Arkiv
|
![]() Läsvärt ur kvartalstidskriften Menorah från och om Israel Reportage
Druvor och vin har sedan länge spelat stor roll för människan. När Noa steg av arken planterade han en vinstock först av allt, och såväl de gamla grekerna som romarna drack mer än gärna en eller flera bägare vin dagligen.
För det judiska folket har vinet alltid funnits närvarande varje fredagskväll och vid religiösa tillfällen. Sedan 20 år har dock produktionen av det sötade fredagsvinet till största delen ersatts av högkvalitativt vin som vinner priser på de internationella marknaderna. Golan Heights Winery ligger cirka tre timmars bilväg från Tel Aviv, invid den lilla staden Katzrin, uppe i Golanhöjderna. Den natursköna vägen dit kantas av grönska, odlingar och distäckta kullar. Golan består till stor del av vulkanisk mark och detta, i kombination med relativt kalla nätter, är utmärkta förutsättningar för druvodling. - Den relativt höga höjden gör att vi har en låg snittemperatur i jämförelse med resten av landet. Här är det varmt på dagarna och kallt på nätterna, något som ger druvorna den rätta mängden syra för att producera kvalitetsvin. Vi får dessutom ganska gott om regn, mellan 600 till 1 000 millimeter varje år, vilket är väldigt gynnsamt för planteringarna, säger Shalom Blayer, vd för Golan Heights Winery.
- Det har vi med satsning på kunskap, teknik och bra druvor uppnått, säger Shalom Blayer. Idag ägs Golan Heights Winery av fyra intilliggande kibbutzer (jordbrukskooperativ) och fyra moshaver (jordbrukskooperativ med inslag av privat ägande). Tillsammans äger de druvodlingar som sträcker sig från områden nära Genesaret hela vägen upp till det under vintern snötäckta Hermonberget. Men, den som tror att vinproduktion är ett romantiskt hantverk, tror helt fel. I dagens produktion finns inte plats för vackra slott, handplockade druvor eller avsmakning med solnedgången som bakgrund. Nyckelorden är effektivitet, kunskap och teknologi. Odlarna får detaljerade riktlinjer från huvudkontoret som har strikt kontroll på vinstockarna året runt. Till sin hjälp har de ett nätverk av meteorologiska stationer där data om nederbörd och sol noggrant samlas in och jämförs med slutprodukten. Alla förändringar i smak, syra och sötma noteras. Den konstanta kontrollen garanterar att man får ut maximal kvalitet på varje odling. Under skördemånaderna augusti till oktober plockas nästan alla druvorna maskinellt, de krossas, pressas och pumpas in i rostfria tankar vars temperatur kontrollerats av datorer för att slutligen tappas på vackra franska ektunnor innan de buteljeras och korkas igen i november. Tunnorna lagras dock i enorma luftkonditionerade hallar. Inte en källare eller grotta så långt ögat kan se. - Vår kunskap och vårt högteknologiska tillvägagångssätt har höjt standarden på israeliskt vin. Vi konkurrerar med våra produkter på den internationella marknaden, något som var omöjligt tidigare, säger Shalom Blayer och hänvisar till de pastöriserade koshervinerna (se ruta) som han inte ens vill kalla vin. En av framgångarna med Golans viner tillskrivs de professionella vinmakarna vars arbete leds av huvudansvarige Victor Schoenfeld från USA. Tillsammans med tre assistenter, alla utbildade vinmakare, testar de sig fram och ser till att druvorna från odlingarna övergår till några av de 30 sorterna som produceras under märkena Yarden (prestigevinet med den högsta kvaliteten och priset), Gamla (mellanklassvinet) och Golan (basvin som inte exporteras). Under skördetiden åker de dagligen ut, ibland flera gånger om dagen, till alla odlingar för att bedöma när druvorna ska skördas för att uppnå bästa möjliga resultat. Företaget har byggt upp en produktionsenhet i miniatyr för att kunna experimentera fram nya sorter, tekniker och blandningar. Produktionsteamet tar fram två nya viner varje säsong. Golan Heights Winery äger cirka 6 000 kvadratmeter odlingar vinstockar och har kontrakt med sex lokala odlare för deras avkastning. Förra året låg produktionen på närmare 5,5 miljoner flaskor vin varje år, varav 20 procent gick på export. - Vi omsätter cirka 22 miljoner usd per år och har ökat den siffran kraftigt de senaste fyra åren. Hemmamarknaden är av naturliga skäl fortfarande störst men vi säljer till cirka 25 länder utanför Israel. I takt med att vi fortsätter att utveckla och förbättra vår produkt, så ökar intresset från utlandet, berättar Yossi Buznach, exportchef för Golan Heights Winery. Allt vin som tillverkas är kosher. Dock trycker Shalom Blayer på att kvaliteten kommer först, kosher är en bonus. - USA, Frankrike och England är våra största exportmarknader på grund av de stora judiska församlingarna där, där spelar faktorn kosher stor roll men i kombination med kvalitet. Japan visar stort intresse för våra viner och är en växande marknad, likaså de baltiska länderna, där det bara är kvaliteten som avgör. Eftersom man kan tävla inom det mesta i världen, kan man även tävla inom vin. Golan Heights Winery har vunnit många guldmedaljer för sin kvalitet. Och även tagit förstapris när guldmedaljörer tävlar mot guldmedaljörerna, de så kallade troféerna. Shalom Blayer tillstår att marknaden för israeliskt vin i Europa är svår. Det politiska läget i Mellanöstern påverkar alla företag i Israel, oberoende av vad de sysslar med. Men trots den osäkra framtiden blickar vinmakarna i Golan ändå framåt eftersom de inser att de ändå inte kommer att kunna påverka det politiska läget. Till Sverige importeras enbart 24 000 flaskor varje år fördelat på två av de trettio olika sorterna; Mount Hermon (rött) och Chardonnay Yarden (vitt). Företagets flaggskepp, Yarden Cabernet Sauvignon, ett rödvin, finns inte att få tag i. - Det svenska Systembolaget och vinmonopolet ställer till problem för oss, vi kan enbart arbeta genom en styrd kanal och möjligheterna att få in fler sorter på den svenska marknaden verkar få. Det är tråkigt eftersom vi har så mycket bra vin som vi skulle kunna erbjuda, avslutar Shalom Blayer.
© Detta material är skyddat av lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering får endast ske med skriftligt tillstånd från redaktionen och med angivande av författare och källan. |