Arkiv
Förenade Israelinsamlingen Keren Hayesod
Reportage
Data-Forskning-Medicin
Ekonomi
Kultur
I bokhyllan
I skivstället
Sport
Krönikor
Ståndpunkten
Israeliana
Myter och fakta
Judiska symboler
Organisationer
Länktips
Övriga rubriker

Förstasidan
Senaste numret

Menorah

Reportage



"…there may come a time when a lass needs a lawyer but diamonds are a girl's best friend."
Av Martin Geifman Foto: Israel Diamond Institute

Om citatet från Marilyn Monroes film "Gentlemän föredrar blondiner" fortfarande stämmer, är det lätt för världens alla kvinnor att hitta goda vänner i Israel. Under landets korta levnadstid har man blivit marknadsledande inom handeln med diamanter. Industrin har vuxit till den grad att den nu står för 40 - 50 % av världens smyckestenar räknat i amerikanska dollar. Utöver detta köper Israel in närmare 50 % av världens alla oslipade diamanter och bearbetar dem.

Men det startade i blygsam skala redan innan staten Israel grundades. I slutet av 1930-talet beslutade en grupp diamant- och smyckehandlare, de flesta från Belgien, att grunda en lokal diamantbörs. Den första gruppen bestod av 20 män och höll till i ett litet rum i ett privat hem. Tillväxten gick snabbt och under det första året växte börsen till att omfatta flera dussin medlemmar. Snart såg de sig tvungna att expandera och flytta in i två små rum på Allenby Street, en av Tel Avivs genomfartsleder.

I början var det dock mer av en herrklubb än en professionell börs. I de interna reglerna stod att läsa "Vi kräver att handel bygger på ärlighet och att medlemmarna uppför sig som goda vänner.", regler som fortfarande är hörnstenar i dagens globala diamanthandel. En handlares ärlighet och integritet är den bas han gör sina affärer på. Avtal sluts fortfarande med en handskakning, skrivna kontrakt existerar sällan.

Under hela Andra Världskriget fram till slutet av 1940-talet fortsatte industrin att växa och expandera i det som då var Palestina. Slipare och polerare anslöt sig. Under krigsåren använde sig handlare från London av stenslipare i Palestina då de själva hade svårt med arbetskraft.

Samtidigt som affärerna växte i Israel började aktiviteterna sprida sig geografiskt. Avtal gjordes på centrala platser i Tel Aviv, kaféer var inte ovanliga. Ökningen medförde dock ökade säkerhetsrisker och det beslutades att man gemensamt skulle bygga en börs där all handel kunde ske.

Tel Aviv verkade vara det naturliga valet i vad som sedermera skulle bli Israel Diamond Exchange. Men, förhandlingarna med Tel Avivs stadshus misslyckades och ledarna för diamantbörsen antog ett erbjudande om att bygga i den närliggande staden Ramat Gan. Med facit i hand visade sig detta vara ett klokt beslut. I Tel Aviv skulle diamantbörsen enbart kunnat bygga ett hus, mer land fanns inte att tillgå. Idag består börsen av fyra höghus, det högsta på 23 våningar. Byggnaderna består av cirka 1 000 privata kontor med diamanthandlare och affärsmän. Dessa fyra byggnader är sammanlänkade med varandra via interna bryggor vilket betyder att ingen behöver gå utanför komplexet för att ta sig från ett hus till ett annat. Och tur är väl det. Att ta sig in på området är inte lätt, säkerheten är extremt hög och komplexet ger intrycket av ett stängt fort.

Utöver själva diamantbörsen finns även slipning och polering i området samt tusentals kvadratmeter av allmänt område med restauranger, banker, affärer och liknande.

Själva börsgolvet i Ramat Gan anses vara det största och mest sofistikerade i hela världen. De flesta av världens 24 diamantbörser finns i små rum utan speciellt mycket aktivitet. I Ramat Gan finns det hundratals bord med sofistikerad teknologi för att kunna inspektera färg, vikt mm på diamanterna.

Foto Corbis/ Scanpix
Israels framstående plats i världen avspeglas i landets export. Exporten av slipade diamanter under 2004 ökade med 14,4 % jämfört med året innan och nådde sin högsta notering på 6,33 miljarder dollar. 67 % av exporten går till USA vilket även är den största marknaden, hälften av alla slipade diamanter som säljs i USA kommer faktiskt från Israel.

Den positiva trenden från 2004 har fortsatt under 2005. Under årets två första månader steg exporten med 11,2 % jämfört med samma period 2004. Men konkurrensen om marknadsandelar är hård. Utöver klassikerna Antwerpen och New York har nya börser öppnat i länder som Indien och Kina de senaste åren. Dessa länder drar fördel av låga löner.

Därför försöker den israeliska diamantindustrin stärka sin position i världen bland annat genom den icke-vinstdrivande paraplyorganisationen Israel Diamond Institute, IDI.

Mot slutet av 2005 kommer de ha infört ett helautomatiskt bedömningsinstrument som kommer att minska antalet arbetstimmar och därmed få ner kostnaderna. Maskinen är en israelisk uppfinning skyddad genom ett världspatent och kommer användas exklusivt i Israel.

IDI lanserade även en internetportal under 2004, en investering på 650 000 dollar. Portalen underlättar handeln med diamanter genom att låta köpare från hela världen leta efter den sten de söker via Internet. Sajten har blivit mycket populär och har cirka 30 000 besökare varje månad.

Så, nästa gång du köper ett diamantsmycke, tänk på att det mycket väl kan ha skapats i Det Heliga Landet.



Textlänkar
Till nästa artikel (i detta nummer)
Till föregående artikel (i detta nummer)
Till framsidan
Till arkivet



© Detta material är skyddat av lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering får endast ske med skriftligt tillstånd från redaktionen och med angivande av författare och källan.