Till förstasidan   Arkiv
Förenade Israelinsamlingen Keren Hayesod
Reportage
Data-Forskning-
Medicin
Ekonomi
Kultur
I bokhyllan
I skivstället
Sport
Krönikor
Ståndpunkten
Israeliana
Myter och fakta
Judiska symboler
Organisationer
Länktips
Övriga rubriker

Menorah

Reportage



En nation av
frivilliga

Varje dag ställer tusentals unga och äldre israeler upp som volontärer inom olika organisationer. De distribuerar mat, hjälper sjuka, håller i stödundervisning och tar hand om trafikoffer. De sparar in flera hundra miljoner åt samhället varje år.
Av Nechemia Meyers

Yael, en volontär på kvinnojouren i Kiryat Shmoneh, finns på organisationens kontor varje onsdag. Efter sitt skift återvänder hon till sin kibbutz för att äta middag tillsammans med sin man och sina tre barn. Innan hon går hem vidarekopplar hon jourens telefon till sin hemtelefon. På så sätt behöver ingen misshandlad kvinna mötas av en telefonsvarare om hon skulle ringa till centret efter kontorstid, det finns alltid en förstående och vänlig röst i andra änden av luren.

Totalt arbetar cirka 1 500 personer på landets tio olika kvinnojourer, de gör ett arbete som kräver takt, intelligens och starka nerver. Men även de kvinnor och män som inte passar för just detta speciella arbete, har stora möjligheter att göra frivilliga insatser i Israel. Det är faktiskt så att en tredjedel av Israels befolkning är volontärer på ett eller annat sätt. Bland annat hittar man sex tusen volontärer inom Yad Sarahs ramar, en organisation som har hjälpt nästan hälften av Israels befolkning under åren.

Yad Sarah har cirka 100 kontor spridda över landet. De lånar ut medicinsk och ortopedisk utrustning som rullstolar, kryckor och syrgastuber till israeler som inte har råd att köpa vad de behöver. Utöver utlåningen tvättar Yad Sarah cirka fem ton sänglinne i månaden åt inkontinenta och svarar på 13 000 privata trygghetslarm. De driver även ett mindre känt dagrehabiliteringscenter i Jerusalem. Målet är att hjälpa handikappade med deras dagliga liv, bland annat får de lära sig att baka pizza med egna ingredienser. Centret har nämligen trädgårdsterapi på programmet "rullstols-trädgårdsskötsel". Patienterna planterar örter som oregano och basilika och odlar körsbärstomater. När det är dags att skörda lär de sig att använda alla ingredienser i ett handikappanpassat kök. Vad som ofta då tillagas är pizza.

Yad Sarah sparar in cirka 320 miljoner dollar åt regeringen varje år, en viktig summa i en tid då socialtjänstens budget skurits ner drastiskt.

Under andra året på gymnasiet förväntas man spendera två till tre timmar i veckan i samhällstjänst.
En annan åtgärd som sparar pengar och till stor del drivs av volontärer, är de dussintals soppkök som etablerats över hela landet. Ett av dem, i den mellanstora staden Rehovot söder om Tel Aviv, distribuerar cirka 600 mål varm mat om dagen till behövande. Det är enbart en bråkdel av dess "klienter" som kommer och slår sig ner i den lilla matsalen. De flesta måltiderna körs hem av frivilliga då många nödställda är sängbundna. En hel del av dem som själva skulle kunna komma till soppköket är dock så generade över att behöva ta emot hjälp att de hellre avstår, och hungrar, än att de tar risken att någon skulle se dem slå sig ned i matsalen.

Till den gruppen kan man räkna det "ny-fattiga" paret som tidigare drev en restaurang. Genom att försöka rädda sin verksamhet tog de banklån som de sedan inte klarade av att betala tillbaka. Det ledde istället till att de förlorade såväl restaurangen som sitt hem. Idag bor de i en liten hyrd lägenhet och de är beroende av soppköket för att få ett mål varm mat om dagen. Och trots att Rehovot är en relativt blomstrande stad är cirka 2 000 familjer, nästan tio procent av befolkningen, på ett eller ett annat sätt beroende av de välgörande insatser deras grannar ställer upp med. I vissa delar av staden fruktar man för att situationen kommer att förvärras.

