Arkiv
Förenade Israelinsamlingen Keren Hayesod
Reportage
Data-Forskning-Medicin
Ekonomi
Kultur
I bokhyllan
I skivstället
Sport
Krönikor
Ståndpunkten
Israeliana
Myter och fakta
Judiska symboler
Organisationer
Länktips
Övriga rubriker

Förstasidan
Senaste numret

Menorah
Läsvärt ur kvartalstidskriften Menorah från och om Israel

Kultur



Marockanska judar firar
Mimouna

Om du vid något tillfälle ser en israelisk politiker med en fez på huvudet och en söt crêpe i handen kan du vara ganska säker på att han deltar i den marockanska festligheten Mimouna. Syftet är dubbelt; dels vill han vinna över röster från en av Israels mest distinkta församlingar men samtidigt passar han nog på att fira en av landets nyaste, och mest populära nationella helgdagar. Av Nechemia Meyers, israelisk frilansjournalist.

Marockanska judar är den enda grupp immigranter som lyckats få en av hemlandets festdagar, Mimouna, att bli en judisk nationaldag. Under Mimouna öppnar marockanska judar sina hem för släktingar, vänner och grannar. Festligheterna börjar direkt efter Pesach, den judiska påsken. Firandet börjar på kvällen då värdparet, uppklädda i vackra klänningar och kaftaner, bjuder in till ett överdåd av traditionella rätter. Dagen därpå, som numera är en officiell röd dag i den israeliska kalendern, fortsätter festandet i parker med grill, folkdans och allmän munter stämning. Det är lätt att förstå varför alla israeler, oberoende av bakgrund, tycker om Mimouna. I kontrast till de generella judiska helgerna med seriöst anslag består Mimouna nästan bara av renodlad glädje och vänskap.

Det är långt ifrån utrett var och hur Mimouna uppstod. Vissa länkar ursprunget till Maimon, far till den berömde rabbinen och filosofen Maimonides, som levde en kort tid i staden Fez i Marocko. En annan populär teori är att Mimouna är en omskrivning av det hebreiska ordet emunah som betyder tro.

Precis som judarna befriades från slaveriet i Egypten under den hebreiska månaden Nissan (som oftast sammanfaller med månaden april) så kommer också världens totala förlösning att ske under månaden Nissan. Vissa anser därför att Mimouna skapades för att visa att de marockanska judarna inte hade förlorat sin tro på Messias.

Men, fram tills Messias kommer, riktar de marockanska judarna dock sin uppmärksamhet på de traditionella delikatesserna. Enligt Ester Dahan, som årligen bjuder in dussintals icke-marockanska gäster, har varje rätt ett eget symbolvärde. Många rätter personifierar hopp inför det kommande året. Mjölk symboliserar fred och ljus, fisk representerar liv, honung står för sötma och veteax står för stora skördar och god tillgång på mat.

Kvällens kulinariska höjdpunkt är enkel, men delikat. Mofleta påminner om den franska crêpen fylld med smör och honung och äts varm. Till skillnad mot andra festmåltider som förbereds i förväg så börjar tillverkningen av mofletan först natten efter Pesachs utgång. Detta då judar inte bör äta bröd eller andra syrade produkter under Pesach. I år startar bakandet den 14 april och firandet dagen därpå.

Antropolog Alex Weingrod har skrivit ett flertal böcker om de marockanska judarna och säger att "ingen annan grupp immigranter har varit så framgångsrik med att ta med sig sitt kulturella arv och satt det in i ett israeliskt sammanhang som de marockanska judarna med Mimouna" . Weingrod påpekar att judar från andra delar av Nordafrika och Mellanöstern också har liknande helger men ingen av dessa har funnit sin väg in i den israeliska kalendern.

- De marockanska judarna har varit oerhört kreativa och hjälpt till att göra Israel mer pluralistiskt.

Minst lika imponerande som den marockanska gruppens påverkan på det dagliga livet i Israel är utvecklingen av den marockanska medelklassen. Den består av män och kvinnor, barn och barnbarn till immigranter som har gått från enkelt fattigt folk till högt uppskattade, professionella och välmående affärsmänniskor.

Ta till exempel Rachel Tabaks och Ester Dahans familjer. Dessa kvinnor är systrar och bor bägge i Rehovot. De växte upp tillsammans med sina syskon i en närliggande barack och arbetade på apelsinfälten vid en ålder då deras jämnåriga fortfarande gick i skolan. Idag bor de i bekväma lägenheter och kör den senaste årsmodellen bilar. Än mer signifikant är att deras barn och deras syskonbarn alla är välutbildade och har bra jobb som läkare, ingenjörer, arkitekter, artister och affärsmän.

