Till förstasidan   Arkiv
Förenade Israelinsamlingen Keren Hayesod
Reportage
Data-Forskning-
Medicin
Ekonomi
Kultur
I bokhyllan
I skivstället
Sport
Krönikor
Ståndpunkten
Israeliana
Myter och fakta
Judiska symboler
Organisationer
Länktips
Övriga rubriker

Menorah

Reportage



Arkadij Gaydamak är en av alla ryssar som flyttat till Israel. Hans berättelse skiljer sig dock från de flesta av hans landsmäns. Med en uppskattad förmögenhet på åtta miljarder dollar är han en av landets rikaste medborgare. Ingen vet dock med säkerhet hur mycket Gaydamak är god för, eller var pengarna kommer ifrån, det spekuleras i illegala vapenaffärer.

Frankrike har en internationell häktningsorder på honom för skatteflykt. Nu har han startat ett politiskt parti med mål att bli Jerusalems näste borgmästare.
Av Martin Geifman  Foto Israel Sun

Den stridbare ryssen

Arkadij Gaydamak föddes 1952 i Moskva och emigrerade till Israel som 19-åring. Vid den tidpunkten "hade jag tre dollar på fickan och sov på stranden". Efter sex månader tog han sitt pick och pack och flyttade till Frankrike. Utan akademisk examen började han arbeta som trädgårdsmästare och stenläggare. 1976 öppnade den unge entreprenören en översättningsbyrå nära Paris där han hjälpte ryska företag när de besökte Frankrike, han passade samtidigt på att knyta värdefulla kontakter med franska företag. 1982 var Gaydamak Translation ett mycket lönsamt företag som även sysslade med import och export. Han använde sig av sina kontakter i forna Sovjetunionen och bildade olika företag över Europa.

Under den ryska perestrojkan påstås det att Gaydamak agerat mellanhand i illegala vapenaffärer mellan Ryssland, Tjeckoslovakien och Angola. Även om han tjänade pengar på sitt översättningsföretag i Frankrike påstås det att Gaydamak tjänade ihop sin enorma förmögenhet på dessa vapenaffärer som han utförde tillsammans med Jean-Christophe Mitterrand, son till Frankrikes förre president, François Mitterrand, i mitten av 1990-talet.

Vapenaffärerna går under namnet "Angolagate-skandalen" och anklagelsen lyder att de bägge sålt vapen till Angola 1994 mot rådande FN-sanktioner. Utöver det är Gaydamak anklagad för skattesmitning i Frankrike. Jean-Christophe Mitterrand fick en villkorlig dom för sin inblandning i skandalen, Gaydamak har till dags dato ännu inte ställts inför rätta och förnekar att han gjort något fel. Detta har lett till att Frankrike utfärdat en internationell arresteringsorder på honom.

Efter "Angolagate" delar Gaydamak sin tid mellan Israel och Moskva där han äger en överdådig lägenhet, fylld med antika möbler. Han undkommer arrestering genom att resa med ett diplomatpass utfärdat i hans namn av Angola. Han besitter även ett israeliskt och ett franskt pass.

Illegala vapenaffärer, företagsköp och välgörenhet.
I Israel har Gaydamak köpt upp ett flertal israeliska företag i uppmärksammade affärer. Han har tagit aktiv del inom sporten och under 2005 investerade han stort i Hapoel Jerusalems basketlag. Strax därefter köpte han Beitar Jerusalems fotbollslag. Dessa affärer gjorde honom till en kändis bland sportälskarna och hans trovärdighet fick en skjuts uppåt. Hans belackare tror att han enbart gjort detta för att skaffa sig större popularitet.

Gaydamak har nämligen inte lyckats hålla sig undan kontroverser i Israel. De 50 miljoner dollar han ville donera till Jewish Agency under 2005 mot en styrelsepost tog organisationen inte emot då polisen varnade dem för att pengarnas ursprung var osäkert. Strax därefter togs han in för förhör rörande en pengatvättshärva med Israels största bank, Bank Hapoalim.

Allt är dock inte suspekt. Gaydamak kan räkna många filantropiska insatser under de senaste åren på sitt pluskonto. Under Libanonkriget 2006 byggde han upp en tältstad på en strand i södra delen av landet där tusentals människor kunde söka skydd från stridigheterna i norr. Det uppskattas att han spenderade cirka 15 miljoner dollar på projektet, 500 000 dollar/dag.

Han finansierade även en veckolång semester i Eilat för hundratals Sderotboende som utsattes för konstant beskjutning av palestinska katuysha-raketer i november förra året.

Somliga väljer att se detta som populistiska steg och sätter dem i samband med att de franska myndigheterna har begärt Gaydamak utlämnad. Andra anser att man inte bör använda hans pengar till välgörenhet eftersom man inte kan garantera var de kommer ifrån.

I april i år tillkännagav Gaydamak sin ambition att bli Jerusalems näste borgmästare. Under den gångna sommaren lanserade han officiellt ett nytt politiskt parti, "The Social Justice Party", som kommer att arbeta för att bevara demokratiska värderingar, främja jämlikhet och försvara mänskliga fri- och rättigheter. Han tar öppet ställning mot premiärminister Ehud Olmert, en person Gaydamak anser vara en svag ledare.

Det israeliska undersökningsföretaget Kevoon hävdar att cirka 65 procent av israelerna ser positivt på honom. Men Kevoons ordförande, Mitchell Barak, säger att "även om mätningarna visar på högre siffror för Gaydamak än för andra israeliska politiker, innebär det inte att han kommer att kunna omsätta detta stöd i faktiska röster". Barak tror dessutom att Gaydamaks avsaknad av flytande hebreiskt tal kommer att hålla många röstande på avstånd och hans strävan att bli borgmästare i Jerusalem bör inte tas seriöst innan Gaydamak själv bosätter sig i staden och presenterar sin dagordning.

Generellt kan man säga att Gaydamak kommit en lång väg från de dagar då han var tvungen att sova på stranden. Det spekuleras i hur han skaffat sig sin förmögenhet och folk ifrågasätter hans goda vilja. Men om han fullföljer sin politiska ambition blir det ändå de röstande som i slutändan kommer att avgöra Arkadij Gaydamaks politiska framtid.



Textlänkar
Till nästa artikel (i detta nummer)
Till föregående artikel (i detta nummer)
Till framsidan
Till arkivet



© Citera oss gärna - men ange källan!