Till förstasidan   Arkiv
Förenade Israelinsamlingen Keren Hayesod
Reportage
Data-Forskning-
Medicin
Ekonomi
Kultur
I bokhyllan
I skivstället
Sport
Krönikor
Ståndpunkten
Israeliana
Myter och fakta
Judiska symboler
Organisationer
Länktips
Övriga rubriker

Menorah

Reportage



HD - värnar den israeliska demokratin

Israels Högsta Domstol (HD) är en unik institution. Förutom att den är den högsta besvärsinstansen i domstolshierarkin, fungerar den också som appellationsinstans med befogenheter att ompröva hur pass lagliga regeringens beslut och Knessets lagar är. Därtill fyller HD en viktig funktion som värnare av mänskliga rättigheter i Israel.
Av Semy Kahan, Illustration Ewa-Marie Wadman

Varje israel kan vända sig till HD i Jerusalem direkt angående sina egna eller andras rättigheter om de anser sig ha blivit kränkta av staten. Samma rätt har också organisationer och minoritetsgrupper som anser sig ha blivit orätt behandlade av staten. Mindre väntat är att detta även gäller palestinier på Västbanken.

- Den här instansen är en av de viktigaste stöttepelarna för den israeliska demokratin, konstaterar Susie Navot vid staden Rishons juridiska institut. En bidragande orsak till att Israels HD fått en så betydande roll är att landet saknar en konstitution. Knesset har visserligen stiftat en del lagar av grundlagsnatur, men de fyller enbart delvis en av konstitutionens övervakande och balanserande funktioner, säger hon.

För att få en uppfattning om vidden och vikten av HD:s roll i människorättsfrågor och som omprövare av och normgivare för statens beslut kan det vara intressant att ta del av några exempel på HD:s utslag.

  • I ett för några år sen fattat beslut kritiserade HD skarpt de arbetsvillkor som regeringen tillämpat beträffande utländska gästarbetare. HD ansåg att deras grundläggande rättigheter kränktes och beordrade regeringen att utarbeta nya förordningar för sysselsättandet av dessa arbetare.
  • Att det israeliska flygvapnet inte accepterade kvinnor till sina pilotkurser ansåg HD vara en oberättigad diskriminering. Sedan dess har Israel också kvinnliga stridspiloter.
  • HD ombads att ge sitt utlåtande om olika aspekter av regeringens program för utrymningen av Gazaremsan år 2005. HD beslöt bl.a. att de tvångsförflyttade judiska bosättarnas behov inte hade tillräckligt beaktats av Knesset i lagen om ekonomisk kompensation och beordrade myndigheterna bl.a. att höja kompensationsbeloppen.

På 1980-talet öppnade HD på eget initiativ sina dörrar för de palestinier som ansåg sina rättigheter kränkta av Israel. Ett växande antal palestinier utnyttjar i dag denna möjlighet. I ett av sina beslut gavs regeringen i uppdrag att utrymma de utposter på Västbanken som byggts på mark ägd av palestinier. Det separationsstängsel som Israel har byggt på Västbanken måste som resultat av domstolens utslag ges en i viss mån förändrad dragning på några avsnitt för att beakta palestiniernas lagliga behov att inte behöva separera mellan platsen där de bor och deras åkrar som råkat hamna på andra sidan stängslet. I sin motivering konstaterade HD att värnandet av palestiniernas legitima rättigheter väger tyngre än regeringens motivering om stängslets säkerhetsbevarande funktion.

Ett liknande beslut togs nyligen om stängslet i den palestinska byn Bilin som under de två senaste åren gett upphov till regelbundna protestdemonstrationer.

De som kritiserar dessa beslut anser att konfliktsituationen som bl.a. gett upphov till svåra palestinska terrorvågor mot Israels civilbefolkning inte berättigar HD att bevilja dem denna humanitära rätt.

Susie Navot anser att HD utövar en ytterst känslig balansgång mellan en människorättslig attityd och behovet att beakta att Israel faktiskt för det mesta har befunnit sig i ett krigstillstånd. Med tanke på detta avvisar HD flera palestinska appeller som under normala omständigheter skulle vara berättigade. Men detta minskar inte betydelsen av en lång rad av HD-beslut som värnat palestiniernas mänskliga rättigheter. För första gången står en kvinna, Doris Beinisch, i spetsen för HD:s 15-hövdade domarkår. Den tidigare presidenten Aharon Barak lyckades vinna en stor uppskattning också utomlands för sin banbrytande insats som domare.

Vid sidan av den prestige som HD åtnjuter har domstolen under de senaste åren varit föremål för kritik i politiska kretsar. En del anser att HD i dess nuvarande sammansättning inte representerar alla befolkningsgrupper och att den intagit en allt för aktivistisk linje i sin rättskipning.

Navot anser att urvalet av domare bör vara deras professionella och personliga kvalifikationer, vilket hittills har varit fallet. Det är parlamentet som representerar folkets olika skikt, inte nödvändigtvis HD.

I det stora hela är de flesta ense om att HD hedrar Israel genom att den, trots landets mycket speciella och känsliga läge, lyckas slå vakt om dess demokratiska och mänskliga värden.



Textlänkar
Till nästa artikel (i detta nummer)
Till föregående artikel (i detta nummer)
Till framsidan
Till arkivet



© Citera oss gärna - men ange källan!