- Det går bra för oss allihop, tack gode Gud. Och även om vi är stolta över vårt marockanska ursprung så är vi israeler till 100 procent.

Det är klart, det inte går lika bra för alla marockanska judar, något som mest stämmer in på dem som bor i förortsslummen eller de så kallade utvecklingsstäderna. Dessa städer, oftast uppbyggda som genomgångsläger, har fått fel namn. De har utvecklats mindre än andra kommuner då de oftast befinner sig långt bort från landets centrum och saknar såväl bra skolor som goda anställningsmöjligheter.

Trots svårigheter SOM många marockanska judar mött, har majoriteten ändå hittat ett sätt att tjäna en anständig, om än liten, lön. Skomakare Moshe Attias är en sådan. Han växte upp i en liten stad nära Meknes och kom till Israel med mycket lite formell utbildning i bagaget 1963. Alla hans barn är välutbildade och har anställning. Ingen av dem är i och för sig läkare eller ingenjör, men ingen får socialhjälp heller.

Attias själv fortsätter laga skor för en stor kundkrets som dras till honom på grund av hans varma personlighet och hans yrkesskicklighet. Han är dessutom ganska religiös så när kunderna frågar när skorna ska bli klara brukar han svara: "På tisdag eller onsdag, med Guds vilja." Et annat bevis på hans tro är att väggarna i butiken är täckta av bilder på religiösa män med långa skägg.

Tidigare justitieminister David Levy kommer också från Marocko. Han minns hur hans familj kom till ett genomgångsläger.

- Vi möttes av marockaner som hade anlänt några månader tidigare. De ville hjälpa oss att komma tillrätta i den nya omgivningen. Bland dem fanns en av min fars bästa vänner som omfamnade honom och började gråta. Min pappa försökte lugna honom då hans vän sa: Jag gråter inte för mig, jag gråter för dig!

Benyamin Netanyahu firar Mimouna
 
Många hade det svårt i Israel under 1950- och 60-talen men få återvände till hemlandet. Idag beskriver de dock Marocko som ett land där livet var nästintill idylliskt. Justitieminister Meir Sheetrit kommer ihåg att i hans stad "levde judar och araber sida vid sida utan några problem. När det var judiska helgdagar brukade våra arabiska grannar komma till oss med smör, bönor och andra saker, allt strikt kosher. Det blev något sämre när Marocko blev självständigt 1956 men de flesta araber fortsatte vara vänliga".

Tabak och Dahan kommer också ihåg de goda relationerna med icke-judar. Tabak minns att hennes far "brukade resa iväg sex månader i taget för att sälja handgjorda åsnesadlar till arabiska bybor". Vart han än kom, behandlades han med respekt."

De har dock nyare minnen av Marocko då de och deras fyra syskon återvände till landet 1995.

- Vårt huvudsyfte var att återbesöka den by vi föddes i. Det var en mycket speciell upplevelse för oss alla, speciellt för vår äldste bror som hade varit lastbilschaufför innan han flyttade till Israel och fortfarande hade vänner kvar. När några av dessa kände igen dem så tog de honom till några av de närliggande kaféerna för att visa upp honom för byfolket".

Nostalgiresor till Marocko blir allt vanligare liksom besök av mer prominenta personer med djupare syften. Justitieminister Meir Sheetrit säger att han har gjort resan mer än 20 gånger, Sam Ben-Sheetrit, ordförande för de Marockanska judarnas världsfederation har varit där minst lika många gånger oftast på officiella resor. Bland annat hölls hemliga samtal med den nu avlidne Kung Hussein för Israels regerings räkning.

Ben-Sheetrit har också arbetat aktivt för att minnet av den avlidne monarken skulle högtidlighållas i Israel då han ansågs vara en vän. Som ett resultat av detta har israeliska gator och parker uppkallats efter honom. Ett speciellt frimärke trycktes även till hans ära.

Tyvärr verkar det osannolikt att fler israeliska frimärken kommer att hedra arabiska ledare inom den närmaste framtiden.



Textlänkar
Till nästa artikel (i detta nummer)
Till föregående artikel (i detta nummer)
Till framsidan
Till arkivet



© Detta material är skyddat av lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering får endast ske med skriftligt tillstånd från redaktionen och med angivande av författare och källan.