Frimärken speglar ett lands historia i små mått. Israels första frimärke trycktes redan innan staten utropades den 14 maj 1948. Eftersom det in i det sista var oklart vad landet skulle heta fick det stå "Doar Ivri", den hebreiska posten, på de första märkena. I dag är de ovärderliga. Av Margarete Nudel.

Historia i frimärksformat

Att ge ut frimärken är ett bevis på självständighet. Därför var det en självklarhet att ett frimärke skulle finnas tillgängligt direkt i samband med att den nya judiska staten skulle utropas fredagen den 14 maj 1948. Problemet var att ingen visste vilket namn landet skulle få. Ett hett tips var "Medinat Jehuda" - det judiska landet.

- Förberedelserna med att ta fram de första frimärkena tog fart redan när britterna meddelade att de skulle lämna över mandatet till judarna, berättar Arie Olewski, på filateliavdelningen.

Eftersom det inte fanns ett officiellt namn, en flagga eller mynt beslöt man sig för att trycka den neutrala texten "Doar Ivri" - den hebreiska posten - på de första märkena och avbilda mynt från Bar Kochbas tid och det andra templets tid.

- Totalt gav man ut nio frimärken med Doar Ivri med olika symboler från Bar Kochba. De är de mest värdefulla israeliska frimärkena idag och betingar högt pris bland samlare, berättar Arie Olewski.

Mellan 30 till 40 nya märken kommer ut varje år. De cirka 2 000 frimärken som tryckts sedan statens grundande visar folkets vardag och hur den har förändrats med tiden. I början handlade motiven mest om statens grundande och jordbrukets och industrin utveckling. Allt eftersom tiden har gått har ämnen som kultur, sport, natur, händelser och personligheter tillkommit.

Motiven väljs ut av en arbetsgrupp underställd ett av regeringsdepartementen.

- Vi avbildar aldrig någon som är i livet, inte heller enbart judiska motiv eller judiska personer. Vårt land består av många olika folkslag och det är vår uppgift att även representera minoriteterna, säger Arie Olewski. Därför går det även att hitta julmotiv och kyrkor.

I princip tar det cirka två år från idé till färdigt frimärke med få undantag. Ett av dem var minnesmärket som utkom en månad efter mordet på Israels premiärminister Itzhak Rabin, ett annat är på astronauten Ilan Ramon. Rabins märke togs fram på mindre än en vecka men släpptes först 30 dagar efter begravningen, då den officiella sorgetiden var över och i samband med att huvudstenen vid graven restes.

Arbetsgruppen skickar sina förslag vidare till en statlig kommitté som beslutar och väljer ut vilka idéer som ska antas. Därifrån går förslagen vidare till research för att få fram mesta möjliga information om händelsen eller personen. Underlaget skickas vidare till en grupp designers som kommer med förslag på hur de tycker att märket ska utformas. Slutligen ska designförslaget bedömas av en kommitté och valören ska bestämmas.

- Under senare år har vi börjat lägga ut designuppdrag på eleverna vid Bezalels konstakademi. Det ger dem en möjlighet att förverkliga idéer konkret och vi får in unga och nya förslag.

Alla israeliska frimärken har tryck på tre språk; hebreiska, arabiska och engelska och så gott som alla israeliska märken trycks i offset, ett fåtal graveras. Under 2003 introducerades ett frimärke där intresserade själv kan bestämma ett motiv (bröllopsbild, egen hyllning, bild på hunden osv.), det första runda frimärket och även ett häfte med klistermärken-frimärken, något som inte uppskattas av den traditionelle samlaren. Frimärket tas loss från häftets skyddspapper för att fästas direkt på kuvertet.

Idag finns cirka 20 000 personer som samlar på israeliska frimärken och prenumererar på alla utgåvor, en del av dem befinner sig utanför landets egna gränser. Filateliavdelningen har tio agenter spridda över hela världen som säljer frimärken till dem som inte abonnerar. Den största marknaden finns i Kina och Fjärran Östern.

- När ett nytt frimärke ska introduceras är tillgänglighet det viktigaste. Det måste finnas ute på minst ett ställe på utgivningsdagen, oftast är det på huvudpostkontoret, men samlarna vill också ha dem snabbt, därför är distributionen viktig. Till skillnad från vissa andra länder i världen kommer israeliska frimärken aldrig ut på en lördag, shabat. Då vilar vi från arbetet, säger Arie Olewski.

Men, frimärken är inte längre en självklarhet i dagens datoriserade samhälle och hoten mot den israeliska posten och dess filateliavdelning är många. Det tidigare monopolet börjar nu hotas av små privata företag, typ City Mail, som vill konkurrera med brevutdelningen i storstäderna Tel Aviv, Jerusalem och Beersheva där vinsterna finns. E-post och dataöverföringar av stora dokument och bilder är ett generellt hot mot all världens postgång och frimärksproduktion. Frankeringsmaskiner är en annan. För att försöka hålla kvar sin ledande position introducerades frankeringsmaskiner med "frimärken" för att hitta en ny samlargrupp. Motiven i maskinerna (som finns placerade på postkontoren) kommer att bytas ut med jämna mellanrum.

För att möta den nya situationen kommer det statliga israeliska postverket att ombildas till ett statligt företag någon gång mot slutet av 2004. Då kommer även alla frimärken att momsbeläggas. Ombildandet tros medföra att ett hundratal personer kommer tvingas att sluta sina tjänster.

Du som är intresserad av att börja samla på israeliska frimärken kan vända dig till: Nordfrim i Danmark på 0045 64 8212 56, nordfrim@nordfrim.dk eller logga in på: www.nordfrim.dk

Runda märken I slutet av förra året gav israeliska posten ut sina första runda frimärken. Motiven är hämtade från armenisk keramik tillverkad i Jerusalem i början av 1900-talet. Konstnärerna togs till dåvarande Palestina av britterna som ville renovera keramikplattor i Al Aqsa-Moskén. De armeniska keramikerna var specialiserade på produktion av gigantiska kakelplattor i traditionella geometriska mönster, arabesker och blomstermotiv.

Textlänkar

Till nästa artikel (i detta nummer)

Till föregående artikel (i detta nummer)

Till framsidan

Till arkivet