Till förstasidan   Arkiv
Förenade Israelinsamlingen Keren Hayesod
Reportage
Data-Forskning-
Medicin
Ekonomi
Kultur
I bokhyllan
I skivstället
Sport
Krönikor
Ståndpunkten
Israeliana
Myter och fakta
Judiska symboler
Organisationer
Länktips
Övriga rubriker

Menorah

Förenade Israelinsamlingen - Keren Hayesod



Israeldagen 2010

Efter 1,5 år av förberedelser var det så slutligen dags för Israeldagen med ett stort utbud av intressanta seminarier, talare och insikt om hur det ser ut i det Israel vi inte får ta del av i svenska medier.
Text och bild Margarete Nudel

Cirka 350 personer hade sökt sig till Stockholms Judiska Center söndagen den 14 mars, en söndag som bjöd på strålande vårsol över ett vackert Stockholm.

Programmet inleddes av Förenade Israelinsamlingens vice ordförande Artur Ringart som tillsammans med DN-journalisten Nathan Shachar samtalade kring israelerna bakom rubrikerna, vilket även var hela eftermiddagens tema. Samtalet rörde sig om allt från H&Ms etablering i Tel Aviv till Israel ur olika vinklar; Donald Boströms ”stulna organ-artiklar”, bosättningar och aktuella frågor.

Nathan Shachar berättade att de flesta israeler aldrig befinner sig på ockuperade områden och att folk i allmänhet vet mycket lite om vardagen där. Han berättade vidare att livet för dem som lever nära gränsen till Gaza har lugnat sig och lantbrukarna ”pustar ut” även om de har med sig sina vapen ut på fälten. Kriget var en stor psykologisk pärs för israelerna men man uppnådde sitt syfte: att förmå Hamas att förstå att det kostar mer än det smakar att kriga med Israel.

– Världen har varit mycket oförstående till detta krig, de är i och för sig alltid oförstående men denna gång mer än vanligt. Den påföljande Goldstone-rapporten har varit mycket illvillig även om den innehåller en del viktiga saker.

Fyra seminarier

Nathan Shachar
Artur Ringart
På Artur Ringarts fråga om israelerna känner sig trygga i Israel i dag svarade Natan Shachar att israeler inte tolkar begreppet trygghet på samma sätt som svenskar gör: Trygghet är till exempel att alla israeler ska ha tillgång till skyddsrum, något som inte finns i dag.

Precis som de flesta israeler inte varit på ockuperad mark har de flesta israeler heller inte sett skyddsmuren.

– Muren har dominerat omvärldens bild av Israel under en lång tid men muren är ingen del av israelernas vardag. De flesta tycker den är bra då den minskat terrorangreppen mot landet men muren är inget hinder för en fredsöverenskommelse. De flesta israeler är redo för fred, problemet är bara att de betvivlar att det finns en partner.

Efter det inledande samtalet erbjöds alla närvarande att välja mellan fyra seminarier:

  • Den etiopiska invandringen och integrationen – ett samtal mellan Micha Feldman som drivit den etiopiska invandringen och debattören och journalisten Dilsa Demirbag-Sten.
  • Alumotskolans utveckling i ett slumområde i Beersheva – ett samtal mellan rektor Iris Biton och moderator Willy Silberstein.
  • Tel Hai College och utbildningslyft med inlärningsproblem – ett samtal mellan Amnon Leshem från colleget och moderator Jerzy Sarnecki.
  • Neve Michaels räddande av de mest utsatta barnen – ett samtal mellan verksamhetsledare Hava Levene och moderator Hugo Lagercrantz.

Etiopisk invandring och integration

Micha Feldman är mannen som ligger bakom den etiopiska invandringen till Israel. Han har hjälpt närmare 100 000 personer och deltar i dag i det stora arbete som Israel har framför sig med integration av sina nya medborgare.

