Textlänkar finns längst nere på denna sida

Läsvärt ur kvartaltidskriften Menorah från och om Israel

REPORTAGE

Open House - historien om ett hus i Ramle

Av Richard Jändel

En höstdag 1967 knackade det på dörren hos Dahlia Ashkenazi i den israeliska staden Ramle. När den åttaåriga flickan öppnade dörren stod tre arabiska män utanför. Mötet kom att inleda ett unikt projekt som påverkar relationerna mellan judar och araber.

1948-49 utkämpades det krig mellan judar och araber som etablerade staten Israel. Följden av kriget blev att araber fördrevs eller flydde från de av israelerna erövrade områdena. Liknande öde drabbade de judar som befann sig inom de områden som behärskades av araber.
Från staden Ramle, mindre än 30 minuters bilväg från Tel Aviv, flydde 19 000 av stadens 20 000 arabiska invånare. I deras ställe kom tusentals bulgariska judar från ett efter andra världskriget härjat Europa. Dalia Ashkenazi och hennes familj tillhörde denna grupp och tilldelades ett hus med citronträd på Klausnergatan i Ramle.
Efter det att Västbanken erövrats av Israel i junikriget 1967 fick palestinierna på Västbanken och i Gaza för första gången möjlighet att besöka Israel och därmed sina gamla hem. Männen som besökte familjen Ashkenazi bodde i Ramallah på Västbanken och var söner till Achmed Al-Khayri, vilken en gång byggt huset på Klausnergatan. De unga männen som hade knackat på dörren släpptes in. Detta blev början till en vänskap mellan de båda familjerna vilken skulle leda till något unikt i relationerna mellan judar och araber.

DET ÖPPNA HUSET
När Dalia blev vuxen flyttade hon till Jerusalem. Då hennes föräldrar dog 1984 föreslog hon att huset på Klausnergatan skulle säljas och pengarna tillfalla familjen Al-Khayri. Dalia menade att huset också tillhörde den palestinska familjen och att dessa nu kunde få glädje av de pengar som en försäljning av huset kunde ge. Familjen Al-Khayri däremot ville inte att huset såldes eller hyrdes ut. Efter långa diskussioner kom man fram till hur huset skulle användas. Huset på Klausnergatan skulle användas som en mötesplats för judar och araber som ett center för att skapa en grund för samexistens mellan de båda folken.
För att kunna utveckla det som kom att kallas "Open House", Det öppna huset, behövdes pengar och en organisation. Dalias man, Yehezkel, engagerade sig i projektet och 1989 inleddes samarbetet med Michail Fanous, ledamot av kommunstyrelsen i Ramle och en betydelsefull person bland stadens arabiska befolkning. Samarbetet mellan de båda männen föll väl ut.
Själv har jag en bakgrund som aktiv i olika ungdoms- och fredsorganisationer och arbetar för att förbättra situationen för Israels arabiska medborgare, förklarar Michail Fanous när vi träffas en höstdag i Ramle. Yehezkel har ett förflutet i den sionistiska organisationen för fred "Oz V Shalom" där han arbetade som sekreterare. Vi hade alltså en gemensam grund att stå på när det gällde vad vi ville åstadkomma, säger Fanous, som blev ansvarig för själva verksamheten i Open House. Yehezkel sköter den ekonomiska delen som bland annat består i att resa runt och berätta om verksamheten samt att försöka få enskilda individer och organisationer att skänka pengar.
När pengarna väl började flyta in var det första man gjorde att renovera huset och inreda ett daghem för kristna och muslimska barn. Daghemmet öppnades 1992 och var det första i sitt slag i Ramle.
Tanken är att vi vill stärka barnens arabiska identitet. Om du inte respekterar din egen bakgrund kan du ju inte respektera andra. Och hela grunden för en samexistens mellan judar och araber bygger på ömsesidig respekt, förklarar Michail Fanous.
Sedan daghemmet öppnats, inleddes arbetet med att skapa kontakter mellan judar och araber. Ledarna för Open House ansåg att kontakter och vänskap byggs tidigt i en människas liv och började därför med olika former av utbyte mellan ungdomar och barn. Varje sommar anordnas ett fredsläger där judiska och arabiska barn umgås under tre veckor. Ofta gör de utflykter i naturen och barnen får prova på allt från skogsutflykter till forsränning. De är tillsammans 24 timmar om dygnet och tvingas hjälpa varandra och genom att dela både strapatser och glädje skapas ett band mellan ungdomarna.
I början var det svårt att få några judiska barn att delta i verksamheten. Intresset fanns hos ungdomarna men föräldrarna litade inte på oss. Så vi besökte de rysk-judiska immigranterna och där fick vi gehör för våra idéer, berättar Michail Fanous.
Förutom ungdomslägren anordnas 6-månaders program för skolorna där arabiska och judiska barn träffas och undervisas tillsammans. För tillfället är cirka 500 barn involverade i verksamheten. Det finns också ett program för vuxna där arabiska och judiska familjer träffas och umgås och med tiden uppstår ofta vänskapsband.

DRÖMMAR OM EN FRAMTID TILLSAMMANS
Efter Osloavtalet 1993 förändrades situationen till det bättre. Ett förtroende började byggas upp mellan judar och araber. I Ramle förbättrades situationen drastiskt när en framstegsvänlig borgmästare valdes. Denne är mycket positiv till verksamheten och har ställt upp både moraliskt och ekonomiskt.
Open House har hittills fått pengar genom privata donationer och genom stöd från bland annat New Yorks judiska federation och Abrahamfonden och genom "Friends of Open-House".
Drömmen som finns hos både Yehezkel Ashkenazi och Michail Fanous är att de ska kunna få ihop tillräckligt med pengar för att bygga ett nytt och större hus och parallellt med detta skapa ett judiskt-arabiskt kulturcenter i Ramle. Till det senare har kommunen skänkt mark men nu krävs 11 miljoner kronor för att genomföra båda projekten.
Fred kostar pengar och vi hoppas kunna få ihop pengarna. Kan vi skapa detta band mellan judar och araber och få en verklig jämlikhet här är vi ett gott stycke på väg. Härifrån kan vi sedan på sikt börja arbeta med och för palestinierna på Västbanken, förklarar Michail Fanous.

Richard Jändel är författare och frilansjournalist, bosatt i Göteborg.

Faktaruta:
Staden Ramle/Ramla ligger i centrala Israel, mindre än en halvtimmes bilfärd sydöst om Tel Aviv, och är den enda staden i Israel som grundats av araber. Samhället uppstod år 716 under omajjadkhalifen Suleiman Ibn Abd el-Malik. Under århundradena som följde har staden drabbats av jordbävningar och härjats av korsriddare. I dag har staden cirka 38 000 invånare och befolkningen består både av judar och araber. Bland araberna är det kristna inflytandet mycket starkt. Förhållandet mellan judar och araber är mycket gott och staden framhålls ofta som ett föredöme i fråga om samexistens mellan de båda grupperna.



Textlänkar
Till nästa artikel (i detta nummer)
Till föregående artikel (i detta nummer)
Till framsidan
Till arkivet



© Detta material är skyddat av lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering förbjuden.