Arkiv
Förenade Israelinsamlingen Keren Hayesod
Reportage
Data-Forskning-Medicin
Ekonomi
Kultur
I bokhyllan
I skivstället
Sport
Krönikor
Ståndpunkten
Israeliana
Myter och fakta
Judiska symboler
Organisationer
Länktips
Övriga rubriker

Förstasidan
Senaste numret

Menorah
Läsvärt ur kvartalstidskriften Menorah från och om Israel

Reportage



i Sverige

1999 erkändes jiddisch som ett av fem nationella minoritetsspråk i Sverige. Jiddisch har använts kontinuerligt i Sverige från cirka 1870-talet och talas än idag av cirka 5 000 personer. De som aktivt använder språket idag är främst äldre personer som kom till Sverige efter Andra Världskriget och på 1950- och 60-talen. Trots det lilla antalet personer som behärskar språket finns det positiva faktorer som talar för språkets överlevnad; det finns en stor mängd litteratur, språket har stor internationell spridning och erkännandet av jiddisch som minoritetsspråk har gett ett ökat stöd för judisk kultur. Judiska Biblioteket i Stockholm äger en unik samling böcker på jiddisch.

1Det finns en livlig musikalisk tradition inom den judiska gruppen med speciell musik för alla tänkbara situationer. Klezmermusiken är jiddisch i toner, och precis som språket är den rik, mångfaldig och öppen. Svenska Klezmerföreningen träffas en gång i månaden och har som syfte att lära känna, och lära ut, denna musik och dansform. Under november månad avhölls klezmermarathon i Stockholm där bland andra Sabbath Hela Veckan, Jiddischkören, Kandels Kapell, Karlsons Klezmer, Freudenthal Yiddish BigBand, Vilda Nätter, Azoi! med flera deltog.

Stockholm har en egen jiddischkör, Judiska Centrets Jiddischkör, under ledning av Mirjam Oldenburg, där man inte behöver förkunskaper i sång eller jiddisch för att delta.

För den som vill musicera hemma kan man skaffa sig "Sånger på jiddisch" där de mest älskade jiddischsångerna finns med noter och gitarrackord samt svensk översättning.

Sällskapet för Jiddischkultur grundades början av 1950-talet och arbetar med jiddischkultur ur språkliga och allmänkulturella aspekter. Föreningens syfte är att bevara kulturskatten och hindra språket från att dö ut. Erkännandet 1999 har givit föreningen en renässans och sedan tre år tillbaka arrangeras ett tredagars seminarium i internatform där deltagare bland annat studerar jiddischspråket, lyssnar på föreläsningar och arbetar i workshops. En läsecirkel med tolv personer träffas var tredje vecka för att studera korta berättelser på jiddisch. Under 2004 hoppas sällskapet få igång jiddischkurser för nybörjare. I första hand kommer de att vända sig till gymnasieungdomar. Sällskapets medlemmar träffas varannan månad för att titta på film, lyssna på musik och prata jiddisch. De har 220 medlemmar från hela Sverige (flest i Stockholm) varav cirka 80 stycken tillhör den andra generationen.

Jiddischteatergruppen Glatt Koscher från Malmö spelar amatörteater på jiddischsvenska för road publik.

Under sommaren/hösten 2003 erbjöd Uppsala Universitet en fempoängskurs i jiddisch språk och kultur. I skrivande stund är det inte klart om kursen kommer att erbjudas under 2004.

Den som är intresserad av att lära sig grunderna i jiddisch (med svenska översättningar) kan skaffa sig studiebok Jiddisch 2000 - lärobok för alla från Megilla-förlaget. Boken används av Lennart Kerbel som sedan många år tillbaka driver cirklar för nybörjare och fortsättningskurs i jiddisch i TBV: s regi i Stockholm.

Detta är ett axplock av det som finns med anknytning till jiddisch i Sverige.

Margarete Nudel



Textlänkar
Till nästa artikel (i detta nummer)
Till föregående artikel (i detta nummer)
Till framsidan
Till arkivet



© Detta material är skyddat av lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering får endast ske med skriftligt tillstånd från redaktionen och med angivande av författare och källan.