Kultur
I bokhyllan
I skivstället
Sport
Krönikor
Ståndpunkten
Israeliana
Myter och fakta
Judiska symboler
Organisationer
Länktips
Övriga rubriker

Menorah

Reportage



Haifa har stora problem med utflyttning och det israeliska näringslivets allt större koncentration till Tel Aviv. Parallellt har stadens centrum flyttat högre upp på Karmelberget för det svalare klimatet. Vackra nedre Haifa har därför förlorat sin status som centrum för stadens näringsliv och nöjen vilket resulterat i en förslumning. Den här utvecklingen vill staden nu ändra på med ett nytt stadsförnyelseprojekt.
Text och bild Mikael Diamant

Haifas hamn får nytt liv

Jag anländer till Haifas centrala tågstation tidigt på fredagsmorgonen för att ta mig en titt på ett spännande israeliskt projekt i stadsförnyelse. Trots att jag varit i staden flera gånger slår det mig alltid hur vacker den är med gamla arabiska köpmanshus och bauhausbyggnader om vart annat klättrandes upp längs Karmelberget. För den som kommer resande från Tel Aviv är den naturliga grönskan slående liksom bergen och kullarna. Men Haifa har problem med sin image och ett bra sätt att förvåna unga israeler är att säga att man vill bo i staden. Här finns inte samma puls som i Tel Aviv och i många kvarter stänger restaurangerna redan vid åttatiden en vardag. På den komprimerade Israelresan hinns den sällan med, vilket är synd då staden är både genuint vacker och exotiskt blandad. "I Haifa arbetar man", lyder ordspråket (Jerusalem ber och Tel Aviv dansar) och det är en av de saker som gör att den känns så genuin. Medan Tel Aviv likt alla moderna världsstäder är full av 30-åringar som tror att de är i 20-årsåldern är Haifabon en vanlig människa som försöker få ekonomin och livet att gå runt. Vanliga människor av olika bakgrund som delar en stad som försöker hitta sin plats i dagens hightech-orienterade Israel.

I dag känns Haifa, särskilt nedanför Karmelberget, kosmopolitisk på ett ålderdomligt sätt som får fantasin att flöda. En aktiv historisk hamn och stadsdelar bebodda av olika folkgrupper, som dock korsar kvartersgränserna intensivt. För här önskar judar och araber varandra trevlig helg vare sig det är ramadan, julafton eller pesach. Här finns också bahaireligionens centrum och en mängd kloster och kyrkor. Lite varstans finner man de dolda pärlorna såsom en vacker brittisk poliskyrkogård från mandattiden och Kahlmans Pub. Krogens originelle ägare har seglat på alla de sju haven och hans resor har även fört honom till Sverige. Västerut bland Bat Galims villor och 3-våningshus finns Beit Scandinavia, ett hem som samlar norrmän i Israel. Här är dörren alltid öppen för den som är sugen på en kopp kaffe, tillrett av den kristna norska ägarinnan som varit i Israel i mer än 30 år. Just nu arbetar hon med att fortsätta de utbytesterminer hon initierade i höstas för norska sjuksköterskestudenter på Rambam-sjukhuset i Haifa. Både eleverna och sjukhuset var mycket nöjda med utbytet.

Haifa har stora problem med utflyttning då faktum är att det israeliska näringslivet allt mer koncentrerats till Tel Aviv. Parallellt har även utbildningsinstitutionerna och medelklassen flyttat högre upp på Karmelberget för det svalare klimatet. Vackra nedre Haifa har därför förlorat sin status som centrum för stadens näringsliv och nöjen. Den verksamma hamnen har också blivit modern och nu behövs inte längre alla tjänstemän och hamnarbetare som tidigare fick kvarteren att sjuda av liv under dygnets alla timmar. Tomma hus och outhyrda kontorslokaler syns överallt.

Den här utvecklingen vill staden nu ändra på och har därför sjösatt flera projekt. Det gick upp för de styrande att Haifa har en stor outnyttjad resurs i form av de tiotusentals studenterna på Technion (Israels KTH/Chalmers) och Haifa-universitetet. Studenterna är dock koncentrerade till stadens ytterområden med eget boende och nöjesliv. Nära tågstationen där jag anlände har nuvarande borgmästaren Yona Yahav därför satt igång en ambitiös plan att skapa en studentstad i de gamla magasinskvarteren nere i hamnen. Konceptet för stadsförnyelsen är urban förnyelse genom mänskligt kapital. Tanken är att genom investeringar i infrastruktur och förläggning av utbildningsinstitutioner till området skapa en snöbollseffekt av stadsförnyelse. Studenterna befolkar området och skapar på så sätt ett behov av en mängd tjänster vilket attraherar butiker, fyller tomma lägenheter och i slutändan skapar ett område som Haifas övriga befolkning besöker. Genom koncentrationen av studenter i kvarteren hoppas borgmästaren även på att ett nöjesliv ska skapas som ska ge Tel Aviv en match.

