Textlänkar finns längst nere på denna sida

Läsvärt ur kvartalstidskriften Menorah från och om Israel

Kultur

Nazisterna gjorde hon
om till

Som fjortonåring tänkte inte Imre Kertész på sig själv som jude. Nazisterna gjorde honom till det. Det hände först när han föstes samman med andra av samma "ras" med det gemensamma ödet att bli mördade. Möt årets nobelpristagare i litteratur.
Av Artur Ringart.

Hela Imre Kertész författarskap handlar om, och präglas av, hans upplevelser från sin tid i nazisternas koncentrationsläger. Hans utmärkelse har fått ett mycket positivt mottagande. Carl-Otto Werkelid, kulturchef på Svenska Dagbladet skriver:

"Med namnet Kertész i Nobellängden laddas priset med kraft och värdighet på ett så eftertryckligt sätt att det ger skjuts framåt också för Svenska Akademiens fortsatta Nobelprisarbete".

Att vara judisk författare i Ungern är inte lätt. Inte när högerkrafterna fortsätter växa sig starka och de antijudiska slagorden låter som förr i tiden. Det har bland annat fått Imre Kertész att tidvis bo i Berlin. Och det var just i Tyskland han fick sitt stora genombrott som författare.

Ungern har aldrig gjort upp med sitt fascistiska förflutna. 1944 var det ungerska trupper som genomförde deportationen av 800 000 judar tillsammans med det nationalsocialistiska partiet i Ungern, pilkorsarna. De ansvarade för transporterna till den tyska gränsen där SS tog över för den återstående transporten till slutstationen - Auschwitz-Birkenau.

I en intervju med Iris Radisch i den tyska tidningen Die Zeit i oktober i år säger Imre Kertész:

"I Ungern råder ännu idag en tigandets kartell, en misstankens kultur. Jag kunde inte arbeta där. Ni kan inte föreställa er förhållandena. Där härskar den öppna antisemitismen. Nazister döljer inte sin inställning, aggressiva nationalister framträder i media. Det är nästan lika äcklande som under trettiotalet."

Kritisera inte Israel
Vilket förhållande har då Imre Kertész till Israel?

Den 9 april i år besökte han Israel, inbjuden till en konferens i Jerusalem. Han skrev om sin resa och sina funderingar i en artikel som publicerades i Svenska Dagbladet den 12 maj i år. Han är mycket kritisk mot dem som i sin ambition att kritisera Israel inte ser, eller vill förstå, att de ägnar sig åt ren antisemitism. De internationella reaktionerna mot Israel då landet svarat på de palestinska terrorattackerna har också berört honom:

"I detta ögonblick grubblar jag till exempel inte över situationen här i Israel utan snarare över de reaktioner som den utlöser i Europa. Det tycks mig som om antisemitismen, som i många år hållits tyglad, väller fram ur det undermedvetnas träsk , likt en svavelosande lavaström. I tv-rutan, såväl i Jerusalem som i Berlin eller någon annanstans, ser jag antiisraeliska demonstrationer.

Jag ser brinnande synagogor och skändade judiska begravningsplatser i Frankrike. På bara några hundra meters avstånd från min bostad i Berlin, i Tiergarten, angreps och slogs två unga amerikanska judar blodiga på öppen gata. Jag såg i rutan den portugisiske författaren Saramago som jämförde israelernas uppträdande gentemot palestinierna med Auschwitz- ett slående bevis på att han inte har minsta aning om den skandalösa irrelevansen i sin jämförelse. Men det bevisar dessutom att det under namnet Auschwitz kända begreppet, som fram till nu hade sin bestämda innebörd i Europas kulturella konsensus, numera utan vidare kan användas på ett populistiskt vis, också i populistiska syften. Jag ställer mig frågan: Ska man inte göra åtskillnad mellan antiisraeliska känslostämningar och antisemitism ?"

Där Imre Kertész står på sin hotellbalkong i solnedgången över Jerusalem erkänner han att han inte förstår allt detta dödande. Han skriver vidare:

"Ärligt talat, första gången jag i rutan såg de israeliska pansarvagnarna rulla mot Ramallah, överväldigades jag spontant och obetvingat av tanken: gode gud, så bra att jag ser Davidstjärnan på de israeliska pansarfordonen och inte på mina egna kläder, som fallet var 1944. Jag är med andra ord inte opartisk, det kan jag omöjligen vara. Jag har aldrig spelat den oväldige domarens roll. Den överlåter jag åt de europeiska- och utomeuropeiska intellektuella som bedriver detta spel så förträffligt och ofta på ett så fördärvbringande sätt."

En bildlig bussbiljett
Imre Kertész tycker inte att allt som Israel gör idag är rätt. Han menar att en del av kritiken mot landets politik och agerande är befogad. Han fortsätter i sin artikel:

"I vissa frågor kan kritikerna ha rätt: men de har aldrig någonsin köpt biljett på en buss mellan Haifa och Jerusalem. Bildligt talat, i Israel bär alla denna biljett i sin ficka."

Under sin resa i Israel träffade Imre Kertész många israeliska intellektuella, som alla insåg nödvändigheten av en palestinsk stat. Och många som menade att bosättningarna måste avvecklas.

"Det är en omöjlighet att med armarna i kors stå ut med terrorn, och det är en omöjlighet att bekämpa terrorn utan att bruka terror.", skriver han.

Namn: Imre Kertész
Född: 9 november 1929 i Budapest
Bakgrund: Deporterad som 15-åring till Auschwitz-Birkenau, undkom gaskammaren genom en lögn. Arbetade som journalist fram till 1953, därefter fri skribent och författare. Okänd i 20 år och hade svårt att få sina texter publicerade.
Aktuell: Årets Nobelpristagare i litteratur. Är förste ungerske författare som får priset.
Svenska titlar: Kaddish för ett ofött barn (1996)
Mannen utan öde (1998)
Fiasko (2000)
Galärdagbok (2002)
(Nordstedts förlag)
Nobelpriset har gjort att Imre Kertész nu får sitt genombrott i Ungern och når en större publik där. Innan dess sågs han som en författare som skrev på ungerska. Nu kanske han bli en ungersk författare.

Cancerforskarparet Georg och Eva Klein är sedan flera år goda vänner med Imre Kertész. De firade sin femtioåriga bröllopsdag tillsammans med honom.

- Jag tycker mycket om honom, säger Eva Klein till Menorah, Både som person och författare. Han bjuder på sig själv och han är fylld av humor. Många förvånas över att han är så glad och har lätt till skratt, med tanke på vad han skriver i sina böcker.

Imre Kertész är ingen politiker. Han tar inte ställning. Han är en iakttagare, tänkare och författare. Han avskyr fascism och antisemitism. Han är en människa. Född av judiska föräldrar i en assimilerad familj i Ungern. Han valde inte själv att vara jude, det valet gjorde nazisterna åt honom.

Artur Ringart är journalist på TV 4 och vice -ordförande för Förenade Israelinsamlingen.



Textlänkar
Till nästa artikel (i detta nummer)
Till föregående artikel (i detta nummer)
Till framsidan
Till arkivet



© Detta material är skyddat av lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering får endast ske med skriftligt tillstånd från redaktionen och med angivande av författare och källan.