Till förstasidan   Arkiv
Förenade Israelinsamlingen Keren Hayesod
Reportage
Data-Forskning-
Medicin
Ekonomi
Kultur
I bokhyllan
I skivstället
Sport
Krönikor
Ståndpunkten
Israeliana
Myter och fakta
Judiska symboler
Organisationer
Länktips
Övriga rubriker

Menorah

Organisationer

Får Israel identifiera sig som en judisk stat?

Under sina snart 60 år har Israel många gånger kritiserats för att de identifierar sig som en judisk stat. På något märkligt sätt anses det vara snudd på rasistiskt. Dessutom tvivlar samma personer om staten därmed kan vara demokratisk. I de förhandlingar som nu startat mellan israeler och palestinier har en av de palestinska förhandlarna, Saeb Erekat, redan sagt att han inte kommer att erkänna Israel som en judisk stat, eftersom den är "sekteristisk".

Båda förhållningssätten bygger på felaktig grund. Särskilt om man betänker att Israel befinner sig i Mellanöstern där 22 stater definierar sig officiellt som arabiska, och 21 stater som muslimska (alla utom Libanon). Det vill säga dels arabiska i någon slags kulturell, språklig och etnisk bemärkelse och dels som muslimska i en religiös bemärkelse. I hela världen finns det utöver dessa ytterligare minst 55 stater som definierar sig som muslimska. Att vara minoritet i dessa länder, etniskt eller religiöst, medför nästan alltid diskriminering i någon form.

Men det finns ett tydligt feltänk här; om Israel definierar sig som judiskt måste de övriga medborgarna per definition vara diskriminerade. Ett argument brukar vara att arabiska israeler minsann inte får göra värnplikt i Israel. Fel! De tvingas inte till värnplikt, den är frivillig för dem. Trots det väljer samtliga druser och många beduiner att göra den. Dessutom finns möjligheten till vapenfri samhällstjänst. Tanken är att inte tvinga de israeliska araberna så att de inte ska behöva utöva vapenmakt mot andra arabiska soldater, kanske till och med mot en släkting.

Ett annat argument är den lag som ger all världens judar rätt att komma till Israel och omedelbart bli israeliska medborgare. Andra får inte det. Anledningen är naturligtvis 2 000 år av diskriminerande och mördande antisemitism. Israel är den plats dit förföljda judar kan komma utan att frågor ställs. Så var det inte under 1930-40 talens Europa och vi vet alla resultatet av den politiken.

Personer av annat ursprung än judiskt kan söka medborgarskap i Israel efter sedvanlig naturaliseringsprocess, något tiotusentals palestinier från Västbanken gjorde på 1990-talet.

Att ha en "gräddfil" i invandringsammanhang för personer av viss bakgrund är vanligt, även i det demokratiska Europa. I Sverige tar det två år för en nordisk medborgare att bli svensk medborgare, medan alla andra får vänta fem år. Är Sverige rasistiskt?

Israel är ingen religiös teokrati med judiska förtecken. Religionsfrihet ingår i grundlagen och samtliga religioner i landet har rätt att ha sina egna religiösa domstolar för att avgöra civila tvister. Detta betyder bl.a. att det finns Sharíadomstolar i Israel men inte Sharíalagstiftning. Detta kan man ha sina betänkligheter kring. I dem såväl som i de judiska religiösa domstolarna drar kvinnorna oftast det kortaste strået. Men det är en helt annan fråga.

Lisa Abramowicz, generalsekreterare, Svensk Israel-Information



Textlänkar
Till nästa artikel (i detta nummer)
Till föregående artikel (i detta nummer)
Till framsidan
Till arkivet



© Citera oss gärna - men ange källan!