Arkiv
Förenade Israelinsamlingen Keren Hayesod
Reportage
Data-Forskning-Medicin
Ekonomi
Kultur
I bokhyllan
I skivstället
Sport
Krönikor
Ståndpunkten
Israeliana
Myter och fakta
Judiska symboler
Organisationer
Länktips
Övriga rubriker

Förstasidan
Senaste numret

Menorah

Organisationer



Kartan föreställer Jerusalem 1770 och är ett franskt kopparstick. Fler gamla kartor finns att se på: http://maps-of-jerusalem.huji.ac.il

Palestinierna har många argument för att hävda sitt oberoende och för en självständig palestinsk stat. Tyvärr är den officiella palestinska propagandan också fylld av lögner. Till dessa hör dem som förnekar all judisk anknytning till landet Israel.
Detta stärker inte den palestinska saken, snarare tvärtom.

Lisa Abramowicz, ordf. Svensk Israel-Information

För att förstå judarnas band till Israel måste man känna till historien. Landet Israel är evigt förbundet med det judiska folket. Där började judisk historia för 4 000 år sedan.

I Israel föddes det judiska folket. Där skapades judarnas kulturella, religiösa och nationella särart. Sammanlagt levde judarna helt fritt under nio sekler och under ytterligare fem sekler hade man någon form av självständighet.

Efter upproren mot romerskt välde, kallade Rom Judéen för Syriae Palestina, detta för att utplåna all koppling till det judiska folket, trots att filistéerna då inte hade funnits som folk på över 500 år. Judarna fördrevs från Jerusalem, men i sekler efteråt fortsatte landet Israel att ha en judisk majoritet. Sanhedrin, judarnas rättsliga huvudorgan, flyttade från Jerusalem till Javne år 70 efter vår tideräkning och blev det andliga centret för judarna i hela Mellanöstern.

I Tiberias skrevs Mishna (de muntliga traditionerna) ner och fick sin slutgiltiga utformning vid mitten av 200-talet. Vokaliseringen av hebreiskan gjordes i Israel. Detta innebar att uttal och syntax av det hebreiska språket fastställdes där. Judarna i övriga Mellanöstern accepterade det israeliska uttalet, vilket visar Israels prestige bland judarna i Diasporan.

Safed var också ett sjudande kulturellt centrum från Medeltiden och framåt. Där skrev Josef Karo sin betydelsefulla "Shulchan Aruch" (judendomens vardagsregler) kring år 1560. I Safed verkade kabbalisten Isaac Luria och hans lärjungar under långa tider.

Den judiska närvaron i landet överlevde såväl de olika muslimska dynastierna (638 - 1099), Korsfarartiden (1099-1187), den turkiska tiden (1517-1917) ofta med restriktioner i form av var de fick bo, att de skulle bära särskilda kännetecken och betala extra skatter.

Att stora grupper judar invandrade till Israel på 1800-talet är nog ingen nyhet för Menorahs läsare. Däremot är det inte lika känt att det judiska folket aldrig övergav landet, och att det genom årtusendena alltid funnits judar i landet. Antalet har berott på härskarnas inställning. Judar återvände inte bara av religiösa skäl eller för att dö, utan också för att arbeta och leva.

Reseskildringar från det Heliga Landet från 1800-talsresenärer som Fredrika Bremer, Verner von Heidenstam, Mark Twain m.fl. visar på ett glesbefolkat och ödelagt land, som hade judisk befolkning i urgamla städer som Jerusalem, Hebron, Safed, Tiberias, Betlehem, Jaffa och Haifa. Dock fanns då ännu inte så många blomstrande jordbruksstäder som idag. Befolkningen beräknades till cirka 200 000.

Beduinstammar gjorde resandet farligt på de få framkomliga vägarna. Det var inte ovanligt att judarna behandlades illa och hånades av den övriga inhemska befolkningen. Israels Nationella Bibliotek i Jerusalem har en stor samling av sådana reseskildringar från den försionistiska tiden. Akademiledamoten Knut Ahnlund skriver i sin inledning av nyutgåvan av Fredrika Bremers bok att de är mer trovärdiga än det ottomanska rikets tjänstemän.

Skildringarna motsäger klart och tydligt de lögner som cirkulerar om den judiska närvaron i landet Israel i debatten.



Textlänkar
Till nästa artikel (i detta nummer)
Till föregående artikel (i detta nummer)
Till framsidan
Till arkivet



© Detta material är skyddat av lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering får endast ske med skriftligt tillstånd från redaktionen och med angivande av författare och källan.