Till förstasidan   Arkiv
Förenade Israelinsamlingen Keren Hayesod
Reportage
Data-Forskning-
Medicin
Ekonomi
Kultur
I bokhyllan
I skivstället
Sport
Krönikor
Ståndpunkten
Israeliana
Myter och fakta
Judiska symboler
Organisationer
Länktips
Övriga rubriker

Menorah

Förenade Israelinsamlingen - Keren Hayesod



Jag har nu snart varit i Israel i sex månader och mer än hälften av min tid på Bnei Akivas Hachshara-program har gått. Det är helt otroligt hur snabbt tiden går, men på samma gång känns det som om vi har varit här i flera år när jag tänker på allt vi har hunnit göra och uppleva.

Att uppleva Israel på riktigt

På var sida om Sarah står (från vänster) Miriell Eman från Milano och Madeleine Dobas från Malmö
Precis som många andra före mig, så var jag så skoltrött efter gymnasiet att blotta tanken på att börja på universitetet direkt efteråt kändes som en mardröm. Dessutom är det svårt att veta vad man vill plugga, var man vill plugga och man har en slags hunger för att upptäcka och uppleva något nytt. För mig var det helt enkelt den perfekta tiden i mitt liv att ta ett år för att åka till Israel. Jag funderade redan då på att flytta till Israel och tänkte att det nog är säkrast att testa först innan jag bestämmer mig.

Anledningen till varför jag valde just detta program var huvudsakligen för att man får pröva på så många olika aspekter av Israel (kibbutz, armé, universitet mm), vilket är bra om man inte riktigt är säker på vad man vill. En annan drivande faktor var min storebror David som var här förra året. När han kom hem sa han direkt att jag måste åka. Jag inser nu varför. Under det här året får vi inte bara prova på helt otroliga saker, utan vi möter också många olika typer av människor och får ett tillfälle att skapa kontaktnät. På samma gång blir vi introducerade till Israels samhälle och mångsidiga kultur. Jag tror att detta är en väldigt bra förberedelse inför framtiden.

Det låter kanske konstigt, men när jag åkte så var min förväntan inför detta år mest fokuserad på hur nyttigt det skulle vara för den personliga utvecklingen och en bra förberedelse inför livet. Vad jag inte insåg innan jag kom är att det faktiskt är riktigt roligt också. Jag njuter av varje sekund och önskar att jag kunde trycka på ”pausknappen” så att jag får stanna vid varje stund lite längre. Detta är utan tvekan det bästa året i mitt liv!

Något som jag verkligen uppskattar är att vi får komma ut i samhället och göra en insats. På Tu’bishvat (trädens nyår) åkte gruppen till ett fattigt område i Jerusalem och hjälpte till att städa trädgårdar och plantera nya träd. I vårt program finns volontärdagar invävda. Sedan vi är små får vi veta att det är bra och viktigt att hjälpa dem som har det svårt. Vi säger till oss själva och varandra att det är orättvist och hemskt, men det är sällan som vi verkligen kavlar upp ärmarna och gör något åt det.

Det finns mycket man kan göra och det behöver inte ta mycket tid eller vara svårt och tråkigt, tvärtom. Som tur är så finns det många olika välgörenhetsprojekt här. Allt från att åka till fält med kvarlämnade grönsaker och plocka dem (sedan skickas det till fattiga familjer) till att hjälpa till att rengöra rullstolar som lånas ut gratis till människor i behov. På så vis får man se ett annat ansikte av Israel. Här finns en stor skillnad mellan Sverige och Israel. I Sverige är de flesta artiga men kalla och alla sköter sig själva. Här i Israel är människor kanske inte alltid så artiga, men folk bryr sig och hjälper varandra.

Visst vet jag att det finns en slags fattigdom här som man inte så ofta träffar på i Sverige. Men att veta något är inte samma sak som att se det. Plötsligt så ser man på sitt eget liv från ett nytt perspektiv. Det får mig att inse vad man har i Sverige som kanske inte är självklart här.

Nog har detta land många brister och problem, men jag älskar Israel ändå. Israel är vårt hem och jag hoppas kunna flytta hit så fort som möjligt. Om jag inte hade kommit hit med Hachshara-programmet hade drömmen om att flytta hit troligen förblivit en dröm. Nu har jag vad som krävs för att göra den drömmen till verklighet.

Sarah Hasenson



Textlänkar
Till nästa artikel (i detta nummer)
Till föregående artikel (i detta nummer)
Till framsidan
Till arkivet



© Citera oss gärna - men ange källan!