Till förstasidan

  Arkiv
Förenade Israelinsamlingen Keren Hayesod
Reportage
Data-Forskning-
Medicin
Ekonomi
Kultur
I bokhyllan
I skivstället
Sport
Krönikor
Ståndpunkten
Israeliana
Myter och fakta
Judiska symboler
Organisationer
Länktips
Övriga rubriker

Menorah

Organisationer



Public service och opartiskheten

Den 11 mars mördades Sveriges Radios (SR) Asien-korrespondent Nils Horner på öppen gata i Kabul.

Foto Karl Gabor

Det är en tragedi för hans familj, SR och alla som lyssnat på Nils Horner genom åren. Genom Nils milda stämma har vi fått närporträtt av vanliga koreaner, afghaner, japaner och andra. Utan att styra, med gedigna kunskaper och empati, har han fått människor att öppna sig och berätta om sina hemska erfarenheter. Som lyssnare har man aldrig känt sig manipulerad eller att Nils hade en politisk agenda. Det känns overkligt att han inte kommer att förmedla sina nyheter och sina porträtt längre för oss. Visst har SR många duktiga utlandskorrespondenter, men Nils var bäst. Vila i frid, Nils!

Publicistklubben ägnade den första halvtimmen av sitt program den 17 mars med ett samtal om Nils Horners liv och gärning, mellan en rörd Cilla Benkö, SRs VD och Publicistklubbens ordförande Stina Dabrowski. Därefter följde en debatt om opartiskhet i Public Service - ett krav som ingår i sändningstillståndet - med en panel bestående av Mats Svegfors, Alexandra Pascalidou, Natalia Kazmierska och Ulf Bjereld. Men trots att mötet hade börjat med att hylla Nils Horner, var det inte en enda som nämnde vilken förebild han hade varit just genom sin opartiskhet.

När det gäller rapporter från Israel verkar det som om kravet på opartiskhet får vika. Som nu senast när terrorgruppen Islamiska Jihad i Gaza den 12 mars avfyrade 90 raketer över södra Israel, vilket Israel besvarade med 29 flygräder. SRs korrespondent citerade terrorgruppen Islamiska Jihad som påstod att tre av deras medlemmar utsatts för "riktade mord" den 11 mars från Israels armé, vilket enligt dem var orsaken till attackerna. Israeliska media från vänster till höger var eniga om att det var en cell från Jihad som skjutit raketer mot en israelisk gränspatrull, och att Israels flygvapen hade besvarat elden, varav tre i terrorgruppen dödades. När jag skrev och bad om en rättelse från Ekochefen svarade hon att reportern "har återgett islamiska jihads motiv för raketbeskjutningen och Israels motiv för flygräderna." Därmed nöjde hon sig.

Det är uppseendeväckande att Ekochefen ger en terrorgrupp lika stor trovärdighet som en demokratisk stat, särskilt när media var överens om kronologin i händelseförloppet. Denna rapportering var inget undantagsfall. Den följer ett mönster där Israel konsekvent ses som den skyldiga parten och där attacker mot landet inte rapporteras förrän Israel besvarar elden.

Den 22 mars rapporterade Ekot att "tre palestinier dödades i morse i ett flyktingläger i Jenin på Västbanken, när israelisk militär försökte gripa en aktivist". Ekot "glömde" berätta att "aktivisten", Hamza Abu Aleija, en militant från Hamas, hade öppnat eld med en AK-16 mot IDF när man försökte arrestera honom. Även de två andra palestinierna hade beskjutit IDF och dödades i eldstriden. Som det rapporterades på Ekot kunde lyssnarna tro att det var civila demonstranter som IDF dödade i berått mod. Men partiskheten mot Israel är inte begränsad till rapportering från Mellanöstern. Nyligen påstod SRs New York-korrespondent att för att väljas till borgmästare i New York måste man "avlägga trohetsed till staten Israel"!

Liknande fall av partiskhet mot Israel i Public Service är legio, vilket strider mot sändningstillståndet.

Lisa Abramowicz, Generalsekreterare



Textlänkar
Till nästa artikel (i detta nummer)
Till föregående artikel (i detta nummer)
Till framsidan
Till arkivet



© Citera oss gärna - men ange källan!