Textlänkar finns längst nere på denna sida

Läsvärt ur kvartaltidskriften Menorah från och om Israel

Reportage

Kors och tvärs i Israel

Av Norma Wiel-Berggren

Hur kan israeler, som försöker leva sitt liv som vanligt, mitt i de så gott som dagliga, våldsamma händelserna härda ut? Svar på denna och många andra frågor ville vi - ett 10-tal trogna israelvänner och samfundsledamöter från skilda håll i Sverige - försöka utröna med en snabb israelresa i solidaritetens tecken i november 2001. November 2001.

Tack vare Lars-Åke Hallin och riksstyrelsens vice ordf. Lotta Jansson, med introduktioner från Israels ambassad och andra kontakter, kunde vi genomföra en otroligt givande vecka.

Svar på våra frågor, direkta och indirekta, fick vi när vi väl var där. Vi såg, hörde och kände med egna ögon, öron och bedrövade hjärtan.

- Turister lyste med sin frånvaro, flygplan och hotell var halvtomma, restauranger hade fått stänga av brist på gäster.

- Det är tragiskt att gränskibbutzer åter nödgas låta barnen sova i skyddsrummen under jord på nätterna!

- Det är både glädjande och sorgligt att se hur väl de flesta "vardagsmänniskor" anpassat sig till den hotfulla verkligheten och fortsatt med sitt dagliga värv. Man iakttar nödvändig försiktighet, utmanar inte ödet, undviker osäkra platser och planerar noga vägvalet när man ger sig ut. De starka orkar med det livet, men hur går det för de svaga och ängsliga?

Jerusalem
Hos Israels UD fick vi möta ansvariga för press och information, politisk forskning samt kommunikation, som alla berättade om sina åtaganden och synpunkter. Den europeiska divisionen gav värdefulla inblickar i dagsläget gällande Israels relationer till Europa.

Ifråga om det mest brännande - palestiniernas aktioner - fick vi en detaljerad genomgång av Osloöverenskommelsens principbeslut för olika zoner - var Israel inte skall ingripa och var Israel däremot har rätt att gå in och kontrollera vid akut behov.

"Om vi får vetskap om att någon terrorakt planeras, har vi juridisk rätt att arrestera och eventuellt skjuta! Men vi får inte gå in på Tempelplatsen i Jerusalem utan deras tillstånd. Exempelvis behöver Gilos invånare skydd mot attacker från Beit Jalla. Vi filmar incidenter och visar dem på TV", konstaterade UD:s talesman llan Sztulman.

Gilo ligger sedan 1967 innanför Jerusalems stadsgräns och byggdes upp som en modern förort till Jerusalem under 80-talet. Det låg på jordanskt-ockuperat område före 1967. På andra sidan om en djup ravin ligger Beit Jalla, en huvudsakligen kristen stad under palestinskt styre. Därifrån skjuter irreguljära palestinska grupper mot Gilo. Vår chaufför körde oss rakt igenom Gilo i rasande fart, förmodligen av rädsla för att attackerna skulle börja på nytt.

Gruppen välkomnas av Tord Fornberg
Direktor Fornberg välkomnade gruppen till Teologiska Institutet. Från vänster Lars-Åke Hallin, Ulrik Hammar, Tord Fornberg, Diana Westman, Lotta Jansson delvis skymd, Suzanne Andersson, Bengt-Ove Andersson bakom Sara Breij, Alf Norbäck och Håkan Lindblom.
Foto: N.W-B.

På Svenska Teologiska Institutet berättade direktor Tord Fornberg om husets historia och den aktuella verksamheten.

"Vårt senaste uppdrag är att titta på relationerna mellan kristna och judar, och i institutet konfronteras israeler och palestinier med italienska, rumänska och ryska kyrkor plus ett helt batteri av orientaliska kyrkor i gamla staden. Vi har kurser i landskunskap och gör exkursioner till både religiöst och politiskt betydande mål, och till våren blir det studieförbundskurser."