Micha Feldman
Dilsa Demirbag-Sten
– Integration av nya invandrare är en av världens stora utmaningar, speciellt i den ekonomiska krisens tid. Migranter lämnar sina hemländer för något nytt och förhoppningsvis något bättre. Före 1950 fanns det knappt några invandrare i Sverige, det var lätt att integreras, man blev grannar med varandra. I dag är integrationsprocessen svårare och vi får allt svårare att mötas, sa Dilsa Demirbag-Sten som är journalist och författare med stort demokratiskt och humanitärt engagemang.

– Skillnaden mellan Israel och Sveriges invandring är att Israel är ett idébaserat land där det inte spelar någon roll varifrån man kommer. Det israeliska samhället är mer öppet för invandrare även om Israel är mer stängt än USA. I Sverige har vi en tendens att vilja stoppa in folk i fack, i Israel ser man inte på folk på samma sätt.

Micha Feldman gjorde sin första resa till Etiopien för 24 år sedan och hans redogörelse för sitt första möte med de etiopiska judarna var mycket gripande. Det var inte helt lätt. 20 000 etiopiska judar tog sig till Sudan, 16 000 av dem kom fram till Israel, resten dog i sudanesiska flyktingläger.

– Jag har ägnat större delen av mitt vuxna liv åt att hjälpa de etiopiska judarna att integreras in i Israel. Den viktigaste frågan för dem har alltid varit sammanhållningen av familjerna. Därför har vi i möjligaste mån alltid försökt att sammanföra familjer så snart det bara går, sa Micha Feldman.

Neve Michael räddar de mest utsatta barnen

Hava Levene
Hugo Lagercrantz
Barnbyn Neve Michael är inget nytt för Menorahs läsare. Men det spelar ingen roll hur många artiklar jag skrivit eller hur många gånger jag lyssnar till Hava Levenes berättelser om de utsatta barnen, jag rycks med lika mycket var gång. Det går inte att vara oberörd.

På ett ingående sätt förflyttar hon alla till barnbyn i Pardes Hanna där man med hjälp av hennes ord får ta del av de hårresande historier som fört barnen från sina familjer. Hon berättar om syskonskaran som kom till Neve Michael efter det att pappan hade strypt mamman framför dem. Hon berättar om den lilla flickan som bara kunde sova på soffan i vardagsrummet, för sov man i sängen kom det elaka män.

Hon berättar även om hur personalen arbetar med att ingjuta hopp i trasiga själar och låta barnen förstå att det finns en morgondag.

– Med rätt hjälp får vi barnen att blomma. Med rätt hjälp ger vi dem en morgondag!

Moderator Hugo Lagercrantzs uppvisning av diabilder på hur hjärnan fungerar hos utsatta barn och hur viktigt det är med stimulans och social kontakt blev ett väldigt abrupt avbrott men dock lika viktigt. Det fick alla närvarande att inse att det man sysslar med i Neve Michael inte bara är hjälp för stunden utan väldigt viktigt och att man gör helt rätt saker.

Alumotskolans utveckling i slummen

Alumotskolan är en låg- och mellanstadieskola i en mycket sliten stadsdel av ökenstaden Beersheva i södra Israel. Tidigare hade man svårt att rekrytera barn till sin verksamhet och skolan hade inte ett gott rykte. Tack vare en svensk donators hjälp har skolan gått från slumskola till att vara en av Israels bästa. Barnen går ut från Alumot fyllda av självförtroende och kunskap. Bland annat satsas på engelska från årskurs ett, skolan har en egen danstrupp som till och med turnerar utanför Israels gränser och att man väver samman naturvetenskap med konst i en mycket lyckad kombination.

Idag har Alumotskolan 530 elever och man jobbar mycket hårt med integration i ett ickevålds- och socialt klimat.


Willy Silberstein och Iris Biton
– Vi sätter bland annat upp en stor show på ett bibliskt tema varje år där alla elever är engagerade på ett eller annat sätt, berättade rektor Iris Biton, som kan både för- och efternamnen på skolans alla elever.

Varje år genomförs nationella prov i matematik och hebreiska för alla i årskurs fem i hela landet. Förra året fick Alumotskolans elever 87/100 i snitt i matematik, vilket ligger över landets snitt.

