Ytterligare ett världsarv

Sju av världens 900 världsarv finns i Israel; Masada, Akkos gamla stad, Tel Avivs vita stad, de bibliska kullarna i Megido, Hazor och Beersheva, kryddvägen i Negevöknen och nu även Bahai templets trädgårdar i Haifa och Akko.
Av Nechemia Meyers   Foto Flickr

Bahais heliga platser i Israel är mycket speciella då de både består av extremt vackra trädgårdar och de persiskt födda grundarnas gravar. Genom Bahais ögon är det dessutom vid Karmelberget i Haifa, snarare än vid Tempelberget i Jerusalem, som Jesajas vision kommer att uppfyllas: " Herrens hus skall stå där fast grundat och vara det yppersta ibland bergen, och upphöjt över andra höjder" (Jesaja 2:2).

Bahai-tron, en av världens snabbast växande världsreligioner, grundades i 1800-talets Persien av köpmannen Siyyid Ali-Muhammed, känd för eftervärlden som "Bab" i samband med att han 1844 förkunnade att Guds dagar var nära. Världen, sa Bab, stod inför stora förändringar och det var Guds vilja att mänskligheten skulle ta till sig dessa förändringar. Slutligen förutsåg Bab ankomsten av Guds budbärare, en slags Messias.

Detta budskap retade upp dåtidens shiitiska muslimer i Persien som ansåg att processen med heliga uppenbarelser hade upphört i samband med Muhammed. Den nya rörelsen förtrycktes och många av dess medlemmar, inklusive Bab själv, mördades.

En troende som överlevde den persiska förföljelsen var Husayn-Ali som sedermera blev känd som Baha'ullah (Guds ära). Enligt Bahai är han den budbärare som Bab talade om. Baha'ullah avrättades aldrig men fängslades och fick sedermera gå i exil. Det sista landet han kom till var Israel. Under sin tid i Israel besökte Baha'ullah Karmelberget i Haifa och 1891, strax innan sin död, pekade han ut den plats där kvarlevorna av Bab skulle begravas och där även ett mausoleum över Bab skulle byggas. Mausoleet över Baha'ullah ligger i Akko och omges även det av vackra trädgårdar.

Den kanske mest centrala tanken i Bahai-tron, och det som mest skiljer den från andra religioner, är att bahaier tror att det finns en process och en progressiv uppenbarelse genom vilken Gud använder sig av en serie olika budbärare. De troende respekterar och ärar inte bara Baha'ullah utan även Abraham, Moses, Zoroaster, Buddha, Krishna, Jesus och Mohammed. Bahai-böner omfattar böner från alla världens religioner, utöver de egna bönerna.

Bahaier har naturligtvis egna högtider men även en egen kalender. De delar upp det gregorianska kalenderårets 365 dagar i 19 månader med 19 dagar var, och jämnar ut mellanskillnaden mellan sina år och alla andras kalenderår genom "Ayy-l-Ha"-perioden mellan den 26 februari och den 1 mars varje år. Det finns totalt nio heliga dagar som, vid sidan av deras nyår, markerar viktiga händelser i Babs, Baha'ullahs och hans son Abdu'l Bahas liv.

En gång varje Bahai-månad samlas medlemmar från alla församlingar i världen för att diskutera administrativa frågor, be och umgås. Umgängestraditionerna varierar från församling till församling och från land till land, precis som bönerna. Det finns heliga texter men inga regelrätta bönböcker. Inte heller vid giftermål finns det uttalade ceremonier som alla följer, även om det finns ett specifikt vigsellöfte.

Ett kalenderår består av 19 månader med vardera 19 dagar.

Bahaier störs inte nämnvärt av att deras kalender skiljer sig från omvärldens och att det därför kan vara svårt att ta ledigt på högtidsdagarna. Går det inte att genomföra en gudstjänst så skjuts den ibland upp till kvällstid så att alla som vill kan vara med.

Det finns många Bahai-samfund runt om i världen, inklusive i alla de skandinaviska länderna. Tre samfund är dock speciellt värda att nämnas; i Indien bor det cirka en miljon bahaier, i Iran bor det cirka 300 000 troende bahaier och i USA cirka 160 000.

Det bor och arbetar löpande cirka 700 personer från 70 länder vid det internationella centret i Haifa. Det handlar såväl om välutbildade administratörer som om gymnasieelever (som sköter större delen av städningen och trädgårdarna). Alla är volontärer, ingen får lön men alla får husrum och mat under sin vistelse.

Högsta beslutande organ är Universal House of Justice, ett valt råd, som startade sin verksamhet 1963. Eftersom samfundet inte har några präster, så har rådet i princip mer makt än lekmän i de flesta andra religioner. Bahai har alltid legat långt i framkant när det handlar om sociala frågor. Till exempel har de sedan länge tryckt på vikten av att motsätta sig rasfördomar, de har skyddat miljön och de stöttar vetenskapen, vars upptäckter enligt deras tro alltid ligger i harmoni med religionen. Men, som med de flesta religioner, är bahaierna inte alltid konsekventa. För även om de tror på full jämställdhet för kvinnor, så får kvinnor inte sitta med i det valda rådet…

Textlänkar

Till nästa artikel (i detta nummer)

Till föregående artikel (i detta nummer)

Till framsidan

Till arkivet