Arkiv

Förenade Israelinsamlingen Keren Hayesod

Reportage

Data-Forskning- Medicin

Ekonomi

Kultur

I bokhyllan

I skivstället

Sport

Krönikor

Ståndpunkten

Israeliana

Myter och fakta

Judiska symboler

Organisationer

Länktips

Övriga rubriker

Kultur

På Menorahs initiativ kommer TV8 åter att visa den Oscarsbelönade dokumentären The Long Way Home den 14 maj klockan 22.30.
I filmen får vi följa överlevande från Förintelsen fram till grundandet av staten Israel 1948, vad som hände med dem som ville ta sig till Israel och vars familjer helt utplånats.

Kampen för ett land

Filmen tar sin början 1945. Tyskland har förlorat kriget och de allierades krig i Europa är officiellt över. Amerikanska, brittiska och ryska soldater har öppnat nazisternas dödsläger och visar världen Förintelsens fasor. Tusentals svältande, halvdöda judiska överlevare befrias. De flesta har förlorat hela sina familjer. De som försöker återvända till sina hemländer möts av antisemitism och hot om fysiskt våld.

Amerikanerna och britterna öppnar "Displaced Persons Camps" för de överlevande, oftast på samma platser där de tidigare koncentrations- och dödslägren stått. Samtidigt som tusentals judar plågas i dessa läger formar judar i det brittiska mandatet Palestina en motståndsrörelse vars mål är att få britterna att släppa sitt mandat över landet och låta de judar som vill komma dit.

Filmen går på djupet och visar hur större delen av världen var likgiltig eller ovillig att ta tag i frågan med de judiska flyktingarna samtidigt som de som stöttade dem hyllas.

Själv är jag chockad över Englands totala ovilja att låta fler judar än 1 500 varje månad ta sig till landet. De spärrade hellre in överlevande bakom taggtråd eller skickade tillbaka dem till flyktingläger på Cypern än lät någon över kvoten komma in.

Dokumentärens skapare visar tydligt hur världssamfundet inte ville se eller förstå vidden av det övergrepp judarna under Andra Världskriget utsattes för. Den totala bristen på insikt och förståelse gjorde att det judiska folket inte kunde känna sig tryggt utan en egen judisk stat, Israel.

Filmen pendlar mellan svart-vita dokumentära inslag till intervjuer med överlevande i färg.

1998 belönades den nära två timmar långa filmen med en Oscar för bästa dokumentär. Det var länge sedan sist jag blev så berörd av en film, missa inte den!

Margarete Nudel

Textlänkar

Till nästa artikel (i detta nummer)

Till föregående artikel (i detta nummer)

Till framsidan

Till arkivet