Till förstasidan   Arkiv
Förenade Israelinsamlingen Keren Hayesod
Reportage
Data-Forskning-
Medicin
Ekonomi
Kultur
I bokhyllan
I skivstället
Sport
Krönikor
Ståndpunkten
Israeliana
Myter och fakta
Judiska symboler
Organisationer
Länktips
Övriga rubriker

Menorah

Förenade Israelinsamlingen - Keren Hayesod



En berättelse från
Neve Michael

Judit Frenkel tog ett friår från sitt arbete på Utbildningsradion. Hon ville använda en del av tiden till att lära känna Israel lite mer än vad ett turistbesök erbjuder. Under fyra månader arbetade hon som volontär i barnbyn Neve Michael. Här kommer hennes skildring.

När man är 55 år gammal tror man sig veta det mesta. Barnbyn Neve Michael är "kosher" i ordets alla bemärkelser och under mina fyra månader där begick jag nog alla de klassiska felen som en reformjude kan göra i en ortodox omgivning.

I princip arbetade jag i tvätteriet eller stannade kvar i köket efter frukosten och hjälpte till att duka för de cirka 260 barn som skulle äta lunch där. Golven skulle sopas och tvättas, allting skulle vara rent och snyggt. Tallrikar, bestick, koppar, fräscht vatten skulle fram på bordet tillsammans med salt och servetter.

I tvätteriet arbetade jag ihop med tre andra personer. Där finns alltid gott om arbete i tvätteriet, de flesta småbarnen på Neve Michael är sängvätare. Sen kräver Shabat en hel del förberedelser. Alla barn ska vara finklädda; pojkarna i vita skjortor och mörka byxor, flickorna i långa, vackra klänningar.

Efter arbetet hjälpte jag till som extramamma för de fem små barnen mellan 4-10 år som bodde i samma byggnad som jag. Jag blev stormästare på att göra grönsakssallad till middagen, senare utökade jag min repertoar med fruktsallad.

Huvudfröken var den underbara Rachel, judinna från Marocko, som även i sina tröttaste, mest utslitna stunder kunde stämma upp en av sina orientaliskt färgade judiska visor. Den andra fröken, Reut, gjorde sin obligatoriska, fredliga militärtjänst i Neve Michael och kommer att stanna i barnbyn under ett år. Tillsammans var vi tre extra mammor till de barn som har hamnat på Neve Michael genom tragiska omständigheter.

Fast det är svårt att förstå tragiken när jag tittar på bilderna från min tid där. Jag möts av bilder fyllda med skrattande, glada barn som blickar tillbaka. Anledningen till att de hamnat på Neve Michael rycker dock snabbt upp mig ur mina drömmar och påminner mig om den hårda verkligheten utanför barnbyns portar. Tre syskon blev hastigt föräldralösa när pappan dödade mamman framför spisen i köket. Nu sitter han i fängelse och det är Neve Michael som tar hand om flickorna.

Sista veckan deltog alla i Neve Michael i den obligatoriska övningen "hur gör vi om vi blir anfallna av terrorister"? 2-3 gånger om året lär sig barnen att springa till ett "säkert" ställe och öva sig på att sitta stilla och "ljudlöst" i mörkret. Även om Neve Michael befinner sig i den lantliga idyllen i Pardess Hanna blir man även här ständigt påmind om verkligheten utanför portarna.



Textlänkar
Till nästa artikel (i detta nummer)
Till föregående artikel (i detta nummer)
Till framsidan
Till arkivet



© Detta material är skyddat av lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering får endast ske med skriftligt tillstånd från redaktionen och med angivande av författare och källan.