Arkiv
Förenade Israelinsamlingen Keren Hayesod
Reportage
Data-Forskning-Medicin
Ekonomi
Kultur
I bokhyllan
I skivstället
Sport
Krönikor
Ståndpunkten
Israeliana
Myter och fakta
Judiska symboler
Organisationer
Länktips
Övriga rubriker

Förstasidan
Senaste numret

Menorah
Läsvärt ur kvartalstidskriften Menorah från och om Israel

Förenade Israelinsamlingen - Keren Hayesod



En glädjens dag

När Israelvännen Gunila Håkansson besökte barnbyn Neve Michael för att spela dockteater för barnen förra året, blev hon även ombedd att leda ett stort väggmålningsarbete. Här är hennes berättelse.

Dagen hade kommit då jag skulle leda väggmålningsarbetet med hundra barn i Neve Michael. 50 stycken nioåringar var på besök från en skola i New York som tillsammans med femtio barn skulle måla bibliska motiv i barnbyns matsal.

Jag hade bestämt mig för skapelsens sju dagar med färgerna blått för himlen och rödbrunt för jorden som grund.

Först var det lunch, efter en stund kom en gitarrist som med sin livfullhet i spel och sång snart fick hela matsalen i gungning. Rabbinen från New York dansade och lyfte upp barnen i sin famn och bröt därmed isen. Alla sjöng kraftfullt och i böljande ringdans snurrade lärarna från New York runt med barnen från Neve Michael på axlarna. Alla nästan kiknade av skratt och glädje.

Efter en timme stormade barnen fram mot mig och bordet, där burkar, penslar, vatten och plastförkläden låg. Dan, som var kökschef, hade dagen innan sagt till mig, medan han lyfte pekfingret mot himlen, att jag behövde hjälp ovanifrån för att klara av hundra vilda barn. Ja, han hade till och med skakat på huvudet och lagt till, att det behövdes ett mirakel.

Hava, föreståndarinnan, hade flera gånger uppmanat mig: ""Ät, ät, allt vad du kan, för i morgon kommer du att behöva krafter".

Jag började förstå vad de menat. Jag hukade mig mot anstormningen, och gav snabbt order om att de skulle ställa upp sig två och två framför var sin pelare och sen måla allt vad de orkade. Himmel och jord, Skapelsen, blått, rödbrunt, lite grönt och gult, fåglar, djur, träd, vad de ville. Det tog inte en minut förrän de klättrat upp i fönsternischerna och skvätte färg åt alla håll och kanter. En flicka tog händerna till hjälp och drog en orange färg med hela handflatan över väggen.

Jag började bli orolig, för jag såg inte till en enda av de tio assistenter som skulle hjälpa till.

Någon ropade: "Balagan - en sådan röra!" Det var när hinken med vatten, som färgats blått, välte omkull. Golvet hade blivit en sjö.

Men Hava ropade uppmuntrande: "Det här är underbart, se, vad lyckliga barnen är!" En lärare från amerikanska skolan kom fram till mig med ett strålande leende och sa, att det här var det underbaraste han varit med om. Hur hade jag gjort för att få barnen att måla så fint? Lite genant sa jag, att jag inte hade gjort någonting, bara sett till att ha materialet färdigt och tänkt ut ämnet och sen gett dem fria händer.

Vaktmästaren konstaterade att det var han som skulle åka på att måla över de färger som hade hamnat där de inte borde vara…

En flicka kom fram till mig och visade sin före detta svarta kjol, som nu var vitprickig. Men färgen var vattenlöslig och gick bort.

Klockan halv fem var det dags för de amerikanska barnen att ge sig av. En mycket speciell eftermiddag hade präglats in i banken av positiva och glada barndomsminnen, och de vuxna hade fått återuppleva skaparglädjen under några timmar. Ett riktigt mirakel.

Om du någon gång har vägarna förbi denna vackra plats, så glöm inte att titta in i matsalen, där skapelseberättelsen har återgivits av hundra barn från Israel och USA!



Textlänkar
Till nästa artikel (i detta nummer)
Till föregående artikel (i detta nummer)
Till framsidan
Till arkivet



© Detta material är skyddat av lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering får endast ske med skriftligt tillstånd från redaktionen och med angivande av författare och källan.