Till förstasidan   Arkiv
Förenade Israelinsamlingen Keren Hayesod
Reportage
Data-Forskning-
Medicin
Ekonomi
Kultur
I bokhyllan
I skivstället
Sport
Krönikor
Ståndpunkten
Israeliana
Myter och fakta
Judiska symboler
Organisationer
Länktips
Övriga rubriker
Menorah

Reportage



Alef Bet Gimel

Det fantastiska återupplivandet av den judiska staten efter två tusen år av exil kan hänföras till många faktorer; de tidiga sionisternas envishet, modet hos dem som försvarade landet samt de tidiga jordbrukarna och industrialisternas uppfinningsrikedom.
Men hörnstenen i den sionistiska triumfen är otvetydigt återupplivandet av det hebreiska språket. Utan det hade det varit omöjligt att smälta samman invandrare från ett hundratal länder med olika hemspråk till ett modernt folk.

Av Nechemia Meyers Illustration Eva-Marie Wadman

Användandet av hebreiska spriddes gradvis i samband med att sionistiska bosättningar utvecklades mot slutet av 1800-talet i Palestina, men det var grundandet av språkskolorna strax efter staten Israels grundande 1948 som gjorde det möjligt för immigranter att arbeta tillsammans, strida tillsammans och på sikt även gifta sig med varandra.

Den första språkskolan, Etzion, började sin verksamhet i Bakaområdet i Jerusalem 1949 och finns fortfarande kvar idag. Idag inriktar man sig i första hand på de invandrare som kommer till Israel med en högskoleutbildning i bagaget och fram tills nu har cirka 30 000 universitetsstudenter fått ta del av de femmånaderskurser de erbjuder, grundtiden på en språkskola.

Elevunderlaget ändras med de olika immigrationsvågorna, det betyder att de senare åren har många elever kommit från forna Sovjetunionen. De för närvarande 200 eleverna är indelade i åtta nivåer och kommer från jordens alla hörn; Italien, Kuba, Marocko, Belgien, Peru och USA. Även om de är få finns det även elever på Etzion från Etiopien.

De etiopiska eleverna på Etzion är till skillnad från de flesta etiopiska immigranter högutbildade; läkare, ingenjörer eller liknande. Språkskolan är deras första mötesplats med landet Israel. I ett flertal fall har tycke uppstått mellan elever, ibland även äktenskap. En etiopisk man har gift sig med en fransyska och en etiopisk kvinna har gift sig med sin holländske studiekamrat.

Att ge alla som kommer till Israel en möjlighet att lära sig språket är ingen billig historia. Bakom språkskolorna ligger Jewish Agency och staten Israel. För dem som inte når tillräcklig kunskap i hebreiska på fem månader erbjuds ytterligare fem månader på deltid, oftast handlar det då om att hjälpa folk i olika yrken att skaffa sig den terminologi på hebreiska som behövs för yrket (läkare, advokater, ingenjörer mm).

Enligt Shlomit Pillzer, rektor för Ulpan Etzion, finns det inget liknande de israeliska språkskolorna någon annanstans i världen. Länder och organisationer som försöker fostra i språk och kultur skickar ofta representanter till Israel för att studera hur man gör.

- Vi har bland annat haft besök från Baskien och Wales, walesarna lär idag ut walesiska enligt vår metod, säger Shlomit Pillzer.

- Etzion är mer än en vanlig Berlitz språkskola. Vi fungerar även som ett slags absorptionscenter där vi helhjärtat hjälper våra elever att lära känna olika delar av den israeliska kulturen och vi hjälper dem att lösa olika slags problem som med nödvändighet dyker upp när man flyttar från ett land till ett annat.

Ulpan Etzion är stolt över sina studenter, ingen mindre än Ephraim Kishon, den världskände humoristen och pjäsförfattaren, var en gång elev hos dem. Han emigrerade från Ungern 1949 och kunde inte tala något annat än ungerska. Det tog dock inte lång tid innan han blev publicerad på hebreiska och hittade på nya ord som idag har berikat det hebreiska språket. Hans arbeten har översatts till mer än två dussin språk, inklusive ungerska. Det var också Kishon som en gång påpekade att Israel är det enda land i världen där "mödrar lär sig sitt modersmål från sina barn".

