Av Janet Mendelsohn Moshe

Vår korrespondent i Jerusalem, Janet Mendelsohn Moshe, har exklusivt för Menorah intervjuat en spännande kvinna som står mitt i den israeliska politiken.

"Det våld som har präglat våra liv sedan Intifadans början har till stor del överskuggat de verkliga sociala och samhälliga problem som kännetecknar vårt dagliga liv", förklarar Colette Avital, Knessetmedlem tillhörande Labour-Meimad partiet, 62 år gammal och ogift. Som diplomat med lång erfarenhet, och på senare tid som politiker, känner Avital tydligt av såväl spänningarna och skillnaderna i det israeliska samhället och klyftorna mellan landets olika sektorer.

I dagens trängda läge måste regeringen ta itu såväl med svåra beslut rörande säkerheten som med ökande sociala problem. Fastän Avital ingår i dagens samlingsregering, är hon införstådd med de svårigheter den har när det gäller att få igenom ny och nyskapande lagstiftning. Å andra sidan är det precis detta - den säkerhet som skapas av enighet - som folket behöver.

Den dag vi träffade Avital på hennes arbetsrum i Knesset var säkerhetsfrågorna brännande heta. Två dagar tidigare hade två unga soldater blivit mördade och flertalet personer allvarligt skadade i den sömniga småstaden Binyamina, när en självmordsbombare sprängde sig själv i luften vid en busshållplats. Avital kom inspringande från ett möte med utrikesdepartementet och försvarskommittén där den rapport som just då presenterats varit synnerligen skrämmande. Sedan i september, då det pågående upproret började, har 136 israeler mördats och 1338 skadats.

Israel vill förhandla
- våldet leder ingenstans
"Israel vill väldigt gärna återvända till förhandlingsbordet" förklarar hon". "En våldscykel leder inte till någonting. Israel var berett att avsluta ockupationen och ge upp en stor del av sitt territorium samt acceptera en palestinsk stat" tillägger hon, men utan ett slut på våldsamheterna och en återgång till en politisk dialog ser hon inte att några framsteg kan göras.

"Palestinierna kommer att få betala ett högt pris för detta våld, och de kommer att uppnå det motsatta till vad de önskar sig" tillägger hon. Avital var en av de tre parlamentsledamöter som i maj träffade Arafat i Ramallah, och hon anser att han kan kontrollera våldsspiralen om han bara vill. "Det kostar på, men jag tror att han kan få slut på den här situationen". Hon anser att krisen var onödig, men att också den kommer att ta slut. "Det kommer att krävas mer tid, men vi kommer att röra oss i en riktning mot en överenskommelse". Avital menar att i det långa loppet så måste allting ses i ett tidsperspektiv." Israel har genomlidit svårare situationer i det förflutna, och om vi ser det som händer nu i rätt perspektiv, så ser vi att arabvärlden ännu inte har givit upp och klippt av relationerna med Israel. Jordanien och Egypten inser fortfarande vikten av att upprätthålla diplomatiska relationer med oss".

Kvinnans status har förbättrats
Under de år som gått, har Avital också sett hur kvinnans status i Israel ändrats. I dag är 16 av Knessets 120 medlemmar kvinnor, och oavsett deras politiska tillhörighet arbetar de tillsammans för gemensamma mål. Kanske verkar antalet lågt, men detta är hittills den högsta kvinnliga representationen i Israels historia.

Avitals karriär inom utrikesdepartementet har varit kantad med fallgropar, och hon fick ofta höra att hon måste ha tålamod och att hennes tid skulle komma. Som ung student, då hon läste statsvetenskap och engelsk litteratur, fick hon arbete på utrikesministeriet, men medan hennes manliga kollegor fick arbeten inom de ämnesområden för vilka de hade utbildat sig, hamnade hon på skrivcentralen.

1973, under Yom Kippur kriget, blev hon utnämnd till press- och kulturattaché i Belgien, och då fortfarande fanns det män som sa till henne att tiden inte var mogen för en kvinna att inneha en sådan position. Detta trots att Israels premiärminister hette Golda Meir.

Från diplomat till politiker
Under de år som gått sedan dess har Colette Avital blivit mycket framgångsrik. Hon har tjänstgjort inom Israels utrikesdepartement under flera år och innehaft poster i Montreal, Bryssel, Paris, Boston och Lissabon. 1982 tilldelades hon tjänsten som Israels generalkonsul i New York, den högsta position utrikesdepartementet tilldelat en kvinna. Men efter att nått det pinnhålet i sin karriär, mognade Avitals intressen och hennes politiska åsikter blev skarpare. Efter Oslo-överenskommelsen fann hon det svårt att representera Netanyahus högerregering, eftersom hennes egna politiska åsikter gick åt vänster. Efter att ha vunnit en plats på Labours riksdagslista, har hon övergått till att helt ägna sig åt politik. Hon har nu under ett och ett halvt år suttit som medlem av Knesset.

Avital tar sitt arbete på stort allvar, och i dag njuter hon av att uttrycka sina politiska åsikter, vilka inte nödvändigtvis sammanfaller med det regerande partiets. Hon har aldrig varit gift, men tycker att den flexibilitet som singellivet erbjuder har gjort hennes liv väldigt spännande. "Nej, jag har inga barn men jag omger mig med kärleksfulla vänner och familjemedlemmar." Avital känner också ett stort ansvar för de 400 000 immigranter från hennes eget födelseland Rumänien, som nu lever i Israel. "Många av dessa immigranter är på väg att bli gamla, och känner att de försummades politiskt under sina tidiga år i det här landet. När de ser hur immigranterna från f d Sovjet har organiserat sig i så många olika politiska fraktioner, känner de särskilt tydligt hur de själva saknade uttrycksmöjligheter. Colette Avital, 62, föddes i Rumänien, och immigrerade till Israel som tioåring.

Viktigt med religiös måttfullhet
Avital tycker även att det är viktigt med religiös måttfullhet och är styrelseledamot i Schechter Institute of Jewish Studies som är anslutet till den konservativa rörelsen (i Israel kallad Masorti). Det var efter att ha återvänt till Israel efter tjänstgöringen som generalkonsul i New York som hon valdes in i styrelsen för Schechter Institute. "Jag uppskattar den konservativa rörelsen och dess sökande efter ett gemensamt språk som binder samman judarnas rika kulturella förflutna med moderna sionistiska ideal."

Avital är glad om hon kan bidra till att stödja den konservativa rörelsen som i Israel fyller ett behov genom att "den ställer sig i tomrummet mellan religiös ortodoxi och tvång å ena sidan och sekulärt avståndstagande av våra värden å den andra" säger hon. Hon stöder också Center for Women and Jewish Law som stödjer kvinnor att kämpa mot orättvisor i de religösa domstolarna. "I det långa loppet behöver vi som människor kultivera och fördjupa våra judiska liv, och hitta vägar att förverkliga våra judiska ideal i en demokratisk stat".

Som stark kvinna, som inte letar efter genvägar, varken som diplomat eller nu som politiker, kan man lita på att Avital kommer att ge sig i kast med såväl Israels trängande sociala problem som de svåra säkerhetsfrågorna.

Översättning: Åsa Welinder


Colette Avital, frispråkig Labour-politiker, 62, född i Rumänien. Foto: Janet Mendelsohn Moshe

Textlänkar

Till framsidan

Till arkivet