Efter en mycket kort promenad ser jag det första steget i planen som är att göra en vacker gågata av Hanamal (Hamngatan) och renovera flera av byggnaderna längsmed. Gatan är nu till större delen täckt av en vacker stenbeläggning med partier formade som öppna platser med träbeläggning. Denna del är nu till större delen färdig och parallellt har avtal slutits med flera högskolor och universitet att förlägga filialer till området. Haifas universitet har fått en stor marklott på 2000 dunam och redan nu studerar fler än 1 000 studenter i "Port Campus" som genom intranät är sammanlänkat med biblioteket, studentadministrationen och institutionerna i huvudcampuset. Universitetsfilialen ser liten ut men byggnaden är lyckad i sin design och en kreativ färgklick.

Min rundtur tar mig till Hanamals tvärgator och dess parallellgata och här ser jag delar av den andra fasen som nyligen inletts. Kommunen tillsammans med privatpersoner har påbörjat upprustning av kvarteren inåt staden precis intill hamnen. Här har studenter börjat hyra lägenheter i vackra nyrenoverade 20- och 30-talshus. Här ligger också Carmeliten vid den gamla ottomanska trafikknutpunkten "Vagntorget" som idag heter Kikar Paris (Parisplatsen). Genom ett avtal med Paris kommun ska hela platsen renoveras och förses med sekelskiftsinspirerad gatubelysning, fontän och busshållplats för en planerad "snabb-buss". Det senare för att åter göra det till en livlig knutpunkt. Det slår mig hur många gallerier jag passerar och mycket riktigt blir jag informerad, när jag hör mig för, att konstnärslägenheter med studios erbjudits för att stärka den kreativa pulsen i området.

Fortfarande står dock många lokaler outhyrda och staden jobbar hårt för att attrahera fler skolor till området och att göra det helt tryggt. Men resultaten är redan nu synliga och i vad som bara för 2-3 år sedan var förfallen slum sitter nu studenter och dricker det senaste inom kaffeväg. Säkert kommer flera av dem att nu bestämma sig för att stanna i Haifa efter studierna. Och så blir hamnen återigen centrum för stadens utveckling, för det var så det en gång började.


Haifa - staden som byggdes kring en hamn

Haifa har likt många andra städer i det heliga landet förstörts och återuppstått flera gånger och aldrig helt exakt på samma ställe. 1904 besökte Teodor Herzl Haifa och förutsåg en lysande framtid i vad som då endast var en förvuxen by med en ovanligt intressant samling av sällskap, klosterordnar och heliga platser. Lite mer än ett decennium senare regerade britterna över området och då inleddes stora förändringar. Haifabukten med dess utmärkta hamnläge knöts samman med järnvägen och staden blev det brittiska Palestinamandatets främsta hamn. Haifas 20 000 judar, kristna, muslimer och tempelbröder (från den tyska tempelorden som efterlämnat kolonier i både Jerusalem och Tel Aviv) fick då bevittna hur en strid ström immigranter slog sig ner och förvandlade platsen till en kosmopolitisk storstad. På bara 20 år mer än femdubblades Haifas befolkning. I nedre delen av staden bodde inflyttade araber från de galileiska byarna medan de flesta judar samt den rikare arabiska befolkningen bodde något högre upp på berget där klimatet var svalare. Små judiska satellitsamhällen uppstod även runt om, som Bat Galim och förstäderna nordöst om Haifa som gemensamt kallas för "Krayot ".

Samtidigt utspelades här mycket dramatisk och sionistisk historia. Under 30-talet lyckades staden övertyga 100 judiska hamnarbetare i Thessaloniki att invandra med sina familjer och på så sätt hålla hamnen i gång under den arabiska revolten 1936-39, vilket även räddade dem undan nazisterna som utplånade Greklands judar under 1940-talet. I nedre staden nära hamnen vid det portugisiska konsulatet finns också Salonikigatan som påminner om dem.

Haifas bäst kände borgmästare är utan tvekan Abba Hushi som innehade ämbetet mellan 1951 till 1969. Hans betydelse för stadens utveckling var enorm och genom hans politiska kontakter och starka personlighet fick han igenom Israels första och fortfarande enda tunnelbana Carmeliten redan 1959! En bedrift värd all beundran med tanke på att dagens mycket rikare Tel Aviv och Jerusalem fortfarande inte fått spårväg på plats. Han grundade även ungdomscenter för att integrera den arabiska befolkningen i Haifa och relationerna mellan Haifas araber och judar är fortfarande positiva trots krig och intifada.

För den som är intresserad av arkitektur är Haifa en av Israels vackraste städer med bra bevarad Bauhausarkitektur, vackra arabiska köpmanshus och tyskinspirerade 20-tals villor längs strandpromenaden i Bat Galim.



Textlänkar
Till nästa artikel (i detta nummer)
Till föregående artikel (i detta nummer)
Till framsidan
Till arkivet



© Citera oss gärna - men ange källan!