Elever från forna Sovjetunionen är snabbare på att lära sig hebreiska än till exempel de som kommer från engelsktalande länder. Detta beror på att ryska, precis som hebreiska, är ett väldigt strukturerat språk
Elever från forna Sovjetunionen är snabbare på att lära sig grunderna för det hebreiska språket än till exempel unga kvinnor och män från länder där man talar engelska. Detta beror på att ryska, precis som hebreiska, är ett väldigt strukturerat språk och engelskan har mängder med undantag från reglerna. En annan anledning är naturligtvis också att engelska är nästan lika vanligt förekommande som hebreiska i Israel.

Luba Geller och hennes man Alexander talar bra hebreiska, något de har lärt sig på en ulpan i Rehovot. Alexander studerade också i Moskva innan han flyttade till Israel. Hans språkutveckling tog dock en rejäl skjuts när har började arbeta på ett hightech företag, där alla andra arbetskollegor har hebreiska som modersmål och att lära sig tala flytande har varit nödvändigt för honom för att kunna integreras i gruppen.

Luba har eget företag, hon är manikyrist och talar hebreiska med de flesta av sina kunder, hennes språk förbättras stadigt.

- Många ryssar fortsätter att umgås med andra från hemlandet vilket gör att deras hebreiska inte utvecklas. De läser ryska tidningar, tittar på rysk TV och ser alltid till att hitta någon som kan tolka för dem om de måste kontakta läkare, försäkringskassan eller när de måste handla. Det är synd.

Dvora Ochert från England behöver dock ingen tolk för att klara sig. När hon kom till Israel åkte hon raka vägen till en kibbutz och kombinerade arbete med språkstudier, det var vanligt på den tiden.

- Vi steg upp klockan sju, åt frukost och gick därefter ut till bananfälten, fiskdammarna eller där vi var placerade. Man kom tillbaka till lunch, tog en dusch och pluggade hebreiska mellan två och sex på eftermiddagarna. De flesta av oss var dödströtta och var nog inte speciellt uppmärksamma elever. Det var hårt men samtidigt en fantastisk möjlighet att lära känna kibbutzlivet och vi njöt av vår tid där.

Även om de flesta av språkskolorna i Israel har som mål att hjälpa nya immigranter att komma tillrätta med sitt liv i Israel så har den prestigefyllda språkskolan Ulpan Akiva i Netanya som mål att hjälpa äldre att förbättra sin hebreiska samtidigt som de organiserar hebreiska klasser för araber och arabiska klasser för judar.

Något de är mindre kända för är deras bidrag till den diplomatiska kåren i Israel vars medlemmar bjuds in till kurser som hjälper dem i sin förståelse av språket och lär dem tala Bibelns språk.

En av Akivas stjärnstudenter är den svenske ambassadören i Israel, Robert Rydberg. När han tillfrågas varför han tagit sig besväret att studera hebreiska svarar han:

- Jag kände att det var viktigt att göra en ansträngning även om jag professionellt hade kunnat klara mig mycket väl med engelska här. Om man kan tala hebreiska känner man sig närmare samhället, man förstår vad folk talar om och kan följa med en del i nyheterna.

- Gång efter annan har jag blivit varse att den israeliska publiken uppskattar mina ansträngningar att tala hebreiska och de svarar mycket varmare på mina kommentarer när jag gör dem på hebreiska än när jag gör dem på engelska. Kunskap i språket hjälper mig också att få en större förståelse för den judiska kulturen och dess historia.

I december läste 34 583 elever vid någon av landets 120 språkskolor. De undervisas av 950 lärare. Antalet elever har sjunkit med 50 procent jämfört med tio år tillbaka i tiden då den stora massinvandringen från forna Sovjetunionen ägde rum.



Textlänkar
Till nästa artikel (i detta nummer)
Till föregående artikel (i detta nummer)
Till framsidan
Till arkivet



© Detta material är skyddat av lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering får endast ske med skriftligt tillstånd från redaktionen och med angivande av författare och källan.