Arkiv
Förenade Israelinsamlingen Keren Hayesod
Reportage
Data-Forskning-Medicin
Ekonomi
Kultur
I bokhyllan
I skivstället
Sport
Krönikor
Ståndpunkten
Israeliana
Myter och fakta
Judiska symboler
Organisationer
Länktips
Övriga rubriker

Förstasidan
Senaste numret

Menorah

Reportage



Den hotade miljön

Miljöaktivister var redo att lyncha Israels inrikesminister Avraham Poraz när han sa att naturälskare får väl åka utomlands om de vill uppleva vilda djur i det fria, stora skogar eller väldiga vattendrag. Aktivisterna uppfattade uttalandet som en attack mot deras ansträngningar att bevara vad som återstår av "Gröna Israel".

Men även om Poraz stödjer de gröna satsningarna finns det ett korn av sanning i hans uttalande. Israel är ett litet, tättbefolkat land som inte kan erbjuda sina medborgare oförstörda naturupplevelser på samma sätt som det glest befolkade Sverige kan.
Av Nechemia Meyers

Israels cirka 80 miljöorganisationer samlas inom den organisatoriska ramen Life and Environment med Alon Tal som ordförande. Hans skrift om miljöhistoria i Israel "Nedsmutsning i det Heliga Landet" ser över landets olika miljöproblem och ställer sig frågan om sionism och miljöarbete kan gå hand i hand?

- När man måste gå ifrån teori och arbeta praktiskt i kommissioner eller utskott är det inte säkert att det fungerar, skriver han. Men han tror att skillnaderna kan lösas och har en optimistisk framtidstro.

Han påpekar att Israels befolkningstäthet närmar sig 270 personer per km2. Det är tätare än i Indien och nära Japan (327). Om man drar ifrån den i stort sett obefolkade Negevöknen, kommer befolkningstätheten upp i över 500 personer per km2, vilket gör Israel till västvärldens mest tätbefolkade land.

Nästan alla miljöproblem som tas upp i boken grundas på det faktum att en växande befolkning behöver mer el, fler motorvägar, fler bostadsområden, mer vatten och fler arbeten.

Den första organisation som började intressera sig för miljöfrågor i Israel var Naturskyddsföreningen som funnits lika länge som staten Israel. En av deras mest kända kampanjer handlade om att fridlysa blommor. 1964 drev de igenom en lag som förbjöd plockning och försäljning av vissa arter. Lagen trycktes i alla tidningar och en blomma beskrevs varje vecka. Nationella lotter hade fridlysta blommor tryckta på baksidan med mottot: Se - men inte röra!

Naturskyddsföreningen tar även strid mot miljöförstörande projekt dockinte alltid med så stor framgång. Mer framgång har Israeliska Föreningen för Miljöförsvar haft. De grundades 1990 och har via domstolsbeslut drivit igenom lagstiftande reformer för att exempelvis hindra industriell nedsmutsning av vattendrag och dricksvatten samt minska på luftföroreningar orsakade av bilavgaser.

Det återstår dock mycket innan miljöaspekten blir självklar i Israel och förmildrande åtgärder verkar enbart tas i bruk när olyckan redan har varit framme.

Det var fallet med Yarkonfloden i centrala Tel Aviv. Det har aldrig varit en hemlighet att dess vatten var mycket starkt förorenat under många år, främst på grund av industriavfall släpptes orenat rätt ut. Men först efter att en tillfällig bro över floden kollapsat och dussintals deltagande idrottsmän i Makkabiadspelen 1997, fallit ner och dött i dess dystra vatten, påbörjades en seriös rening av floden.

Mindre dramatiskt, men inte mindre allvarligt, är att 60 procent av israeliska fabriker överskrider de tillåtna utsläppssiffrorna.

En växande befolkning behöver mer el, fler motorvägar, fler bostadsområden, mer vatten och fler arbeten.
Knesset har alltid haft enskilda medlemmar som vurmat för miljöfrågor även om det aldrig funnits ett renodlat grönt riksdagsparti eller grupp. Alla undersökningar visar att ett miljöparti aldrig skulle kunna få tillräckligt många röster för att ta en enda plats i Knesset.

En miljöminister finns dock. Men posten har inget direkt anseende och fungerar lite som en tröstutnämning. Så fort som något bättre dyker upp, byter miljöministern till något annat.

Trots det relativt svala intresset från regeringshåll, verkar de miljöintresserade ändå ha haft lite vind i seglen de senaste åren. Under 1998 års kommunalval i Haifa beslöt den politiskt obundna gruppen Vårt Haifa att byta namn till Den Gröna Listan för visa sitt miljöengagemang samt sätta press på sittande borgmästare. Listan tog fem platser. De gröna tog även plats i Tel Avivs kommun samt på ett flertal mindre orter.