Institutets husfru är svenskan Margalit lsraeli, gift med professorn vid Hebreiska universitetet Raphael lsraeli, som vi mötte och lyssnade till vid riksårsmötet i Västerås i våras.

Professor Israeli välkomnade oss till ett rykande aktuellt föredrag om det politiska läget på sin institution på Harry S Trumans forskningsinstitut vid Hebreiska universitetet. Då tiden var knapp kom han senare till hotellet för att fortsätta diskussionen.

I Sherman House, universitetets första byggnad, förvarar man Sigmund Freuds originalmanus till invigningstalet den 1 april 1925. Förutom mer än 23 000 israeliska heltidsstudenter och 14 000 på deltid tar universitetet emot 1 500 ungdomar från hela världen på sina fyra institutionsområden, alla med olika inriktning. I fjol kom 3 500 utländska studenter på sommarkurser. Synagogan med ett enormt utsiktsfönster mot hela Jerusalem är arkitektoniskt intressant med bänkarna placerade i formen av en Menorah och ett osedvanligt lågt altare.

Frivillig tandvård för fattiga barn
Den bästa preventiva barnkliniken i Mellanöstern kallar Trudi Birger sitt skötebarn som vi besökte. Där får små barn och deras mödrar praktiskt lära sig hur man ska sköta tänder och munhygien, och hur mycket rätt kost betyder för att rädda tänderna från hål.

Trudi lyckades för 21 år sen skapa en tandklinik för fattiga barn, den enda kostnadsfria institutionen i sitt slag i Israel. Dit reser tandläkare från bl.a. Sverige och Danmark för att gratis laga tänderna på behövande småttingar, judiska, arabiska, ryska och etiopiska.

Och numera har alltså tandkliniken kompletterats med en förebyggande avdelning, som är minst lika viktig för barnens hälsa.

Trudi Birgers egen historia har vi berättat om i Menorah. I sin första bok "En hårsmån från elden" skildrade hon sina minnen från förintelselägren. Nu skriver hon en fortsättning, som säkert också kommer att översättas till många språk och locka ännu fler än de hittills 2000 frivilliga gästtandläkarna till att göra en insats i Jerusalem.

Teol. dr. Göran Larsson åter i Jerusalem
Ett glädjande möte fick vår grupp i Ami-centrets trivsamma oas i Jerusalem, där en strålade glad Göran Larsson äntligen kommit hem efter sin tjänst i San Diego och t.o.m. lyckats få en egen lägenhet i närheten av Ami-centret. Där arbetar han nu tillsammans med grundaren Shlomo Hitzak, som ägnat sitt liv åt att bygga broar mellan judar och kristna. l Sverige är ju Göran som bekant en mycket populär och ivrigt efterfrågad föredragshållare.

Till Tel Aviv
På vägen till Tel Aviv genomkorsade vi det stora området Rabin Park från vars bergiga höjder vi klart insåg hur hjälplöst utsatta för anfall från högt belägna arabbyar Israels tappra pionjärer varit, då de ansvarat för de livsviktiga transporterna till det isolerade fåtal som höll stånd i Hebreiska universitetet under den självständiga staten Israels tidigaste år.

Vi hann med ett besök hos Neve Shalom, också kallad fredsbyn, där judiska och palestinska barn lär varandras språk och prövar på hur det är att leva tillsammans i samband med skolundervisningen under kortare eller längre perioder.

Sveriges ambassadör tog emot
Högt upp i Asienhuset i Tel Aviv välkomnade oss Sveriges ambassadör Anders Lidén till dukat kaffebord, där vi lyssnade till hans syn på dagsläget och själva ställde frågor.

"Båda parterna är ganska missnöjda och vill komma ur situationen, och under Baraks förhandlingar såg det ett tag så lovande ut att vi optimistiskt nog nästan funderade på att flytta vår ambassad till Jerusalem. Man tycker att palestinierna borde ha tagit vara på Baraks långtgående erbjudanden, även om man inte kom överens om allt. Men istället kom våldet, och intifadan skapade djup misstro på båda sidor.

