Till förstasidan   Arkiv
Förenade Israelinsamlingen Keren Hayesod
Reportage
Data-Forskning-
Medicin
Ekonomi
Kultur
I bokhyllan
I skivstället
Sport
Krönikor
Ståndpunkten
Israeliana
Myter och fakta
Judiska symboler
Organisationer
Länktips
Övriga rubriker

Menorah

Reportage



En grön revolution

I princip finns de vid varje gathörn. De stora gallerburarna i aluminium i vilka allmänheten kan slänga plastflaskor under devisen "Den som inte återvinner måste vara galen".

Trots detta verkar miljöfrågorna hanteras på gränsen till galenskap i Israel. Under många år har miljöfrågorna funnits längst ner på regeringens prioriteringslista. Men… har trenden vänt?
Av Sima Borokovski  Foto Flickr

Under årtionden har industrier och fabriker i Israel fritt fått smutsa ner luften, vattnet och havet. Kommunerna har misslyckats med att ta hand om sina sopor och i stället för att vårda landets naturliga berg, skapade man ett sopberg, Hiriya, strax intill Ben Gurionflygplatsen. Med jämna mellanrum varnas även landets invånare för att bada i havet. Fel i avloppssystemen har gjort att allt runnit ut i havet…

Jag minns fortfarande hur jag som liten flicka i Haifa var tvungen att hålla alla fönster stängda under sommaren på grund av stanken från de petrokemiska fabrikerna i Haifabukten. Deras placering mitt i den tättbefolkade staden har påverkat mångas hälsa negativt och rapporter från hälsodepartementet visar en signifikant högre dödlighet i cancer och hjärtsjukdomar i Haifabukten och den mycket nedsmutsade Kishonfloden än någon annanstans i landet. På den ljusa sidan kan skrivas att miljöfrågorna äntligen börjar lyftas fram och bli en del av vardagen i Israel.

Den nytillträdde miljöministern, Gilad Arden, la tidigt fast sitt mål att arbeta för "en grön revolution i Israel". Ett litet land (till ytan) som Israel med hög befolkningstillväxt borde för länge sedan ha prioriterat miljöfrågorna. I tidigare regeringar har miljöfrågorna inte heller sorterat under ett eget departement utan frågorna har legat hos olika ministrar utan större samverkan, vilket inte varit bra. Arden medger dock att departementet fortfarande saknar beslutanderätt och en central roll i landets politiska och allmänna agenda. Men "min främsta utmaning blir att lyfta fram och göra miljöfrågan till att bli bland det mest centrala hos våra medborgare och hamna högt på agendan hos regeringen".

Uppmuntrande uttalanden men det är fortfarande en lång väg att gå innan man når dithän. Som alltid börjar en revolution på gräsrotsnivå innan den når beslutsfattare. Det finns fler än 70 olika miljöorganisationer i Israel för närvarande, de flesta samlade under en gemensam paraplyorganisation vars mål är att omvandla Israel till ett grönare och mer miljövänligt land.

- Under många år har företag investerat utan att ta hänsyn till miljöeffekter, säger Carmi Wiseman, vd för organisationen Sviva Israel, som arbetar med miljö- och medborgarfrågor ur ett judiskt perspektiv.

- Den första gången man insåg att man var tvungen att göra något var i samband med olyckan på Makkabiaden 1997 då en bro kollapsade och hela den australiensiska delegationen trillade ner i den kraftigt nedsmutsade Yarkonfloden. Fyra idrottare dog. Det mest uppseendeväckande med dödsfallen var dock att de dog på grund av det smutsiga vattnet.

Sedan dess har stora ansträngningar gjorts för att rena floden, än finns det dock en bra bit kvar. I våras skadades roddaren Jasmine Finegold, 20 år, i samband med att hennes båt kantrade. Åskådare hoppade inte i för att hjälpa henne av den enkla anledningen att de var rädda för att få i sig det smutsiga vattnet. Yarkonfloden omges av en vacker park men händelser som denna påminner om de svåra vattenproblem Israel har.

Vår organisation arbetar med ett antal olika utbildningsprogram i kommuner där man av tradition är mindre involverad i miljöfrågor, som bland de ortodoxa judarna, berättar Carmi Wiseman. De religiösa barnen tror att det räcker med att lämna tillbaka plastflaskor men vi lär dem att vara "grön" består av tre delar: minska, återanvända och återvinna. Minska soporna hemma, återanvända istället för att slänga och slutligen återvinna allt som går. De uppmanas att minska sina egna negativa fotavtryck i miljön.

