Till förstasidan   Arkiv
Förenade Israelinsamlingen Keren Hayesod
Reportage
Data-Forskning-
Medicin
Ekonomi
Kultur
I bokhyllan
I skivstället
Sport
Krönikor
Ståndpunkten
Israeliana
Myter och fakta
Judiska symboler
Organisationer
Länktips
Övriga rubriker

Menorah

Organisationer



Ett blodigt krig

Det blodiga kriget mot Hamas är över. Självklart har ingen varit oberörd av allt lidande i Gaza och många funderar på om detta verkligen var nödvändigt? Vems fel var det? Hur kan man gå vidare?

Samtidigt vet vi att en del av den verklighet som vi fått se, är den som Hamas ville att vi skulle se. Hur många av Gazas journalister vågade rapportera om annat än det som Hamas ville att omvärlden skulle se? Inga TV-kanaler eller tidningar har visat förstörda vapendepåer, inga bomber, inga smuggeltunnlar eller avskjutningsramper riktade mot Israel, inga döda vuxna beväpnade män utan nästan bara barn och kvinnor.

Det som chockat mig mest är Hamas totala brist på omsorg om sin egen civilbefolkning. Den är faktiskt mer upprörande än deras beskjutning mot israeliska civila. Hamas placerade ut personminor, anti-tanksvapen och bomber i bostadskvarter i Gaza stad. Barn utnyttjades som kurirer och för information om truppförflyttningar bl.a. Syftet att utnyttja sitt eget folk som mänskliga sköldar är att lägga skulden på Israel då det skördas dödsoffer.

Hamas har styrt Gaza med järnhand sedan den blodiga kuppen i juni 2007 mot Fatah. Hamas sköt från civila byggnader som sjukhus, moskéer och skolor för att driva upp antalet civila dödsoffer. Hur många av de dödade på den palestinska sidan som verkligen var civila kommer att bli svårt att få reda på.

Israel hade inget intresse av att skjuta mot civila men däremot av att oskadliggöra Hamas armé, tunnlar och vapengömmor. Israeliska misstag skedde, vilket inte är märkligt med krigföring i en befolkad stadsmiljö. De utreds och ledningen kommer att ställas till ansvar. Till skillnad mot vad många upprepar är Gaza inte världens mest tätbefolkade område med en befolkningstäthet på ca 4 167 pers/km2. Städer som Tel Aviv med 7 532 pers/km2 har en högre befolkningstäthet.

När den bräckliga vapenvilan gick ut den 19 december vädjade Israel och den palestinske presidenten Abu Mazen till Hamas. De svarade med ett ökat antal raketattacker mot civila mål i södra Israel. Dessa attacker började redan 2001 och tilltog när Israel lämnade Gaza sommaren 2005. Sedan 2005 har mer än 6 000 raketattacker riktats mot Israel. Men varför reagerade Israel så starkt nu?

Ingen stat kan i längden tolerera dagliga raketattacker mot sin civilbefolkning utan att reagera, och till slut med militära medel. Detta har stöd i FN-stadgans artikel 51 om självförsvar.

Under vapenvilan från juni 2008 har Hamas fyllt på sitt vapenförråd med missiler från Iran med betydligt större räckvidd och kraft än hittills. Hamas vapen har nu en räckvidd om ca 50 km som i stället nu hotar en miljon israeler.

Det faktum att relativt få israeler har dött eller skadats beror inte på Hamas humanitet, utan främst på att Israels befolkning tillbringar stora delar av dygnet i skyddsrum.

Den stad som främst har utsatts för attacker, Sderot, har i det närmaste förvandlats till en spökstad. Många barn i Sderot lider av posttraumatisk stress och psykosomatiska besvär.

Hamas kortsiktiga mål med raket- och granatattacker är att döda, lemlästa och terrorisera den israeliska befolkningen. Det långsiktiga målet är att krossa staten Israel och ersätta den med ett islamistiskt kalifat med sharía som lag.

I sitt program uppmanar Hamas också till att döda judar var de än befinner sig. Man kan undra varför detta är så populärt bland den svenska befolkningen som stöder vänstern, som numera även innefattar socialdemokraterna och miljöpartiet?

Det vi önskar oss nu är ömsesidig vapenvila och därefter fortsatta förhandlingar om fred och en tvåstatslösning.

Lisa Abramowicz, Generalsekreterare Svensk-Israelinformation



Textlänkar
Till nästa artikel (i detta nummer)
Till föregående artikel (i detta nummer)
Till framsidan
Till arkivet



© Citera oss gärna - men ange källan!