Menorah

Arkiv

Organisationer

Förhoppningsvis kommer nu en förnyad fredsprocess att avsluta den onödiga och tragiska Intifadan som varat i 4,5 år. Spaltkilometer har behandlat den och Mellanösternkonflikten i media, på nyhetsplats, i debatt- och kulturartiklar och på ledarsidor. Lisa Abramowicz, ordförande i Svensk Israel-Information, kan inte komma på någon annan internationell konflikt som varit så synlig i media och samtidigt varit så skevt beskriven.

Granska medias rapportering av
Intifadan!

Nyhetsrapporteringen av Intifadan har i stora delar av den svenska pressen varit tydligt obalanserad. Intrycket läsarna får förstärks av ordningsföljden i händelseförloppet. Först berättar reportern om det israeliska svaret på en terrorhandling, t.ex. en motattack mot militanta mål (läs terrorceller). Därefter berättas om händelserna som utlöste svaret, då fås ett intryck att det hela är israelernas fel. Psykoanalytikern Michael Enckell beskriver situationen som: "Den lille gossens svar på frågan varför han biter sin bror: "Jag bet honom för att sen så slog han mig". Genom att kasta om tidsföljden i händelsen vänder man också på ordningsföljden i orsakskedjan; följd blir orsak och orsak blir följd".

Det är viktigt att sann och relevant information förmedlas till läsarna.
I första hand verkar svensk media kontrollera sina palestinska källor, som alltid har något att säga, även om saker som hände för fem minuter sedan. I stort sett är allt israelernas fel. OM israeliska källor tillfrågas, citeras de som om de vore mindre trovärdiga, åtminstone om de inte bekräftar den palestinska källan.

Om obalansen ibland gick åt ena hållet och ibland åt den andra, ja, då vore det en annan sak. I snabb nyhetsrapportering ligger det i sakens natur att det kan bli fort och fel snarare än långsamt och rätt. Men obalansen verkar vara systematiskt antiisraelisk. Minns ni rapporteringen om "massakern" i Jenin våren 2002, den som sedan inte visade sig vara en massaker? Kommer ni ihåg den 12-årige palestinske pojken, Muhammad al-Durrah, vars far försökte skydda honom mot kulor under en eldstrid mellan israeler och palestinier? Alla utgick ifrån att Muhammad sköts av israeliska soldater. Senare har tyska, brittiska och franska media visat att pojken sköts av palestinsk korseld, inte israelisk. Hans kropp begravdes innan riktig identitetsgranskning, ballistisk undersökning eller obduktion hann utföras. Hur har uppföljningen och efterspelen till dessa händelser förmedlats, om alls, i svenska media?

Det tycks som om "underdog-perspektivet" är det viktiga, inte korrekt nyhetsrapportering. Är palestinierna "the underdog"? Militärt sett ja, men i övrigt? Frågan tål att diskuteras mot bakgrund av ett kompakt stöd från FN och ett ekonomiskt stöd från Världssamfundet som under 10 år motsvarat vad hela Afrika fått. Att sedan den palestinska myndigheten och deras kumpaner lagt beslag på pengarna för egen del är en annan, sorglig historia.

Jag bryr mig inte om vem journalister sympatiserar med. Det som är viktigt är att sann och relevant information förmedlas till läsarna och att sakfel rättas till. Hur ska läsare och lyssnare kunna bilda sig en uppfattning om krångliga skeenden om en sida behandlas med silkesvantar och en annan med knytnävar, alternativt ignoreras?

Nu, när dammet och röken har lagt sig, vore det angeläget för forskare att studera hur media har behandlat konflikten. Programmet "Vår Grundade Mening" har ett givet uppdrag. Exempel på frågor kan vara; Vems perspektiv har man utgått ifrån? Vem har setts som ansvarig för konflikten och dess fortsättning? Vilka nyheter har varit relevanta och inte relevanta och varför?

Ett läromedel om Israels uppkomst och historia från biblisk tid till våra dagar finns nu på SIIs hemsida www.si-info.org som pdf-dokument att ladda ner gratis.
Syftet är att fylla ett tomrum, mig veterligt har inget enskilt verk getts ut på över 30 år i ämnet. För att förstå judarnas band till Israel måste man känna till något om den historiska bakgrunden.
Läromedlet ska kunna läsas av yngre personer, från grundskolans högre klasser till gymnasiet. Varje kapitel avslutas med frågor och diskussionspunkter. Läromedlet gör inte anspråk på att vara heltäckande, utan avser framför allt att ge rudimentära baskunskaper. Några digra förkunskaper är inte nödvändiga. Jag är stolt över att den ideella föreningen Svensk Israel-Information nu ger ut detta viktiga verk, i första hand tillgänglig på vår hemsida, och när våra resurser så tillåter, också i tryckt form.

Textlänkar: Till nästa artikel (i detta nummer); Till föregående artikel (i detta nummer); Till framsidan; Till arkivet