Wiseman håller med om att kommunerna inte underlättar för invånarna att återvinna. Folk måste göra en extra ansträngning. Till skillnad mot många länder i Europa med returstationer nära boendet måste israelerna ta sina retursopor och åka till större insamlingsplatser t ex nära stormarknader.

- Man har gjort det lätt för återvinningsföretagen, inte för individen. Som allt annat är det politiska intressen som styr. På grund av att regeringarna i Israel är kortlivade tänker inte politikerna långsiktigt. De vill gärna se resultat av sina handlingar direkt, miljöinsatser är långsiktiga. Jag hoppas att vi får en förändring med den nya generationen, säger han.

Miljödepartementet kritiseras ofta för att de inte straffar dem som upprepade gånger bryter mot den miljölagstiftning som finns. I grunden beror problemet på de låga böter som lagen föreskriver, förklarar Yeshayahu Bar-On, ansvarig forskare på miljödepartementet.

- Vi arbetar dock med utbildning och finansiellt stöd för att övertyga industrin att den i det långa loppet kan expandera, tänka grönt och få lönsamhet. Även om det finns mycket kvar att göra, har Israel ändå gjort vissa framsteg under de senaste åren.

- Det finns exempelvis ett regeringsbeslut på att industrin måste minska sin elförbrukning, det har lett till att utsläppen från kolkraftverken har minskat. Vårt mål är att 5-6 procent av all energi som produceras år 2020 kommer från rena källor. Ett av miljöministerns första beslut var faktiskt att frysa planerna för ett koleldat kraftverk i Ashkelon till förmån för naturgas.

- Vi har även stängt ner, eller förbättrar, cirka hälften av de 500 illegala sopstationer som funnits över landet. Vi har stängt 74 av 77 stora sopstationer som tog emot hushållssopor dagligen och förbättrat ytterligare tio platser. Vår största framgång var naturligtvis stängningen av det ökända, 84 meter höga, sopberget/stationen Hiriya. Det finns mycket som måste förbättras, men vi är ändå en bit på väg, säger Yeshayahu Bar-On.

Beyond Business ÄR ett företag som lär företag bli mer miljövänliga samtidigt som de förbättrar sin lönsamhet. I maj månad höll de sin tredje miljökonferens i Caesarea. 200 representanter från ledande israeliska företag fick lära sig se kopplingarna mellan socialt och miljömässigt ansvar och samhället. Representanter från Bank Leumi och klädesföretaget Comme Il Faut presenterade sina företags miljörapporter och förklarade att grönt faktiskt kan löna sig.

- Eftersom säkerhet alltid har varit den viktigaste frågan på Israels agenda är det svårt att förklara för mannen på gatan, speciellt om man bor i Sderot, varför miljöfrågor är så viktiga, säger Karni Fuchs från Green Course, en miljöorganisation med 6 000 studenter från hela landet. Vi arbetar i första hand mot riksdagsledamöterna i Knesset och går från minister till minister för att få deras stöd för vårt lagförslag.

Det senaste förslaget handlade om ren luft och även om de industriella lobbyisterna är mycket starkare, lyckades Green Course få ministrarna att rösta på deras förslag. Den ende ministern som faktiskt röstade emot var fd miljöministern Gideon Ezra. Han hävdade att hans departement inte hade tillräckligt med medarbetare för att följa lagen om den röstades fram. Förslaget gick igenom men kommer först att tillämpas under 2011.

Ett annat lagförslag, det om renare luft, avslogs förvånansvärt nog av alla ministrar i den lagstiftande kommittén utom miljöminister Gilad Arden. Enligt en undersökning, genomförd av Greenpeace Mediterranean, skulle den lagen skapat tusentals arbetstillfällen och sparat Israel motsvarande cirka fem miljarder kronor. Men… på grund av politiskt maktspel avslogs den.

Konstigt nog verkar det som om israelen i gemen är mer positivt inställd till miljöfrågor än den valda regeringen. Politikerna verkar inte riktigt förstå vikten av att värna miljön. Vad dem beträffar får den gröna revolutionen vänta.



Textlänkar
Till nästa artikel (i detta nummer)
Till föregående artikel (i detta nummer)
Till framsidan
Till arkivet



© Citera oss gärna - men ange källan!