Arkiv
Förenade Israelinsamlingen Keren Hayesod
Reportage
Data-Forskning-Medicin
Ekonomi
Kultur
I bokhyllan
I skivstället
Sport
Krönikor
Ståndpunkten
Israeliana
Myter och fakta
Judiska symboler
Organisationer
Länktips
Övriga rubriker

Förstasidan
Senaste numret

Menorah

Reportage



Kyrkorna och Mellanöstern

Trossamfunden i Sverige har blivit fler, man räknar med 25 kristna samfund. Invandringen har bidragit med en stor grupp inom den ortodoxa kyrkan och den romersk- katolska kyrkan är troligen idag den största "frikyrkan" i Sverige. Samfundet Sverige-Israels Göteborgsordförande Siewert Öholm har, utifrån uttalanden och hemsidor, kartlagt de svenska kyrkofamiljerna utifrån ett Mellanösternperspektiv.

De kristna samfunden i Sverige är ingen homogen grupp. Kyrkorna är indelade på samma sätt som det övriga samhället. Förvånande är dock att de stora gemensamma organisationerna kommer med uttalanden i endast en riktning, och att denna oftast bygger på en traditionell politisk vänsteranalys.

För det verkar som idédebatten har tystnat i kyrkorna. De enskilda medlemmarna orkar inte, eller vågar inte, ta upp ledningarnas utspel till debatt. Många känner sig tveksamma i brist på kunskap och argument som i sin tur säkert bottnar i den bild som konflikten ges i svenska medier.

När Israel bildades 1948 delade kyrkorna in sig i två grupper. De som stod för en humanitär linje (Förintelsen motiverade en judisk stat etc.) och de som stod för en teologisk/religiös attityd (Israel, ett profetiskt skeende i "den yttersta tiden").

Mycket av detta lever kvar idag. Skillnaden är att den politiska utvecklingen i området ställt nya krav och att samfundens kunskap och egna erfarenheter från regionen ökat dramatiskt.

Man kan tala om två olika höger-vänsterskalor; dels den traditionella politiska skalan och dels den teologiska/religiösa skalan.

Enkelt sagt är traditionellt bibeltroende höger. Men fullt så enkelt är det inte: Livets Ord är bibeltroende, Israelvänliga och sprungna ur den amerikanska kristna högern. Den svenska Pingströrelsen är bibeltroende, Israelvänlig och sprungen ur den svenska kyrkan och arbetarrörelsen.

Svenska Missionsförbundet (Missionskyrkan) är delvis liberalt, Israelkritiskt, delvis bibeltroende, Israelvänligt och sprunget ur utbildad liberal och nykterhetsengagerad medelklass.

På vänsterskalan borde man därför hitta de mera liberaltroende. Här finns Svenska kyrkan med ärkebiskopen i spetsen som öppet deklarerat liberal teologi i kombination med starka politiska vänsterståndpunkter och uttalad Israelkritik.

Men inte heller den bilden är entydig eftersom det inomkyrkliga EFS (Evangeliska Fosterlandsstiftelsen) anses vara både bibeltroende och Israelvänligt. Detsamma gäller OAS-rörelsen.

Studieförbunden inom kyrkorna växte fram ur behovet att veta mer om Bibeln och Gud sett i bredare perspektiv än vad mässan eller gudstjänsten gav. Två kristna studieförbund finns kvar; Svenska Kyrkans studieförbund, numera Sensus och Frikyrkliga studieförbundet, numera Bilda.

Kännetecknande för bägge är en tydlig glidning mot vänster på den religiösa skalan och på den politiska skalan. Det märks tydligast i globaliseringsfrågorna och inställningen till så kallad rättvisepolitik. Bilda är mer uttalat Israelkritiskt än Sensus och har valt att koncentrera sina studier ur ett ofta partiskt Palestinaperspektiv. Utbildningscentret i Östra Jerusalem är en viktig del i Bildas verksamhet och marknadsföring. Det har de senaste åren framstått som center för svenska kristna Palestinagrupper och deras kontakter på den palestinska sidan. Mycket lite tyder på utvecklad kontakt med israeler eller israeliska myndigheter och organisationer. Bilda samverkar gärna internationellt med Diakonia och Sveriges Kristna Råd.

