Till förstasidan   Arkiv
Förenade Israelinsamlingen Keren Hayesod
Reportage
Data-Forskning-
Medicin
Ekonomi
Kultur
I bokhyllan
I skivstället
Sport
Krönikor
Ståndpunkten
Israeliana
Myter och fakta
Judiska symboler
Organisationer
Länktips
Övriga rubriker

Menorah

Förenade Israelinsamlingen - Keren Hayesod



Av de cirka 105 000 etiopiska judar som bor i Israel är hälften under 19 år och närmare en tredjedel har fötts i landet. Trots detta har infödda israeler liten eller ingen kontakt alls med etiopier vilket lätt leder till fördomar och dålig integration i det israeliska samhället och i arbetslivet.
Av Simon Griver, IPS

Att leva sin dröm

1976 gav den israeliska regeringen de etiopiska judarna rätt att invandra till Israel. Både den ashkenaziske och den sefardiske överrabbinen godkände då deras judiskhet. Flera hundra etiopiska judar som redan bodde i Israel fick i samma veva israeliskt medborgarskap. De dramatiska luftbroarna med etiopiska judar från hjärtat av Afrika till det förlovade landet Israel med Operation Moses 1984 och Salomo 1991 fängslade världen. I århundraden hade etiopiska judar närt drömmen om att en dag få återvända till Jerusalem. Och nu hade drömmen äntligen blivit sann. Men för de flesta av nykomlingarna var verkligheten inte lika rosaskimrande som drömmen.

Innan de kom till Israel var de flesta etiopiska judarna inte läs- och skrivkunniga. De flesta var enkla bönder från små byar oftast utan el eller andra moderna bekvämligheter. Att då slängas in i ett snabbt västerländskt högteknologiskt samhälle har varit traumatiskt, speciellt för dem som var äldre än 30 år när de kom. För yngre är förändringar alltid lättare.

Några av de 100 000 etiopierna i Israel idag har klarat sig väldigt väl, men de flesta kämpar att hålla sig kvar på samhällets lägsta trappsteg.

Yitzhak Dessie blev den förste etiopiskt födde israeliske advokaten 1998. Med stöd av New Israel Fund, som stöttar social rättvisa och mänskliga rättigheter i Israel, har han startat Tebeka, ett center för juridisk hjälp för etiopiska judar i Israel. Tebeka håller för närvarande på att stämma en stormarknadskedja i Israel, då en av personalen i Rishon leZion vägrade att hjälpa en kvinna bara för att hon var svart.

Ett omvänt diskrimineringsprogram har lett till att tolv etiopier, som avslutat sina juridiska studier, fått praktikplatser hos ledande israeliska advokatbyråer.
- Den här typen av fördomar existerade i 60-talets USA eller i Sydafrika under apartheid men är mycket ovanliga i Israel, säger Yitzhak Dessie. Den form av diskriminering etiopiska judar får möta i Israel är att man betvivlar att de verkligen är judar.

Tebeka har bland annat företrätt en etiopisk servitris i arbetsdomstolen i Arad. Hon hade avskedats från sin arbetsplats efter att en lokal rabbin vägrat att förnya etablissemangets kosher certifikat om hon fortsatte sin anställning. Tebeka vann rättegången. Ett annat lyckat fall var att man lyckades tvinga borgmästaren i Or Yehuda att skriva in 42 etiopiska barn i stadens skolor efter att ha dragit staden inför domstol. Borgmästaren ansåg nämligen att staden skulle bli mindre attraktiv för unga medelklassfamiljer om det bodde för många etiopier där. Genom att vägra dem skolplatser hoppades han att de skulle flytta någon annanstans.

Trots dessa förolämpningar tror Yitzhak Dessie att de etiopiska judarna i Israel står inför en ljus framtid:

- Diskrimineringen är inte det värsta, bristen på arbete och vårt folks förmåga att ta sig an den israeliska kulturen sätter många käppar i hjulen.

Med detta i åtanke initierade Tebeka ett omvänt diskrimineringsprogram tillsammans med det israeliska advokatsamfundet. Det har lett till att tolv etiopier som avslutat sina juridiska studier fått praktikplatser hos ledande israeliska advokatbyråer, åtta till väntar på anställning.

Asher Elias hade liknande motivation och prioriteringar när han grundade utbildningen Tech-Career år 2004, tanken var att få ut etiopier inom hightech sektorn i Israel. Han ser anställning som nyckeln till full integration av etiopierna.

- Självklart hänger anställning ihop med utbildning, men det finns mer än 3 000 universitetsutbildade etiopier i landet. Det är en stor potentiell kunskapsreserv. Problemet är att de kanaliseras mot låglöneyrken som lärare, socialarbete och vårdpersonal. Etiopier har svårt att klara vårt högskoleprov då den israeliska akademiska eliten har satt nivån väldigt högt.

Elias gav upp sin egen framgångsrika karriär inom hightech för att bevisa att ett stort antal etiopier visst har de rätta förutsättningarna för att klara sig väl inom hightech. Han startade Tech-Career tillsammans med den amerikanske immigranten Glen Stein som hade gjort något liknande i USA med färgade amerikaner. Tech-Career finns på Kibbutz Nachshon mellan Tel Aviv och Jerusalem och erbjuder ett ettårigt intensivprogram för etiopier som avslutat gymnasiet.

Efter det första året fick nio av 15 elever arbete inom hightech. Benjamin Melko, 26 år, fick arbete på ett hightech företag som webdesigner efter sitt år på Tech-Career. Idag tjänar han mycket mer än vad han gjorde på sitt tidigare arbete som säkerhetsvakt.

- Jag kom till Israel när jag var fyra år gammal tillsammans med min mamma. Min pappa stannade kvar i Etiopien och vi har alltid haft det svårt ekonomiskt. Jag har alltid velat studera på universitetet men jag visste att jag var tvungen att arbeta parallellt för att klara av alla kostnader och det skulle påverka mina studier. Att gå igenom Tech-Career är det bästa jag gjort. Jag har fortfarande inte givit upp min dröm om universitetsstudier och med dagens lön kommer det att bli lättare.

Under våren drev Jewish Agency en annonskampanj för att fira att det gått 30 år sedan de första etiopierna kom till landet. Den visade framgångsrika etiopier som bland andra major Shlomo Vicha i armén och Shlomo Molla, tidigare ansvarig för den etiopiska immigrationen.

- Vi vill att det israeliska folket ska få positiva bilder av oss, säger Dessie, och vårt folk behöver förebilder men vi får samtidigt inte glömma bort att det ännu inte går så bra för de flesta etiopier.

Och statistiken bekräftar hans uttalande. Den visar att över 50 procent av de etiopiska judarna lever under fattigdomsgränsen och att de som har arbeten har lågt betalda jobb.

Men det finns även goda nyheter. Över 50 % av etiopierna under 18 år är positivt inställda och det finns goda möjligheter för dem att integreras väl in i det israeliska samhället. Detta gäller även de cirka 18 000 Falash Mura som är på väg till Israel under de kommande två åren. Det är ännu inte för sent att starta andra liknande utbildningsmöjligheter som Tech-Career vilket kommer leda till bättre arbetsförhållanden, något som behövs om de etiopiska judarna ska finna sig tillrätta i Israel.



Textlänkar
Till nästa artikel (i detta nummer)
Till föregående artikel (i detta nummer)
Till framsidan
Till arkivet



© Citera oss gärna - men ange källan!