Under alla år har vi skrivit om de nyinvandrade akademikerna och vetenskapsmännen men lämnat inflödet av toppidrottsmän och -kvinnor åt sidan.
Nu sätter vi strålkastarljuset på de unga män och kvinnor som hoppas kunna sätta Israel på den internationella idrottskartan.

I augusti l998 avgjordes världsmästerskapen i brottning för juniorer i Kairo. Föreställ er scenen när unge Henry Papiashvilli från Israel inför 23 000 egyptier behängs med guldmedaljen, Hatikva spelas och Israels flagga går i topp. För första gången har en israel vunnit en större idrottstävling i ett arabland.

Foto: Vladimir Godnik
Henry Papiashvilli och hans svåger Gotcha Tzitziashvilli kommer från Georgien där just brottning är något av en nationalsport och i sitt nya hemland fortsätter de idrottskarriärerna. Gotcha tog en femteplats i sin viktklass i Atlanta-OS. Nu tränar han Henry som är det stora framtidshoppet med sikte på OS i Australien. De lämnade inbördeskriget i Georgien, men säger Henry:

"Det främsta skälet att vi utvandrade var att vi är stolta judar och vill leva i vårt eget land. Min största dröm har alltid varit att få representera Israel."

Vi har lärt oss att de senaste årens invandring gett Israel mängder av skolade akademiker, läkare, vetenskapsmän av skilda slag och att så gott som varje litet samhälle håller sig med en orkester bemannad av ryska judar.
Brottarna Henry och Gotcha från Georgien är ett tillskott av annat slag och de är
inte ensamma. Israeliska armén har ett omfattande program för de idrottsliga talangerna som under tjänstgöringen också får träna för de fredliga bragder som utkämpas på sportens arenor. Och här finns det gott om nyinvandrade ungdomar från f.d. Sovjetunionen och Afrika.

Kanotisten Michael Kolganov kom till Israel l995 från Tasjkent och tre år senare tog han hem en silver- och en guldmedalj till Israel i kanot-VM i Budapest.

"Jag har vänner som bosatte sig i USA och Tyskland, men som jude vet jag att det är här jag skall vara. Jag är hemma här."
Foto: Vladimir Godnik

Detta sagt på flytande hebreiska. Världsstjärnan Kolganov "gör lumpen" just nu, men har ändå möjlighet att träna sex timmar varje dag.

På de israeliska fotbollsarenorna agerar invandrarna från Etiopien. Shaya Geneva gjorde den långa vandringen från Tigreprovinsen i sitt gamla hemland och nådde Israel med Jewish Agencys luftbro. Nu spelar han sin fjärde säsong i Hapoel Askelon.

(Foto: Douglas Guthrie)

Ziv Kaveda

också han från Etiopien, är en tjugoåring som drar ner applåder när hans lag Hapoel Tel Aviv spelar på hemmaplan. Han har representerat Israel i
ungdomsturneringar och siktar naturligtvis på landslaget. I Ironi Ashdod, hemmahörande i högsta divisionen, spelar 17 årige Baruch Dego, också han från Etiopien. Redan klassad som en stor talang med proffsdrömmar:
"Jag skulle gärna spela i Europa, men först och främst är jag israel och det är här jag hör hemma. Min högsta dröm är att en dag få spela med det israeliska landslaget i en VM-final."

17-åringar har väl rätt att drömma!

Simmerskan Anna Gostomelsky

är bara 16 år och i full färd med att förverkliga sina drömmar. Anna kommer från Kiev i Ukraina och har redan vunnit stora internationella framgångar och lagt beslag på flera nationella rekord. Hennes mål är att bli den första simmerskan från Israel som deltar i OS.                                  (Foto: Vladimir Godnik)

Fäktning är ingen stor sport i Israel. Kanske har israeliska ungdomar nog av andra vapen som måste brukas. När fäktaren från Ukraina, Alexander Cheremsky,

(Foto: Douglas Guthrie)

kom till Israel och Tel Aviv blev han mycket besviken. Han kunde inte få kontakt med några utövare av denna exklusiva sport. Om inte fäktare i toppskiktet var efterfrågade i Israel var det lika gott att vända om. Åter till Ukraina och hemstaden Kiev. Men riktigt nöjd med det beslutet var han inte. Ny kontakt med Jewish Agency som hjälpt så många till Israel. Det visade sig att Alexander knackat på fel dörrar när han letade efter fäktande israeler. Rätt plats för fäktare är Ashkelon och där finns nu Alexander Cheremsky efter att ha gjort sin andra alija. Han övar sin vapenlek med sikte på nästa OS.

Om inte svärden dessförinnan har förvandlats till plogbillar.
Simon Griver
Ur Jewish Agencys tidning Babayit, februari 1999.

Översättning och bearbetning: Ingvar Lundin

Textlänkar

Till nästa artikel (i detta nummer)

Till föregående artikel (i detta nummer)

Till framsidan

Till arkivet