Namnet Masorti betyder "traditionell" på hebreiska och valdes för att ordet "konservativ" har en annan icke-önskad innebörd för israelen i gemen. Vad de ville uttrycka var en judisk rörelse som vill bibehålla traditionerna och som tror på Halacha - judisk lag - men en lag som utvecklas!

RELIGION JA - POLITIK NEJ!
Om man skulle fråga gemene man i Israel om han/hon är religiös, Dati, eller Lo Dati, sekulär, så skulle antagligen mer än 80 procent identifiera sig med Lo Dati, sekulär. Om vi stannar här, får vi en skev bild av läget. Frågar vi vidare dem som säger att de är sekulära, om de är traditionella (Masorti), så skulle man finna att två tredjedelar vore Masorti, vilket dock inte betyder att de alla vore konservativa judar. Vad det betyder istället är att de avskyr politisk religion men har en önskan att upprätthålla judendomens traditioner. Detta är Masortirörelsens målgrupp.

RELIGION KAN VARA RATIONELL
Vår ståndpunkt är att religion kan vara rationell, att judisk lag kan utvecklas och att tvivel är en naturlig ingrediens i ens tro. Att modernitet och tradition kan förenas, lag förbindas med medkänsla och ritual med nyskapande i judisk religionsutövning, det tar längre tid att förklara.
Det är inte lätt att ändra befolkningens förutfattade mening om "allt eller intet" när det gäller religion.

BEAKTAS NU AV REGERINGEN
Genom att utföra hundratals vigslar och konversioner till judendomen har Masortis rabbiner kunnat hänskjuta otaliga religiösa tvister med chefsrabbinatet som är ortodoxt till Högsta domstolen och därmed tvingat även staten att beakta denna lilla rörelse.
Problemet ligger i att Masorti ofta förväxlas med reform-judendomen, som i Israel kallar sig "progressiv". Skulden därtill ligger i dess egen politik, som har gått ut på att kämpa för allas religiösa rättigheter, vid behov i förbund med andra grupper, dock utan att offra sina egna principer. Detta är ett av huvuskälen till att Masortirörelsen inte har lyckats skapa sig en helt egen identitet.

En av dess principer är att inte liera sig med några politiska partier eller grupperingar.
Dess svåraste prövningar står nu för dörren. Kommer den som en liten men högröstad rörelse få den acceptans i samhället och alstra samma glöd hos sina anhängare som på ett avundsvärt sätt skett inom den moderna ortodoxin? Kommer dess unga israelfödda ledare att fortsätta bygga synagogor och skolor för att skapa samfund där familjer förankrade i Masortirörelsen kan leva ett positivt, pulserande och självklart judiskt liv i ett modernt Israel?
Detta är prövostenen för en religiös rörelse. De kommande trettio åren blir avgörande.

*Om författaren: Rabbin Philip Spectre blev rabbin i USA och utvandrade 1967 till Israel med sin hustru Barbara, som har doktorerat i filosofi och är universitetslektor i judiskt tänkande. Philip Spectre tjänstgjorde under femton år som rabbin i Ashkelon och byggde där successivt upp stadens största församling och synagoga.
De följande femton åren ägnade Rabbin Spectre åt Masortirörelsen i Israel som dess ordförande för att förra året utnämnas till rörelsens internationelle president.

Philip Spectre är nu rabbin i Stockholms judiska församling och tjänstgör i Stora synagogan. Han har efterträtt Morton Narrowe. Han och hustrun Barbara ser fram emot att få arbeta för att sprida judisk kunskap och förståelse till alla i och utom församlingen oavsett om de är sekulära eller religiösa, ortodoxa, konservativa eller liberala.
Familjen Spectre har tre barn och två barnbarn, alla sabras (israelfödda) som bor i Israel.

Detta är vår andra artikel om judisk religion i Israel. Den första artikeln handlade om modern ortodoxi och Meimad-partiet med titeln: "Mera judendom och mindre tvång". Den publicerades i Menorah nr.2, 1999, sida 7 och ligger kvar i arkivet på Menorahs hemsida www.menorah-sweden.com

Textlänkar

Till nästa artikel (i detta nummer)

Till föregående artikel (i detta nummer)

Till framsidan

Till arkivet