Till förstasidan   Arkiv
Förenade Israelinsamlingen Keren Hayesod
Reportage
Data-Forskning-
Medicin
Ekonomi
Kultur
I bokhyllan
I skivstället
Sport
Krönikor
Ståndpunkten
Israeliana
Myter och fakta
Judiska symboler
Organisationer
Länktips
Övriga rubriker

Menorah

Reportage



Zerrissine hoisern? Man kan väl milt säga att beslutet knappast föll i god jord. Min pappa var inte direkt överförtjust när jag sa att jag istället för att bli a dokter eller ta över guldaffären, tänkte ägna mig åt veten- 
skap. Min släkt är ju inte direkt världsberömd för alla framstående forskare vi producerat. Vi var ju en familj av soichers (handelsmän). Allt man får som vetenskapsman, sa pappa var a poer zerrissine hoisern (ett par slitna byxor). Jiddish-kulturen innehåller tyvärr en hel del sanning i sin rättframhet.

Trots detta relativa motstånd började jag någon gång på tidigt 70-tal mina första trevande steg i denna riktning. Ett av de avgörande kliven var mina månader som sommarstudent på Weizman Institute of Science i Rehovot eller Machon Weizman som det oftast kallas. Rehovot på den tiden var en liten obetydlig ort som ingen brydde sig om. Där fanns bara två saker att beundra; Machon Weizman och Jaffa. Inte stadsdelen Jaffa i Tel Aviv, utan Jaffa som i apelsiner. Hela området utanför Machon Weizman och Rehovot bestod av apelsinlundar. Och Weizman på den tiden stämde ganska bra med pappas uppfattning om forskare; här fanns det ganska gott om "zerrissine hoisern".

Men sedan hände det något. Biotech och Hi-Tech blev modeord och man insåg snabbt att det fanns stora möjligheter. Man hade tidigt insett att exportera Jaffa apelsiner, hur goda de än må vara, inte var framtiden, utan att apelsinlundarna måste ge vika för nya aktiviteter. I Rehovot var man tidigt med på noterna och ett bolag (Africa Israel Ltd) skapade redan 1972 en "företagspark" i närheten av Weizman. Målet var att ge bra förutsättningar för "Hi-Tech och Bio-Tech start-ups" för att kunna kommersialisera sina uppfinningar.

Citrus fick ge vika för ett annat rus; en modern företagspark med 16 byggnader på 80 000 kvm. "Parken" lokaliserades till Nes Ziona som ligger endast några hundra meter från Machon Weizman, Agricultural Faculty of Machon Weizman och andra vetenskapliga institutioner av hög rang.

Bra ändamålsenliga lokaler i sig är dock inte hela receptet för framgång, man såg redan från början till att det fanns bra service; daghem, tillräckligt med parkeringsplatser, såg till att tågstationen kom att stanna 100 meter från "Parken", moderna restauranger, coffee-shops och andra mötesplatser. "Parken" blev en så stor framgång för Nes Ziona att Rehovot inte var sena att plocka bort mer citrus, så nu finns en lika stor del "Park Tamar Rabin" på Rehovot sidan!

Nästan på pricken 30 år efter mina härliga dagar som sommarstudent på Machon Weizman kom jag år 2002 tillbaka till Rehovot för att diskutera ett samarbete med ett av de 80 tal bolag som ryms i de 16 husen i "Parken". Jag möts av en blandning av Hi-Tech och Biotech. Kända namn som HP, Kameda och DPharm. Här finns utvecklingsbolag för israeliska läkemedelsbolag som Teva och för OMRIX (noterat på Nasdaq). På väg till mitt möte ser jag en skylt med Proteologics, ett bolag baserat på israelerna Ciechanover och Hershkos forskning om nedbrytningen av proteiner som belönades med 2004 års Nobelpris i kemi.

Det känns lite tungt att gå in till mötet efter snabbturen. Jag har ju tillbringat flera år vid Sveriges motsvarighet till Machon Weizman, Karolinska Institutet, men jag måste nog säga att israelerna har tagit en del steg som är avsevärt större än vad vi mäktat med här hemma i Sverige.

Detta blir början till ett långt samarbete med flera av bolagen och en nära kontakt med Israel som jag ser med nya ögon sedan dess. När förmiddagen är slut går vi för att luncha på en de mysiga uteserveringarna. På vägen ser jag ännu en intressant skylt, Interpharm. Företaget representerar vad som blivit en av Machon Weizmans största ekonomiska framgångar. Interpharm hyser produktionsanläggningen för läkemedlet Rebif (för behandling av sjukdomen MS) som utvecklades av forskare på Weizman. Rebif omsatte år 2007 1,7 miljarder dollar. Med en royalty på några procent så räcker det i alla fall till att lappa några hål i forskarnas "Zerrissine hoisern".

Text och bild Jack Spira



Textlänkar
Till nästa artikel (i detta nummer)
Till föregående artikel (i detta nummer)
Till framsidan
Till arkivet



© Citera oss gärna - men ange källan!