Till förstasidan   Arkiv
Förenade Israelinsamlingen Keren Hayesod
Reportage
Data-Forskning-
Medicin
Ekonomi
Kultur
I bokhyllan
I skivstället
Sport
Krönikor
Ståndpunkten
Israeliana
Myter och fakta
Judiska symboler
Organisationer
Länktips
Övriga rubriker

Menorah

Reportage



Visuell utveckling av barn

Konstnären Yaacov Agam gör en snabb skiss. Han döljer den och visar den därefter en kort sekund. Jag ser en lång linje, en kort linje och en punkt, alla i mitten av pappret. Därefter ber han mig återskapa bilden.

- Var fick du din bild ifrån? frågar han mig för att själv ge svaret nästa sekund "från din hjärna".
Av Sharon Kanon, Israel 21c

Denna enkla uppvisning av vårt visuella minne är precis vad Yaacov Agam, den världskände israeliske konstnären och skulptören, har som mål att lära ut till alla förskoleelever i hela Israel via programmet "Agam Visual Cognition". Sedan 1980 har han arbetat för att skolornas ensidiga balans ska förskjutas från det verbala språket till att tidigt väcka barns visuella förmåga, minne och tankebanor.

- Vårt utbildningssystem åsidosätter den visuella kraften, säger den 78-årige Agam. Det visuella minnet är mycket viktigt och genom att träna upp det kan vi öka vår möjlighet att lära oss saker och dessutom utveckla det visuella tänkandet. När man en gång fått igång sin visuella förmåga kan man minnas bilder som hjärnan lagrat för länge sedan. Dessa minnen kan man ta fram när helst man vill i framtiden.

Han tar inte dessa påståenden ur luften. En studie från National Academy of Science i USA visar att han har rätt i det han brinner för.

Hans utbildningsprogram för små barn består av 36-delar.. Den fokuseras på stimulans av den visuella talangen som finns naturligt hos barn. Tanken är att stimulera den generella kognitiva utvecklingen. I slutet av 1980-talet prövades programmet på 50 förskolor i hela Israel, de barn som deltog fick undervisning i 20 minuter, tre gånger i veckan. Tio år senare fick programmet mycket beröm efter en studie som Weizmann Institutet genomförde. Rapporten visade att de barn som tog del av programmet hade både en bättre uppfattning om visuella koncept än barnen i kontrollgruppen och kunde använda sig av dem i mer komplicerade sammanhang. De presterade även bättre finmotoriskt och i uppgifter som hänförde sig till matematik.

- Barnen i Agam-gruppen fick i snitt även sex poäng mer i standardiserade intelligenstest och var långt mycket bättre när det handlade om kreativa problemlösningar, berättar Dr Sherman Rosenfeld, koordinator på Weizmann. Vi kunde se att programmet gav en tydlig effekt.

1996 fick han en medalj från UNESCO med motiveringen "för framtagandet av den mycket effektiva metoden av visuellt lärande för barn". Trots denna framgång bordlades Agams program i brist på finansiella resurser.

För två år sedan bestämde han sig för att det var dags att damma av programmet igen.

- Jag fick tillåtelse att träffa premiärminister Ariel Sharon i 15 minuter för att presentera idén. Jag blev kvar i 1,5 timme. Han var helt fascinerad. Kort därefter fick jag ett telefonsamtal från utbildningsministern.

Detta ledde till fler möten mellan personalen på Weizmann och utbildningsdepartementets avdelning för förskolorna. Departementet beslöt att skjuta till cirka 100 000 dollar för att dra igång utbildningen igen. Ytterligare 50 000 dollar kom från ordföranden för kosmetikaföretaget L'Oreal, Jean Paul Agnon med motiveringen "man kan inte lära sig se skönhet om man inte lär sig se".

Idag använder sig cirka 40 förskolor i Israel av Agams program under noga övervakning från Weizmann. Barnen får bland annat arbeta med minneskort och plastbitar i olika storlekar, former och färger. Barnen lär sig tidigt att identifiera olika kombinationer (en cirkel i mitten av en cirkel, överlappande, isär mm). Varje enhet har fem olika aktivitetsnivåer; identifiering, minne, återskapande av befintlig modell, återskapande ur minnet och slutligen kreativ produktion.

- Det geniala med programmet är att det systematiskt lär mycket unga barn ett visuellt språk. De får tidigt ta del av den visuella världen och får lära sig att förstå detta kraftiga koncept. De lär sig hitta mitten av en cirkel och radien. De lär sig att förstå symmetri. Ett stort plus är att barnen tidigt börjar observera och koncentrera sig, det är till stor hjälp i framtida informationsinhämtning, säger professor Bat-Sheva Eylon, ansvarig för projektet.

Själv berättar Agam om en upplevelse i en förskola i Haifa. Programmet hade då varit i gång i två månader.

- I vanliga fall får ett barn se två eller tre bilder på en bråkdel av en sekund. Läraren visade dock upp tolv bilder och det treåriga barnet kunde i och för sig inte rita av dem men han kunde peka ut tio stycken i enlighet med den ordning de hade visats.

- Ordet för kopp skiljer sig från språk till språk men dess visuella bild är en universell symbol, fortsätter Agam. På detta sätt kan mitt visuella språk kan bli ett universellt språk för alla barn i hela världen.

Nu växer intresset för Agams program med rekordfart i Israel. Ytterligare 50 förskolor anslöts under 2006 och fler står på tur.

Yaacov Agam föddes som Yaacov Gipstein 1928 i Rishon LeZion i en religiös familj. Hans pappa, som var en mycket religiös rabbin, vägrade skriva in sonen i en vanlig skola sedan han blivit nekad inträde i en religiös skola. Yaacov fick ingen formell utbildning och hade knappt kontakt med andra barn under ungdomsåren.

Agam fick sin konstnärsutbildning på konstakademin Bezalel i Jerusalem innan han flyttade till Paris via ett kortare stopp i Zürich.

Agam arbetar med abstrakt konst, optiska rörelser, delningar, ljud och ljus. Ett av hans mest kända verk finns i Paris, fontänen "La Défense" men även fontänen på Dizengoff Square i Tel Aviv är berömd i världen.

Han har haft stora utställningar i på Guggenheim, MOMA och the Smithsonian. Hans verk finns i Lincoln Center, på Israel Museum, i New Orleans och på många andra platser. Utöver privata samlare finns han även på bibliotek och i det offentliga rummet. Ett av hans landmärken är Dan Hotel i Tel Aviv.



Textlänkar
Till nästa artikel (i detta nummer)
Till föregående artikel (i detta nummer)
Till framsidan
Till arkivet



© Citera oss gärna - men ange källan!