Hjälpa folk till självhjälp är nyckeln till framgång inom volontärarbete. Detta framhåller självhjälpscentret i Tel Aviv som leds av Ruth Belkin. Hon noterar att det redan finns hundratals grupper i Israel bestående av människor med kroniska problem, ofta i samband med någon sjukdom. Dessa omfattar stödförbundet för Alzheimersjuka, epilepsiförbundet, stödgruppen för AIDS-drabbade, levertransplanterades förbund och många andra.

En självhjälpsgrupp som blomstrat på senare tid är Neeman, en grupp volontärer som hjälper dem som drabbats av stroke och deras familjer. Anledningen till att just deras behov kommit till ytan var premiärminister Ariel Sharons stroke.

- Innan den tragiska händelsen ville varken politiker och regering lyssna på oss, förklarar Sandra Levy, ordförande för organisationen. Idag är de mer öppna för vad som krävs för att förhindra stroke.

Neeman ser bland annat till att strokepatienter får den hjälp lagen föreskriver. De organiserar dessutom rehabiliteringsträffar och stödgrupper för yngre.

Att hjälpa till i samhället är något alla israeler tidigt får lära sig i skolan. Under andra året på gymnasiet förväntas man spendera två till tre timmar i veckan i samhällstjänst. Ett alternativ som drar till sig många volontärer är de grupper som går runt och underhåller på sjukhus, ålderdomshem och på institutioner.

Elever från den icke-religiösa Leo Baeck-skolan har även fungerat som brobyggare när de gick samman med ungdomar inom den ultraortodoxa Chabadrörelsen för att samla in pengar för att kunna öppna ett soppkök i ett av Haifas fattigaste områden, Kiryat Sprintzak.

Det mest populära och prestigefyllda ramverket för unga volontärer är Magen David Adom.

Gymnasie-elever är definitivt organisationens ryggrad när det handlar om ambulansservice. Efter 50 timmars grundkurs med första hjälpen, upplivning, omläggning och chockhantering skickas de ut med ambulanserna. I princip består en ambulans av en medicinskt kunnig förare och två gymnasie-elever.

Det är en stor utmaning för ungdomar att vara till hjälp direkt efter en bilolycka eller en självmordsbombning, de får möta blod och panik. Ibland hänger livet på den insats de gör de första viktiga minuterna. En religiös högstadieelev kom till platsen för en självmordsbombning i Jerusalem för ett par år sedan och stötte genast på en kvinna som höll på att förblöda. I brist på annat drog han av en av fransarna från den bönesjal han bar under sina kläder och med den ströp han blodflödet och räddade därmed kvinnans liv.

Matan heter den organisation som koordinerar mer än 50 stora israeliska företag inom hightech, bank, försäkring, juridik, redovisning och tillverkning. De bidrar med pengar till ett stort antal samhällsprojekt där även företagens anställda ställer upp som volontärer.

Dessutom hjälper de till att undervisa etiopiska tonåringar som har svårt att hänga med i skolan. De får komma till företagen och där får de hjälp med bland annat matematik.

Matan har även startat en efterskolverksamhet och ett faddersystem. De hjälper även barn att förbereda sig för arbetsintervjuer. Värt att nämna är även det finansiella stödet till familjer med obotligt sjuka barn. Totalt sattes 13 700 arbetstimmar in i olika Matan projekt under 2005.

Israeler möter en mängd problem varje dag. Trots det är de nästan alltid bland de första att hjälpa till när en byggnad kollapsar i Kenya, när en jordbävning drabbar Turkiet eller när Grekland drabbas av översvämningar.

Det gällde även när tsunamin slog till i december 2004. De var naturligtvis inte de enda på plats som en av gruppledarna Moshe Farchi sa: "vi är ofta ganska framgångsrika i våra insatser eftersom vi är vana att improvisera och agera i oförutsedda händelser".

Flest volontärer i Israel

Enligt en israelisk undersökning är cirka 650 000 israeler engagerade i volontärarbete på ett eller annat sätt, dvs 15,7 % av de vuxna. Hälften av dem har sitt engagemang i Magen David Adom eller Yad Sarah, den andra halvan hjälper till i privata organisationer eller mindre grupper.

I princip bidrar varje volontär med elva timmar per månad. Studien visade också att antalet timmar ökar i förhållandet till hur pass religiös man är.



Textlänkar
Till nästa artikel (i detta nummer)
Till föregående artikel (i detta nummer)
Till framsidan
Till arkivet



© Citera oss gärna - men ange källan!