....... Trots utvecklingen tror jag att OM man kommer tillbaka till förhandlingar, skulle man kunna uppnå ett resultat."

Detta yttrade Anders Lidén alltså vid vårt besök den 1 2 november. Sedan dess har alltför mycket skett i det skrämmande maktspelet. Kanske kan det vara en liten tröst att citera vår ambassadörs ord: "Vi har alltid en relation till den israeliska regeringen oberoende av vem som leder den."

Ericsson i Israel
Vid ett långt sammanträffande med Ericssons områdeschef Bo Andersson berättade han om hur affärsmöjligheterna påverkas för utländska företagare i Israel med den rådande situationen.

"Det går att arbeta i Israel trots intifadan. Risken för terrorattacker, bomber och beskjutning färgar inte vår vardag. Farligast här i landet är faktiskt döden i trafiken."

"Israel är ett telefonland, och när det gäller genomsnittliga samtalslängden toppar Israel statistiken. Efter fem år här har Ericsson en växande omsättning och en personal på 200 personer, därav 95% israeler. Vi vill vara ett lokalt bolag, så nästa år ska vi bara vara 3 ickeisraeler, varav jag är en."

Bo Andersson ställer gärna upp med goda råd till affärsmän och övriga israelresenärer.

Galiléen och Golan
Att det faktiskt går att köra runt i Israel även under spända förhållanden bevisade vår erfarna och kunniga svenskfödda guide Eva Yaron, som lotsade oss hela vägen upp till Golan och tillbaka igen. Det blev en innehållsrik lång dags färd mot natt. Då vi slingrade oss fram uppåt Tiberias och såg hela utsikten över Genesarets sjö, konstaterade vi förfärat att vattenståndet sjunkit otroligt långt under det normala. Men på plussidan noterade vi att en kibbutz i trakten gått in för strutsavel. När sedan bussen klättrade upp för den hisnande branta serpentinvägen till Hamat Gader, där Israel, Syrien och Jordanien strålar ut åt varsitt håll, kunde vi se Yarmukflodens vattenspegel på andra sidan gränsen utom räckhåll för Israel. Vi fortsatte uppåt förbi flera f.d. syriska minfält, som det varit för kostsamt att röja.

Området, som Israel annekterat på Golan, är 35,5 mil brett, 8 mil långt och bebos av 19 000 invånare. På högplatån får man rika skördar av äpplen, friska i aromen tack vare det lagom kyliga klimatet. Stora kreatursbesättningar, vars bete inte är magert trots höjdnivån, resulterar i en förnämlig mjölk- och köttproduktion. Biffarna från Golan anses vara de möraste och finaste i hela Israel. Golanvinerna anses vara Israels bästa. För turister finns också en semesterby med trevliga timmerhus, en och annan anspråkslös krog och en utsiktspunkt med det hoppfulla namnet Peace Vista (fredsutsikten).

Vid gränsen mellan Israel och Syrien ligger en rad slocknade vulkaner. l vulkanen Bental har syriska vaktposter använt gångarna under jord som natthärbärge. Utanför kantas vägen av de mest märkliga skulpturer, de flesta utförda i metallskrot av okända konstnärer. Ett enkelt café i närheten har i folkmun fått namnet Kofi Annan, en ordlek som dock gör sig bäst på engelska. Via Golanhöjdernas lilla huvudort Kazrin körde vi sedan tillbaka till låglandet.

Så långt de mest väsentliga programpunkterna - allt kan inte rymmas här. Med så mycket värt att lägga på minnet och ta vara på i vårt fortsatta vänskapsarbete gick vår solidaritetsvecka bara alltför snabbt, och vi återvände till Sverige fast beslutna att fara dit igen så snart tillfälle ges.

Norma Wiel-Berggren



Textlänkar
Till framsidan
Till arkivet



© Detta material är skyddat av lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering får endast ske med skriftligt tillstånd från redaktionen och med angivande av författare och källan.