– Våra barn gjorde bättre ifrån sig än barn från stabila hemförhållanden. Alla har rätt till bra utbildning, Alumotskolan ger just precis det!

Tel Hai College

Att utveckla ett college i norra Israel innebär mycket mer än bara erbjuda bra undervisning. Tel Hai Colleges 3 500 studenter gör mer än ”bara” akademiska studier. Norra Israel är relativt glesbefolkat och den närliggande staden Kiryat Shmona är bitvis ganska socialt svag. Många av Tel Hais studenter hjälper vid sidan av sina heltidsstudier även till med att hjälpa de svaga i samhället via olika projekt.

Amnom Leshem
Jerzy Sarnecki
Vid sidan av att colleget har ett aktivt samarbete inom kommunen har man även sett till att knyta till sig olika slags utvecklings- och forskningsföretag och fått dem att etablera sig i närheten.

– Vi tar på oss en del av ansvaret att befolka norra Galiléen för att få israeliska ungdomar att vilja stanna kvar. Därför har vi sett till att våra bästa elever får upp till 1 000 timmars praktiktjänst på de närliggande företagen. Det har resulterat i att 70 procent av dem blir anställda.

Mest unikt med Tel Hai College är dock deras center för ungdomar med inlärningssvårigheter. Oftast blandas inlärningssvårigheter samman med kognitiv förmåga vilket inte alls är samma sak.

– De elever som har inlärningssvårigheter får inga genvägar av oss, dock ser vi till att ge dem nycklarna.

Framtida relationer

När alla seminarier var avslutade samlades de flesta deltagarna i gymnastiksalen för att avnjuta Alumotskolans danstrupp via videoinspelning. Tanken hade varit att ta gruppen till Sverige men i sista stund fick de förhinder. Därefter var det dags för Emelie Braun och gitarristen Jonas Nordberg att framföra tre sånger efter en introduktion av Lizzie Oved-Scheja.


Michael Melchior
Efter det tog huvudtalaren rabbin Michael Melchior plats på podiet.

Han inledde med att berätta att 36 procent av alla barn i Israel lever under fattigdomsgränsen och cirka hälften av dessa lever i riskzonen.

– Men det judiska folket levde i risk för 130 år sedan i Polen också, 96 procent av judarna då levde under ett totalitärt styre. Den sionistiska lösningen för det judiska folket har varit en succé ur den aspekten och i dag bor 99 procent av det judiska folket antingen i Israel eller i demokratiska länder.

Michael Melchior anser att antisemitismen inte är ett hot mot judar i första hand utan ett hot mot demokratin. Att kämpa mot antisemitismen är inte bara judarnas uppgift utan allas.

– Alla anständiga människor inser att demokratibegreppet och antisemitism inte går ihop.

Michael Melchior fortsatte att tala kring visionen och syftet med Israel, om skolan och att man inte kan ignorera den sociala miljön. Det räcker inte med att tala om säkra gränser längre.

– Det sekulära och religiösa Israel glider allt längre ifrån varandra, vi måste hitta de gemensamma nämnarna för framtiden. Kan man växa upp i ett sekulärt system utan någon som helst anknytning till det judiska? Utan en judisk identitet? undrade han.

För några år sedan startade Michael Melchior skolor där både religiösa och de som inte är religiösa alls går tillsammans. Skolorna blir allt fler och är mycket framgångsrika. Syftet är att skapa en ny samhörighet och att gemensamt bygga en ny ideologi.

– Vi måste skapa ett nytt samhälle där vi tillsammans tar ansvar för varandra. Det gäller inte bara judarna i Israel utan även de arabiska israelerna och palestinierna. Israel tillhör sina medborgare och vi ska ge ekonomisk, kulturell och religiös frihet för alla minoriteter.

Stort tack till:
  • Generösa garanter för investeringar i Israeldagen.
  • alla ideella krafter i KH-partners.
  • Alice Hüttner för film och redigering. Gå in på www.israelinsamlingen.org för att se filmen.



Textlänkar
Till nästa artikel (i detta nummer)
Till föregående artikel (i detta nummer)
Till framsidan
Till arkivet



© Citera oss gärna - men ange källan!