Till förstasidan   Arkiv
Förenade Israelinsamlingen Keren Hayesod
Reportage
Data-Forskning-
Medicin
Ekonomi
Kultur
I bokhyllan
I skivstället
Sport
Krönikor
Ståndpunkten
Israeliana
Myter och fakta
Judiska symboler
Organisationer
Länktips
Övriga rubriker

Menorah

Organisationer



De judiska flyktingarna från arabvärlden
- en försummad flyktinghistoria

I den svenska debatten om den arabisk-israeliska konflikten glömmer man en viktig faktor: de judiska flyktingarna från arabvärlden. Trots att de var långt fler än de palestinska har frågan om dem aldrig uppmärksammats i Sverige.

Foto Karl Gabor
Judarna från arabvärlden blev inte flyktingar på grund av att de befann sig i krigszoner eller i korselden mellan stridande parter. De blev flyktingar som en följd av planerade åtgärder från de arabiska regeringarnas sida. Dessa åtgärder var kollektiva bestraffningar mot en liten minoritetsgrupp. Skälet var att delar av samma folk beviljades en stat i ett litet område som ledarna för arabvärlden såg som enbart sitt eget. Inför FN-omröstningen 1947 om en delning av det brittiska mandatet Palestina hade arabiska delegater kommit med hotfulla uttalanden om vad som skulle ske med judarna i fall en judisk stat bildades. En representant för den egyptiska delegationen, Heykal Pasha uttalade sig inför FN:

"Om en judisk stat skulle grundas, kan ingen förhindra oroligheter. FN får inte glömma att den föreslagna lösningen kan riskera en miljon judars liv som lever i de muslimska länderna. En delning av Palestina kan leda till antisemitism i dessa länder som är svårare att få bukt med än den antisemitism som de allierade försökte eliminera i Tyskland. Om FN beslutar att dela Palestina, kan de bli ansvariga för massakrer på ett stort antal judar."

I ett memorandum till FN:s Ekonomiska och sociala råd i januari 1948 bifogade den Judiska Världskongressen ett lagförslag från Arabförbundet. Där beskrevs vilka åtgärder Arabförbundets medlemsländer skulle vidta om en judisk stat bildades. De judiska minoriteterna skulle göras statslösa och deras tillgångar konfiskeras. Misstänkta sionister skulle arresteras. Dessa hot sattes också i verket.

Ofta hävdas att muslimer och judar i arabvärlden levde i harmoni och jämlikhet innan sionismen framträdde och Israel bildades. Men förföljelserna var inga nya fenomen. Judar har levt i Mellanöstern och Nordafrika i hundratals eller tusentals år innan området blev muslimskt på 600-talet vår tid. Judarna, i likhet med kristna minoriteter, levde som andra klassens medborgare, dhimmis, i sina arabiska hemländer. De var från tid till annan tolererade, men deras situation var alltid osäker, beroende av härskarnas eller mobbens godtycke. Skillnaden mellan de judiska och de kristna var att de senare ofta hade skyddsmakter som tog till vara deras intressen, medan judarna saknade ett sådant skydd. Den israeliske araben, Sabri Geries, PLO-medlem och f.d. chef för Israelavdelningen för Institutet för Palestinska Studier i Beirut, skrev den 15 maj 1975 i Beiruttidningen An-Nahar:

Det är inte sant att främmande makter - särskilt Tsar-Ryssland, Nazi-Tyskland, Storbritannien och USA - var de enda bakomliggande faktorerna till de förhållanden som ledde fram till Israels tillkomst. Araberna tog också en del i förloppet; det är sorgligt att säga, men de gjorde det mycket aktivt. När Israel upprättades den 14 maj 1948 hade det en befolkning på ca 660 000 judar. I dag (1975) är antalet 3 miljoner och 1,5 miljoner av dem kom till Israel från åtta arabiska stater - samtliga medlemmar i Arabförbundet, representerande varje slags regim som finns i arabvärlden; monarkistiska, revolutionära, progressiva. Det här är knappast platsen att beskriva hur judar i arabiska länder drevs ut ur sina urgamla hem, hur de skändligen deporterades sedan deras ägodelar konfiskerats eller övertagits till lägsta möjliga pris…

1948 fanns ca 860 000 judar i arabvärlden. I dag finns enbart mindre än 5 000 kvar, främst i Marocko och Tunisien. De har inte blivit kompenserade för de egendomar som konfiskerades från dem. De utgör i dag en majoritet av Israels befolkning. FN:s Flyktingkommissariat har upprepade gånger bekräftat att judarna från arabvärlden är genuina flyktingar. USA:s kongress har beslutat att när förhandlingar upptas mellan parterna om flyktingfrågan ska USA även kräva att denna glömda flyktinggrupp tas upp.

Lisa Abramowicz, Generalsekreterare


De judiska flyktingarna från arabvärlden
- en bortglömd aspekt av den arabisk-israeliska konflikten.

I den svenska debatten och facklitteraturen om den arabisk-israeliska konflikten har en viktig faktor försummats. Det gäller de judiska flyktingarna från arabvärlden som var fler än de palestinska flyktingar som blev ett resultat av det första arabisk-israeliska kriget 1948.

Dessa judar blev inte flyktingar på grund av att de befann sig i korselden mellan stridande parter, utan de blev det som en följd av planerade åtgärder från de arabiska regeringarnas sida. Dessa åtgärder var kollektiva bestraffningar mot en liten minoritetsgrupp. Skälet var att delar av samma folk beviljades en stat i ett litet område som ledarna för arabvärlden såg som sitt eget.

Nu har Svensk Israel-Information kommit ut med en skrift om detta, den enda som utgivits på svenska i ämnet. Skriften har som ambition att belysa hur judarna i arabvärlden, land för land, blev flyktingar efter 1948, och ge en viss historisk bakgrund till hur deras situation såg ut dessförinnan.



Textlänkar
Till nästa artikel (i detta nummer)
Till föregående artikel (i detta nummer)
Till framsidan
Till arkivet



© Citera oss gärna - men ange källan!