Till förstasidan   Arkiv
Förenade Israelinsamlingen Keren Hayesod
Reportage
Data-Forskning-
Medicin
Ekonomi
Kultur
I bokhyllan
I skivstället
Sport
Krönikor
Ståndpunkten
Israeliana
Myter och fakta
Judiska symboler
Organisationer
Länktips
Övriga rubriker

Menorah

Organisationer



Malmös kommunledning
en skam för Sverige

Det finns, av naturliga skäl, många olika uppfattningar om den tragedi som utspelade sig i Gaza. En del hävdar, som grund för sin kritik av Israel, att antalet döda på ena sidan saknar motsvarighet till antalet döda på den andra. Det är en fruktansvärd tanke som bygger på att antalet döda kan legitimeras genom antalet döda på andra sidan.

Sanningen är att varje liv som gick förlorat var ett liv för mycket. Ingenting hade blivit bättre om Hamas hade lyckats med målet att döda så många i södra Israel som ett led i sitt arbete (med stöd av Iran) att eliminera Israels existens. Ibland undrar jag om de som i dag väljer att fördöma Israel på fullt allvar menar att de hade accepterat de palestinska dödstalen om bara fler israeler hade dött? De som jämför antalet förlorade liv på de olika sidorna reducerar livets betydelse.

I samband med kriget i Gaza valde kommunledningen i Malmö att vika sig för hatets krafter, dessutom med en retorik som legitimerade hatet. Den som tror att man bidrar till fred genom att stödja motsättningar och hatets krafter är milt sagt naiv.

Hade Malmö kommun tillåtit att matcherna spelats inför publik om bara fler israeler hade dött? För medan det krig som drabbade Gaza syftade till att slå mot Hamas raketbeskjutning, dess militära installationer, dess militära skyddsrum och mot de tunnlar där smugglingen av delar till raketer med allt mer längre räckvidd sker, syftar Hamas raketbeskjutning enbart till att döda civila. Hade Malmö kommun tillåtit publik om bara inte Hamas medvetet hade placerat raketramper i civila områden, ledningsstaber och militära installationer bland civila, som nu drabbades när kriget drabbade Gaza? Och om Hamas ledande företrädare hade uppmanat sin befolkning att lämna stridsområdena, i stället för att uppmana dem att stanna kvar som mänskliga sköldar, hade Malmö kommun då välkomnat matchen och publiken?

Tyvärr är den avgörande frågan varför våldet och kriget drabbade Gaza. Med iransk finansiering och iranska vapen bedriver Hamas terror för att tillsammans med andra krafter döda så många israeler som möjligt och eliminera staten Israel. Det hatet har inte Malmö kommun tagit ställning mot. I stället har man lierat sig med dem som väljer att hata Israel, av de många olika skäl som finns. Man välkomnar hellre hatets krafter än tennisspelare som kommer från det enda demokratiska landet i Mellanöstern. Aldrig tidigare har Malmö kommun talat om att bojkotta de regimer som av politisk och religiös övertygelse förtrycker och förnedrar kvinnor och män.

I en region där förtrycket av kvinnor tillhör vardagen, där mänskliga fri- och rättigheter är på undantag, där sharialagstiftning vinner terräng och där diktatur är det normala, där väljer Malmö kommun att agera mot den enda demokratin. Malmö kommun tar sannerligen inte strid mot de krafter som föraktar demokratin och kvinnors rättigheter, istället tömmer man läktarna för dem.

En fred mellan Israel och palestinier och en tvåstatslösning är ingen omöjlighet. Fred har kunnat växa fram mellan Israel och Egypten och mellan Israel och Jordanien när hatet har fått ge vika för vettet och försoningen.

Om vi legitimerar hatets krafter kommer vi inte ett steg närmare fred och försoning utan tar bara fler steg på hatets trappa. Malmö kommun har genom sitt agerande valt den senare vägen. De har tagit hem konflikten till Malmö i stället för att bidra till freden i Gaza. Och nu marscherar hatets krafter av alla slag på Malmös gator. Det är illa för fred och försoning och en skam för Malmö. Det finns skäl för oss alla att bryta den tystnad som råder inför detta.

Gunnar Hökmark, Ordförande Samfundet Sverige-Israel



Textlänkar
Till föregående artikel (i detta nummer)
Till framsidan
Till arkivet



© Citera oss gärna - men ange källan!