Textlänkar finns längst nere på denna sida

Läsvärt ur kvartaltidskriften Menorah från och om Israel

Israel vid 50

1-98 sid.4

Israel och dess kibbutser

För många är ordet kibbuts synonymt med Israel. Begrepp som pionjäranda, idealism, sann kommunism, storfamilj, kollektivt jordbruk, blomstrande öken, gemensam barnuppfostran, äldrevård förknippas alla med kibbutsidén. Denna idé om ett kollektivt samhälle utan privata vinstintressen började utvecklas redan år 1909 när kibbuts Degania grundades. Den bygger helt på frivillighet, i motsats till Sovjetunionens och Kinas tvångskollektivisering av sina jordbruk.

De följande decennierna grundades närmare 300 kibbutser, huvudsakligen av pionjärer som kom från de sionistiska ungdomsförbunden i diasporan. Under samma tid byggdes ett nästan lika stort antal privata jordbruksbyar, s.k. moshaver, med enskilt ägande som grund, men med viss samdrift av jordbruket och annan företagsamhet. Det mesta av startkapitalet till både kibbutser och moshaver kom via Jewish Agencys Settlement Department från Keren Hayesod - United Israel Appeal, vilket markerats på de vägskyltar, som visar in till respektive område. Marken (ofta ödemark och träsk) köptes på sin tid av Keren Kajemet som sedan arrenderade ut den till kibbutsen eller moshaven. Äganderätten övertogs senare av staten genom Israel Land Authority. Efter den 50-åriga arrendeperiodens slut erhöll många kibbutser äganderätt till marken.

Målet var från början att odla upp landet med egna händer och att etablera strategiska bosättningar i dittills obefolkade områden. Torrläggning av sumpmarker i norr och bevattning av ökenområden i Negev tillhörde huvuduppgifterna. Livsmedelsproduktionen ökade kraftigt och på sextiotalet kunde man börja exportera livsmedel, apelsiner och annan frukt i ökande omfattning samt grönsaker och blommor. En omfattande fiskodling kom igång. Förutom ett alltmer rationaliserat jordbruk som krävde färre händer byggde både kibbutserna och många moshaver upp annan verksamhet i bästa "Gnosjöanda". Beroende på geografiskt läge och egna förutsättningar grundades hotell och turistanläggningar, kursgårdar och museer, vägrestauranger med bensinstation, förädlingsanläggningar för egna råvaror som exempelvis ett mejeri och flera charkuterifabriker, tillverkningsföretag av många slag, transportföretag och nu också ett stort shoppingcenter.

Kibbutser nära storstäderna kunde bli rika genom försäljning av mark för bostadsbyggande. Socialt har kibbutserna anpassat sin filosofi i takt med tiden. Barnen sover numera oftast hemma hos föräldrarna istället för i särskilda barnhus. Familjerna kan äta hemma och måste inte gå till den gemensamma matsalen. De välmående kibbutserna betalar semesterresor till utlandet för sina medlemmar och gör sociala insatser även i det stora samhället utanför.

Även om endast några få procent av Israels invånare tillhör någon kibbuts, producerar dessa en stor och viktig del av Israels lantbruks- och industriexport. Med tanke på detta och den roll kibbutserna har spelat för landet Israels uppbyggnad och försvar tillägnas de i detta jubileumsnummer tre reportage - två med svensk och ett med rysk anknytning.

FTC



Textlänkar
Till framsidan
Till arkivet



© Detta material är skyddat av lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering förbjuden.