Relationen mellan araber och judar fungerar inte så bra på miljöplanet heller. Försök från myndigheterna att utvidga skogsområden ses till exempel av araberna som försök att hindra dem från att använda land till bebyggelse och jordbruk. Vissa extremister har reagerat med att bränna ner dessa skogar.

Den enda miljöorganisation som lyckats tränga in i den israelisk-arabiska sektorn på ett markant sätt är Naturskyddsföreningen. Två tusen arabiska lärare deltar i deras miljöutbildning varje år och organisationen har filialer i många arabiska städer. Dessutom deltar fler än 15 000 arabiska ungdomar i Naturskyddsföreningens årliga utflykter.

På ett högre plan sker samarbete mellan judar och araber på Aravainstitutet för Miljöstudier på Kibbutz Ketura nära Eilat. Där erbjuds kurser i hur man driver ett miljövänligt jordbruk, hur man kan återuppbygga floder, vad miljöpolicy är, och liknande. Över 350 män och kvinnor har examinerats från Arava och 70 procent av dem är aktivt involverade i miljöfrågor idag.


Miljömässig produktion

Det israeliska företaget BioPetrol Ltd har utvecklat ett system för att producera olja och skydda miljön samtidigt. Genom en speciell teknik tar företaget fram syntetisk råolja från avfallsslam och reducerar den till enbart fem procent av sin ursprungsvolym. Dessutom kan den nya råoljan användas i produktion av petrokemiska produkter.

Nuvarande system för hantering av avfallsslam ställer till problem för miljön ur flera vinklar. Dumpning i havet förorsakar nedsmutsning och obalans i de ekologiska systemen och dumpning på land smutsar ner grundvattnet. Slammet innehåller mängder av kemikalier och smutsar ner såväl som övergöder markerna.

Den nya reningen innebär att man kan bygga reningsverk för dagvatten som är miljömässiga, kostnadseffektiva och som dessutom kan generera intäkter.


Det går framåt

På 1970-talet höll Genesaretsjön, Israels färskvattenreserv, på att dö ut då många avlopp gick orenade ut i sjön vilket ledde till att fiskarna höll på att kvävas och ekosystemet sattes ur balans.

Från regeringshåll åtog man sig att identifiera miljöförstörarna samt sätta stopp för dem. Nu är problemet löst i stort. Vattenkvaliteten och sjöns ekosystem har stabiliserat sig. Idag är sjön åter landets främsta källa till dricksvatten.

Ett annat bra exempel är regleringen av oljeutsläpp i Medelhavet. Under 1960 och 70-talen ledde ett bad i havet osvikligen till flera minuters skrubbande med terpentin för att få bort tjäran från fötterna. Efter avtal om minskning av utsläpp i havet och inlämnandet av oräkneligt många stämningar mot oljetankers är Israels stränder så gott som fria från tjära idag.

Den kanske största framgången är landvård. Cirka tio procent av Israels öppna ytor har öronmärkts som "skogar" och skyddas nu. Genomdrivningen av denna bevaringspolicy har oftast till priset av andra, mer ekonomisk användning. Detta är dock ett led i att skydda mycket av Israels unika biotop.


Samarbete kring vatten

En Israelisk-palestinsk konferens om vatten i Mellanöstern har hållits i Turkiet. Den tog bland annat upp frågan hur området ska kunna säkerställa sina färskvattentillgångar nu och i framtiden. Statistik visar nämligen att färskvattenreserven i Israel har minskat med 1,5 miljoner kubikmeter.

- Även om det regnade mycket förra vintern så kom all nederbörd i norr. Det var i och för sig bra för reserven i Genesaret, men centrala och södra delen av Israel fick mindre nederbörd än vanligt, säger Uri Schor, talesman för Water Commissioners' Office (WCO) i Israel.

Ansvariga från det Israelisk-palestinska centret för forskning och information noterade att vatten kan vara en anledning till konflikt eller till samarbete, men att det senare är att föredra.


Enligt uppgifter från Israels miljödepartement steg återvinningen till 20 procent under 2002 från låga 3 procent tio år tidigare. Regeringen har som mål att nå 35 procent under 2005 och 50 procent innan 2010. För att nå dessa mål kommer man att satsa på ekonomiskt stöd, lagstiftning och utbildning.



Textlänkar
Till nästa artikel (i detta nummer)
Till föregående artikel (i detta nummer)
Till framsidan
Till arkivet



© Detta material är skyddat av lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering får endast ske med skriftligt tillstånd från redaktionen och med angivande av författare och källan.