De flesta kristna kyrkorna är sammanslutna under namnet Sveriges Kristna Råd (SKR). Det är svårt att ange antalet medlemmar eftersom Svenska Kyrkan omfattar större delen av befolkningen.

Inom SKR finns inte den så kallade Trosrörelsen, främst företrädd av Livets Ord. De har cirka 15 000 registrerade anhängare men får betydligt större uppmärksamhet i den offentliga debatten än vad medlemsantalet visar. Livets Ord befinner sig på den teologiska högerkanten. Ingen kyrka är så uttalat "profetiskt israelvänlig".

De 25 medlemskyrkorna I SKR är vitt utspridda på de klassiska höger-vänsterskalorna. Men denna indelning räcker inte till längre. Nya idéer som miljö, veganism, globalisering, mångkultur, feminism präglar i hög grad också kyrkorna. SKR engagerar sig mycket starkt i globaliserings- och rättvisefrågor men utifrån en klassisk politisk vänsteranalys.

De senaste åren har SKR också engagerat sig starkt i Palestina/Israelkonflikten genom sitt internationella Följeslagarprogram. Deltagarna ska fungera som mänskliga sköldar och ska, på gräsrotsnivå, fylla en slags medlarfunktion mellan palestinier och israeler.

I praktiken har programmet utvecklats till starkt partiskt stöd till palestinier på Västbanken och i Gaza. Kontakterna med israeler inskränker sig till kontakt med den israeliska extremvänstern. Det svenska följeslagarprogrammet betalas i huvudsak med pengar från SIDA. Anslaget 2003 var 13 miljoner kronor.

SKR samarbetar med Kyrkornas Världsråd vars internationelle sekreterare är svensken Peter Weiderud. Han har tidigare varit internationell sekreterare i Svenska Kyrkan och har till mångt och mycket format Svenska Kyrkans officiella mellanösternpolitik. Han ligger i hög grad bakom den negativa hållningen till Israel och kravet på politiska sanktioner.

Andra inflytelserika organisationer är Lutherhjälpen och Diakonia. Bägge har präglats av samma idéutveckling som studieförbunden. De använder gärna ord som "ockupation", "mur" och "israelisk apartheidpolitik".

Frikyrkliga Studiecentret i Östra Jerusalem kan betraktas som ett palestinskt propagandacenter. Ledande företrädare reser ofta runt i Sverige där man i föredrag och studiecirklar ger en naiv och historielös skildring av konflikten mellan israeler och palestinier.

Det verkar som idédebatten har tystnat i kyrkorna.
Vad som kan anses vara rättvist eller inte följer också höger-vänsterskalan.

"Höger" är starkt engagerade i rättvisetänkande, oftast utifrån ett individuellt perspektiv. "Vänster" ser fattigdom och svält som orättvisans orsaker. De talar ofta i Guds namn, men överlåter handlandet åt FN eller EU.

"Höger" motiverar sina medlemmar främst med missionsbefallningen och att den gäller "hela människan", alltså även de ekonomiska och sociala omständigheterna. Det enskilda lidandet och den enskilda fattigdomen är viktigast.

Argumenten i rättvisedebatten verkar köpas rakt av hos de vänsterkristna. Den debatten influerar också inställningen till Israels påstådda politik på Västbanken och i Gaza.

De vänsterkristna kombinerar ofta samma debatt med fredsrörelsens internationella argument. Detta är särskilt tydligt i Palestinafrågan, där Kristna Fredsrörelsen är starkt Israelkritisk.

Tydlig partisk kritik kommer numera också från tidigare Israelvänliga Broderskapsrörelsen.

Mot denna bakgrund måste det vara angeläget att öka kunskapen och informationen hos alla medlemmar i de kristna samfunden och närstående organisationer kring vad som verkligen sker i Israel/Palestina.



Textlänkar
Till nästa artikel (i detta nummer)
Till föregående artikel (i detta nummer)
Till framsidan
Till arkivet



© Detta material är skyddat av lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering får endast ske med skriftligt tillstånd från redaktionen och med angivande av författare och källan.