Till förstasidan

  Arkiv
Förenade Israelinsamlingen Keren Hayesod
Reportage
Data-Forskning-
Medicin
Ekonomi
Kultur
I bokhyllan
I skivstället
Sport
Krönikor
Ståndpunkten
Israeliana
Myter och fakta
Judiska symboler
Organisationer
Länktips
Övriga rubriker

Menorah

Krönikor



Annika Borg är teologie doktor, skribent och präst i Svenska kyrkan. Hon har studerat vid Svenska teologiska Institutet i Jerusalem och medverkat i P1:s Tankar för dagen. Hon är också mångårig medarbetare i Kyrkans Tidning, samt har skrivit ledare i Barometern och Smålandsposten.

Jag väntar fortfarande på de kritiska frågorna

Under höstens kyrkomöte finns flera motioner om Svenska kyrkans judisk-kristna dialog och kyrkans ställningstaganden i Mellanösternkonflikten.
Av Annika Borg

För tio år sedan arbetade Svenska kyrkan fram ett samtalsdokument med namnet Guds vägar. Det skulle stärka den judisk-kristna dialogen samt göra upp med den så kallade ersättningsteologin, en teologi som utmålar kristendomen som judendomens ersättare. Ersättningsteologin har fått brutala och förfärliga konsekvenser genom historien. Initiativet att arbeta fram ett dokument var gott och slutprodukten blev bra.

Men Guds vägar har inte spridits och använts i Svenska kyrkan på det sätt som var avsett. Det hamnade i skymundan och fick inte den uppmärksamhet det förtjänade. Än idag är okunskapen om ersättningsteologin låg inom Svenska kyrkan, såväl bland engagerade som anställda. Tillsammans med det mycket höga tonläge mot Israel som Svenska kyrkan har i sina utrikespolitiska utspel blir detta mer än bekymmersamt.

Denna höst har Svenska kyrkan sjungit i kör med regeringen angående erkännandet av Palestina som stat och man fortsätter att ha fullt utrikespolitiska fokus på Israel
När Svenska kyrkans kyrkomöte 2012 gav status åt ett helt annat dokument, det så kallade Kairos-dokumentet, som till sitt innehåll är ersättningsteologiskt och innehåller formuleringar med antisemitisk anknytning, blev läget inte bara bekymmersamt utan djupt allvarligt.

Det är dessa två motsägande dokument som nu tas upp i några av årets kyrkomötesmotioner. Biskopen i Skara, Åke Bonnier, lyfter fram värdet och vikten av Guds vägar och vill att det ska lyftas fram och spridas. Prästen Anders Roos är även han på den linjen, men med tydligare anslag och en problematisering av Kairos-dokumentet. I ytterligare en motion, av prästen Johanna Andersson, står Kairos-dokumentet i fokus. Andersson menar att kyrkomötet bör ta avstånd från sådant i Kairos-dokumentet som strider mot Guds vägar samt kritiserar i skarpa ordalag Svenska kyrkans ensidiga och oförsonliga hållning i Mellanösterfrågan.

Denna höst har Svenska kyrkan sjungit i kör med regeringen angående erkännandet av Palestina som stat och man fortsätter att ha fullt utrikespolitiska fokus på Israel, trots att Mellanösterns kristna utrotas i länderna runt omkring. Denna politiska falang har ett starkt grepp om Svenska kyrkan. Men det finns också andra röster, vilket inte minst motionerna till årets kyrkomöte visar.

Svenska kyrkan är inte en åsiktsgemenskap. Kyrkomöte, biskopar eller tjänstemän kan inte diktera vad medlemmarna ska tycka i politiska frågor, det mandatet är dem inte givet. Det är viktigt att komma ihåg.

Under senhösten besökte tidigare ärkebiskop Anders Wejryd Gaza och hade bland annat ett möte med Hamasledaren Ismael Haniyeh. Jag hoppas att det kommer att ställas frågor om detta under kyrkomötet. Och jag väntar fortfarande på rubrikerna i dags- och kvällspress och de kritiska frågorna om varför en tidigare ärkebiskop besöker en Hamasledare.



Textlänkar
Till nästa artikel (i detta nummer)
Till föregående artikel (i detta nummer)
Till framsidan
Till arkivet



© Citera oss gärna - men ange källan!